Etikett: Mellansverige

Var finns allmänintresset i att bygga logistikcentrum på Sveriges finaste åkermark?

I Norrköping går debatten het kring kommunens förslag att exploatera 240 hektar jordbruksmark för att bygga ett logistikcentrum. Sveriges Radio Östergötland uppmärksammade det hela med tre inslag.

Norrköpings kommun skulle nästa vecka gå fram med ett förslag om att tvångsinlösa 240 hektar jordbruksmark på Malmölandet, för att kunna bygga ett logistikcentrum. Men nu backar kommunen från förslaget.

– Det finns en genuin intressekonflikt där jordbruket står mot kommunens intresse av att utveckla industrier, men vi upplever att det finns en möjlighet att nå en kompromiss säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S).

Östergötland är det län i Sverige där trenden att bygga på jordbruksmark ökat mest de senaste åren.

Länsstyrelsen i Östergötland anser att trenden är problematisk och har nyligen gått ut med skarpare råd till länets kommuner.
– Vi råder kommunerna till att verkligen titta efter alternativa platser istället för att bygga på områden med värdefull jordbruksmark, säger Anders Eliasson.

John Widegren (M), som är riksdagsledamot från Ödeshög och Moderaternas talesperson i landsbygdspolitiska frågor, tycker att frågan är komplicerad. Å ena sidan behöver kommuner och företag kunna växa, å andra sidan är åkermarkerna viktiga.

– Det här är något som man verkligen måste problematisera idag. Vi har vår nya livsmedelsstrategi, där vi ska öka livsmedelsproduktionen, samtidigt är åkermarken en ändlig resurs och vi är nere under 0,2 hektar per invånare på jorden nu.
– Åkermarken har historiskt varit lite för lätt att exploatera, särskilt runt de stora städerna.

Nyhetsbyrån uppmärksammade även det hela med en intervju med Peter Borring, LRF ordförande i Östergötland.

Peter Borring är ordförande i LRF Östergötland och – förstås – mycket engagerad i lantbruksfrågor. Han lyfter dem också gärna till riksnivå och Sveriges behov av en egen livsmedelsproduktion, som kan försörja oss framöver. Därför är det vansinne, menar han, att bebygga jordbruksmark.

Läs hela artikeln här.

Rädda jordbruksmarken i Kumla

Den Goda Jorden stödjer denna namninsamling för att rädda jordbruksmarken i Kumla.

Vi protesterar mot förslaget att bebygga bördig jordbruksmark i Kumla kommuns förslag till ny Översiktsplan, förkortat ÖP 2040.

Vi ser inte behovet av ytterligare logistikcenter då Hallsbergs logistikcenter ligger bara några kilometer söder om Kumla och Örebros logistikcenter strax norrut.

Ett logistikcenter/industriområde, vid Kumlas södra infart från E20 vid Byrstatorp till järnvägen vid Via enligt förslaget, påverkar både djur, natur och människor i området med omnejd starkt negativt. Det förstör vår natur, försätter bosatta familjer i en ekonomiskt svår situation och ödelägger en stor areal förnämlig åkermark för vårt jordbruk. Jordbruksmark som ger oss svensk mat på bordet

Bebyggelse av bostäder på jordbruksmark i anslutning till tätorterna i kommunen måste ske restriktivt och ansvarsfullt. Det måste göras skillnad på bra mark och sämre mark samt byggas med hänsyn till tidigare bebyggelse.

Vi vill bevara vår fina Närkeslätt och vackra landsbygd. Vi är stolta över den och vill inte se den förstörd.

Stöd oss i kampen för bygdens, landets och planetens bästa.

Läs här för mer info!

Skriv under namninsamlingen här.

Anna-Lena Johansson

Jordbruksmarkens framtid

Länsstyrelsen i Jönköpings län har publicerat ett material kallat ”Jordbruksmarkens framtid”. Det är framtagit i samarbete med LRF, Jordbruksverket, Jönköpings kommun och Jönköpings läns museum.

Vår jordbruksmark är viktig för den lokala livsmedelsproduktionen. Samtidigt påverkas den tätortsnära jordbruksmarken av planer på bebyggelse för både industri, handel och bostäder.

Självförsörjningsgraden i Sverige har minskat dramatiskt från 90 till 50% sedan 1990-talet. Projektet ”Jordbruksmarkens framtid” syftar till att stärka kunskapen om odlingslandskapets värden och de ekosystemtjänster den ger (projektet har fokuserat på ekosystemtjänsten livsmedelsförsörjning).

Det framtagna materialet är tänkt att användas som underlag i olika beslutsprocesser. Vi vill med underlaget skapa en kunskapskälla om jordbruksmarkens värde för en ökad förståelse och möjlighet till konsumentpåverkan. De underlag som är framtagna, hoppas vi kunna ligga till grund för diskussioner om framtida resurshållande. Materialet ska även användas i handlingsplanerna för den regionala livsmedelsstrategin och som underlag till åtgärdsgenomförande av den gröna handlingsplanen.

Film
Se filmen ”Vår värdefulla jordbruksmark”; en animerad film på 2 min som lyfter de utmaningar som finns för jordbruksmarkens framtid och de behov som finns framöver.

Storymap
I vår storymap kan du fördjupa dig i frågorna som rör vår jordbruksmark. I materialet får du en historisk tillbakablick, nulägesanalys och framtidsutsikter. Här finns även diskussionsunderlag.

Storymap – Jordbruksmarkens framtid

Odlingsstrategi i Södertälje

SVT Nyheter Södertälje rapporterar om odlingsstrategin som Södertälje kommun håller på att ta fram.
Läs hela artikeln här

För att säkra att det i framtiden finns odlingsbar mark i Södertälje tar kommunen fram en odlingsstrategi.
– Det gäller att agera nu, bebyggd jordbruksmark kan inte återställas, säger projektledaren Liselotte Löthagen.

Efter Norrtälje kommun är Södertälje den kommun i länet med mest odlingsbar mark, uppger samhällsplaneraren Liselotte Löthagen.

– Men ibland krockar olika intressen. Det handlar om att man å ena sidan vill bebygga kommunal mark, å andra sidan ha kvar jordbruksmark. Genom odlingsstrategin vill vi främja odling och bli en mer självförsörjande kommun med fokus på närodlat, säger Liselotte Löthagen.

Bra initiativ tycker vi i Den Goda Jorden och uppmanar alla landets kommuner att ta efter.

Remissutskick av Odlingsstrategi Södertälje kommun 2018-2030

Rapport om värdering av jordbruksmark

Det råder brist på handfasta verktyg som kan användas för att belysa jordbruksmarkens värden. WSP har därför under våren 2017 arbetat på uppdrag åt Jönköpings kommun och har tagit fram en arbetsmodell/checklista som ska användas för bedömning av ev. exploatering. Kommunen ska jobba in detta material under hösten. Fler kommuner, med jordbruksmark, har visat intresse för studien.

I rapporten redovisas hur en samhällsekonomisk värdering av jordbruksmark kan genomföras inom ett mindre, avgränsat område. Värderingen exemplifieras med hjälp av en fallstudie, som avser ett område som kan komma att bli aktuellt för exploatering med bostäder och andra verksamheter i framtiden. Med hjälp av en samhällsekonomisk nyttoberäkning visas hur jordbruksmarkens nyttor inom ett område kan summeras för att sedan kunna jämföras mot andra potentiella områden.

Här hittar du rapporten

Staten kräver att jordbruksmark inte ska bebyggas

Ingmar Messing i Uppsala har noterat följande:
I förhandlingarna mellan staten och Uppsala kommun om fyrspår mellan Stockholm och Uppsala (och andra kommuner längs dragningen) ingår ett uppdrag att bygga mycket bostäder i anslutning till nya stationer. I fallet Bergsbrunna söder om Uppsala, där en ny station ska byggas som en följd av avtalet, hade jag och andra som vill bevara åkermarken befarat att en hel del jordbruksmark skulle komma att exploateras för byggnader, vilket har antytts i tidigare utspel från kommunen. Men i en artikel i Upsala Nya Tidning från 11 december 2017 redogörs för ärendet, och den avslutas glädjande med ”… Tillväxten ska dock inte ske på åkermark utan i skogsterrängen ovanför. – Staten har krävt att odlingsmark så långt som möjligt inte ska bebyggas …” !

Det verkar som idogt arbete av Den Goda Jorden och andra aktörer, kombinerat med resultatet av Jordbruksverkets utredning 2013 (om hur kommunerna kringgår miljöbalkens skydd av jordbruksmark), med det darriga världsläget och med Sveriges nya livsmedelsstrategi börjar få genomslag i praktisk politik när det gäller värdet att skydda jordbruksmark från byggnadsexploatering. Hoppas att det fortsätter på den linjen!

Läs artikeln i UNT här

Gävle kommun tar tillbaka planer på utbyggt köpcenter på jordbruksmark

Gävles kommunstyrelse röstade den 10 oktober nej till detaljplanen för utbygget av Valbo Köpstad. Ett externt köpcenter vars utbyggnad var tänkt att ligga på brukningsvärd jordbruksmark. Fallet föranledde ett antal debattartiklar i Gefle Dagblad och nyhetsrapportering efter beslutet. Ni kan följa en del av detta nedan.

Nej till utbyggnad av Valbo köpstad på jordbruksmark

Att lägga handel på jordbruksmark är inte bra markanvändning

Nej till utbyggnad av Valbo Köpstad

Stopp för planerna att bygga ut i Valbo –kommunstyrelsen säger nej: ”Det här beslutet är mycket olyckligt”

Politikernas beslut – glädjebesked för mjölkbonden Bo Wretblad: ”Det är klart att jag blir glad”

LRF om Valbo köpstad: ”Ett stort steg i rätt riktning”

Livsmedelsförsörjning en ödesfråga

Ingmar Messing, Professor i markvetenskap, SLU och Rune Andersson, fd programchef MAT 21, SLU har publicerat en debattartikel i Uppsala Nya Tidning med rubriken ”Livsmedelsförsörjning en ödesfråga”.

De avslutar debattartikeln med:
Vi är fullt medvetna om att man i en kommunal expansionsplanering måste väga in många olika aspekter, men för att stå för en långsiktig hållbar utveckling, vilket ÖP-förslaget vill, måste de framtida livsmedelsbehoven prioriteras högre än de företagsverksamheter som är mer konjunkturberoende och mindre livsnödvändiga. Vi efterlyser därför en betydligt försiktigare exploatering av jordbruksmark än vad ÖP-förslaget innebär.

Läs hela artikeln här.

Magstark stadsplanering

Sveriges roll i den internationella livs­medelsförsörjningen förväntas öka. Medan Uppsala gör stad av hisnande mycket åkermark, det skriver SLU-forskarna Ingmar Messing och Rune Andersson i debattartikeln ”Magstark stadsplanering” i Uppsala Nya Tidning den 21 november.

Bybor rasar mot planer på bostadsrätter

Dalarnas tidning publicerade den 24 april artikeln ”Bybor rasar mot planer på bostadsrätter”.

Det är uppror i Nygårdarna. På torsdagskvällen träffades närboende angående Borlänge kommuns planer på att bygga 24 bostadsrätter på åkermark.

– Kommunen har en ståndpunkt om värdet av att bevara den kulturhistoriska radbymiljön i Nygårdarna. Men den struntar man i, i det här fallet, säger Helen Dahlbäck.
– Vi förstår att kommunen vill bygga nytt. Men det finns annan mark man kan bygga på om man vill, som är närmare centrum och med bättre infrastruktur.