Etikett: Markförstöring

Åkermark äts upp

ATL rapporterade den 26 september under rubriken ”Åkermark äts upp” att utbredningen av logistikcentra fortsätter.

Helsingborg är i fokus där mycket jordbruksmark, ofta högt klassad, exploateras. ICA, Postnord, Puma, Biltema och Findus bygger nya lager. I området byggs det logistikcentra på 146 000 kvadratmeter och då räknas bara själva byggnaderna. Tillkommer gör tillfartsvägar, lastningsplatser och parkeringsytor. Stora framtida produktionsytor för det skånska jordbruket skövlas för att bli asfalt och betong.

När ska kommunerna börja ta sina intentioner om att arbeta för ett hållbart samhälle på allvar undrar vi i Den Goda Jorden.

Enorm strukturomvandling – svenskt jordbruk läggs ned i det tysta

Extrakt – aktuell forskning för ett hållbart samhälle” en populärvetenskaplig tidning från forskningsrådet Formas publicerade den 22 april artikeln ”Enorm strukturomvandling – svenskt jordbruk läggs ned i det tysta”.

De skriver bland annat:
Rika länder kan ”låta bli” att använda sin egen mark till livsmedelsförsörjning. Men det är knappast hållbart på lång sikt, säger Anders Wästfelt. Medan andra länder köper in jordbruksmark för att säkra sin framtida livsmedelsförsörjning för en ökande befolkning – till exempel har Kina och Qatar köpt upp ansenliga mängder jordbruksmark i Afrika och Australien – exploaterar vi i Sverige bördig jordbruksmark för andra ändamål. Något som straffar sig i längden, menar Anders Wästfelt.
– Planterar man granskog på jordbruksmark är det inte bara att hugga ner skogen och börja använda den som jordbruksmark igen när man behöver. Marken blir försurad för decennier framåt. Bygger man en stad eller motorväg på jordbruksmarken är den förstörd för alltid.

Nytryck av Hopp för jorden

Den Goda Jorden har under vintern tagit fram ett nytryck av vår informationsbroschyr ”Hopp för jorden”. Texten i broschyren har uppdaterats och några av bilderna bytts ut. Nytrycket har gjorts i en upplaga på 8 000 exemplar.

Framtagandet av den ursprungliga broschyren genomfördes som ett projektet med stöd av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Stiftelsen Carl-Fredrik von Horns fond. I Den Goda Jorden har Olof Bågenholm och Bengt Svensson varit ansvariga för att ta fram textmaterial. Detta har bearbetats, kompletterats och redigerats av Jens Blomqvist, Agraria Ord & Jord. Layouten har gjorts av Hans Jonsson.

Innehåll:

  • Åkermark – tillverkningen har upphört
  • Slagsmål om jorden
  • God jord försvinner och ersätts av dålig
  • Världen är oljedopad
  • Import – en riskabel lösning
  • Åkermark är rättslös

Broschyren har skickats ut till samtliga medlemmar som vi har aktuella adressuppgifter till. Vill du beställa broschyren kan du sätta in 30 kronor på bankgiro 5365-3283, glöm ej meddela adress.

Tappa inte mark – tala om jord

Land Lantbruk publicerade den 15 januari artikeln ”Film om jord vill väcka debatt”.

De rapporterar där från Global Soil Week i Berlin i höstas. För att sätta fart på debatten om mänsklighetens behov av produktiva jordar hade IASS tagit fram filmen ”Let’s talk about soil” (Låt oss prata om jord) fram. Se den här.

Under temat ”Tappa mark” ägnade de fyra dagar åt att diskutera hur man kan öka beslutsfattares, företags och jordbrukares förståelse för jordarnas roll för världsvid tillgång till vatten, energi och säker livsmedelsförsörjning.

Man debatterade bland annat om EU behöver en jordskyddslagstiftning samt hur man kan styra markinvesteringar utan att varken förlora jordar eller öka fattigdomen bland lokalbefolkningen.

Åkermark blev ny bebyggelse

SVT Sydnytt publicerade den 27 november artikeln ”Se hur Malmö-Lund förändrats”

De rapporterar att Lantmäteriet har lanserat ett ny tjänst där det går att jämföra dagens karta med 1973 eller med 1960 och det är framförallt slående att se förtätningen av Malmö-Lund området och hur mycket åkermark som har försvunnit.

På 60-talet var det mesta av östra Lund åkermark. Hur mycket bebyggelsen vid Ideon och Östra Torn har vuxit blir oerhört tydligt vid en jämförelse.

Intressant är också att titta på kartan över Staffanstorp. Det många kanske inte tänker på att denna stad byggdes upp så sent som på 70-talet.

Här hittar du lantmäteriets tjänst.

Hopp för åkermarken?

Gunnar Rundgren skriver på sin blogg Trädgården Jorden – det civiliserade Eden om två av våra medlemmar som verkligen drabbats av exploateringen av åkermark.

– Vi såg egentligen en lysande framtid. Vi hade gjort alla hundår med marknadsföring och nu skulle vi skörda, säger Göran Göransson och fortsätter. Läget var vår största fördel och vår nackdel, skulle det visa sig.
Eva och Göran Göransson på Västragård i skånska Burlöv hade hittat ett sätt att få sitt lantbruk lönsamt. De blev i stället överkörda av andra marknadskrafter. På den mark som de arrenderat från kommunen och brukat sedan 1986 ligger i dag motorvägen och ett köpcentrum, Stora Bernstorp.

Grävskopor skrapar bort åkermarken och det växande kornet på Eva och Göran Göranssons gård
Vi berättar paret Göranssons historia i boken Jorden vi äter. Kanske det finns en lite ljusning för åkermarkens ställning i Sverige

Läs hela inlägget ”Hopp för åkermarken?” här.

Bygga på åkerjord: Klokt och förnuftigt – eller dyrt och onödigt?

KSLA arrangerar den 12 mars seminariet ”Bygga på åkerjord: Klokt och förnuftigt – eller dyrt och onödigt?”.

Anmälan och mer info hittar du här.
Rapporten ”Jorden vi ärvde” kan du ladda ned här.

Åkermarken bebyggs i allt snabbare takt, inte minst i södra Sverige. Växande kommuner behöver lättbyggd tomtmark för industrier, infrastruktur och bostäder när befolkningen ökar. Ofta är det åkermark som står till buds för expansion på slätten.

På många håll växer oron för denna utveckling. Åkerjord är en ändlig resurs såväl i Sverige som globalt och såväl vi själva som kommande generationer är beroende av odlingsmark för att få mat på bordet. Även om det tycks enkelt att bygga på åkermark finns det siffror som visar att det kan bli dyrt på sikt för kommunerna att låta bostadsområden och shoppingcentra breda ut sig. Allt fler kilometer av kollektivtrafik, vägar och avloppsledningar ska anläggas och underhållas.

Vad finns det för alternativ? Går det att börja tänka annorlunda på kommunnivå, på länsnivå och på riksnivå? Finns det vägar framåt som är kostnadseffektiva och attraktiva för olika intressen?

Med detta seminarium borrar KSLA lite djupare i de frågeställningar som tas upp i rapporten ”Jorden vi ärvde” med Elin Slätmo som huvudförfattare (rapporten, KSLAT nr 6-2012, kan laddas ner här eller hämtas ovan). Vi ställer frågor om hållbarheten i dagens kommunala planering, diskuterar alternativa utvecklingsvägar och nya initiativ och tankar på lokal och regional nivå, liksom på riksnivå.

Moderator: Marie Stenseke, professor i kulturgeografi och ekonomisk geografi, Göteborgs universitet

13.00 Välkomna
Carl-Anders Helander, akademisekreterare och VD, KSLA
13.10 Jorden vi ärver – och fördärver. KSLA:s rapport om vår livsviktigaste – men snabbt krympande resurs.
Elin Slätmo, doktorand, Göteborgs universitet
13.30 Rör inte vår åkerjord. Om Skåne Läns nollvision för bebyggelse på åkerjord.
Elisabet Weber, länsarkitekt, Skåne
13.50 Att äta kakan – och ändå ha den kvar. Om konsten att kunna växa utan att riskera livsvillkoren.
Göran Berggren, strategisk planeringschef. Staffanstorps kommun
14.10 Att bygga billigt är att bygga dyrt? Andra länder? Om dolda kostnader på kort och lång sikt av att bygga på åkermark.
Anders Larsson, landskapsarkitekt, Agr. Dr i översiktlig fysisk planering, SLU
14.30 KAFFE
15.00 I Nationens Intresse. Om marken som strategisk nationell resurs – historiskt och i framtiden.
Kenneth Olwig, professor landskapsarkitektur SLU Alnarp
15.20 Diskussion
16.30 Avslutning

Riomöte överens om mark

ATL publicerade den 24 juni artikeln ”Riomöte överens om mark”.

Länderna som deltog i FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro i Brasilien har kommit överens om att begränsa markförstörelsen i världen.

Förhandlingarna i Rio slutade med att ett tioårigt ramverk för hållbar konsumtion och produktion antogs.

– G77 har här i Rio varit mycket stödjande, de länderna vill ha det här ramverket. USA har varit mindre stödjande. De har svårt att acceptera att man ska förändra konsumtionsmönster, kommenterade Gunilla Blomquist, tjänsteman på Miljödepartementet, på regeringens hemsida.

– I programmet finns visioner, mål och ett antal program att börja arbeta med. Bland annat program kring hållbara livsstilar, upphandling, hållbart byggande och konstruktion.

Återställa mark
Ett viktigt beslut enligt UNCCD:s (United Nations Convention to Combat Desertification) generalsekreterare Luc Gnacadja, är att 100 av de deltagande länderna kom överens om att sträva mot att bli neutrala i förhållandet mellan hur mycket produktiv mark som förstörs och hur mycket mark som återställs.

Till år 2030 kommer troligtvis efterfrågan på mat att öka med 50 procent, energi med 45 procent och vatten med 30 procent och det tar mycket mark i anspråk, enligt Luc Gnacadja.

– Det kommer att leda till en större avskogning om vi inte förbinder oss att återställa förstörd mark. Att undvika markförstörelse samtidigt som man återställer mark är särskilt viktigt för de fattiga på landsbygden för att uppnå energi-, livsmedels-, och vattensäkerhet, säger han i ett pressmeddelande.

Varje år förstörs 12 miljoner hektar produktiv mark enbart genom ökenspridning och torka. Det motsvarar halva Storbritanniens yta. Samtidigt förloras 75 miljoner ton jord för all framtid, enligt UNCCD.