Etikett: Malmö

Diskussionsmöte – sammanställning av Skånes kommuners översiktsplaner

Strukturbild för Skåne bjuder in till ett diskussionsmöte om fortsatt arbete med den framtagna öp-sammanställningen. Hur
utvecklar och arbetar vi vidare med sammanställningen? vad har ni i kommunerna för idéer och önskemål? Hur ska vi långsiktigt arbeta med analyser och uppdatering av materialet? den 27 april bjuder vi in till diskussion om hur vi kan arbeta vidare med underlaget.

Tid: Fredagen den 27 april kl. 9.00 -11.00
Plats: St. Gertrud, Malmö

Programpunkter
Strukturbild för Skåne presenterar sammanställningen över Skånes kommuners översiktsplaner
Diskussion – Hur utvecklar och arbetar vi vidare med sammanställningen?
– vad har ni i kommunerna för idéer och önskemål?
– Hur ska vi långsiktigt arbeta med analyser och uppdatering av materialet?
– Hur önskar ni i kommunerna att sammanställningen ska användas?
– Hur kan sammanställningen praktiskt hanteras och hållas uppdaterad och aktuell?

Anmälan sker via mail till strukturbild@skane.se senast den 20 april.
vid frågor kontakta veronika Sörvik 040-675 32 47 eller Johanna Hellsten 040-675 32 54

Läs hela inbjudan här.

Malmö står upp för åkermark

Sydsvenskan rapporterar idag att Malmö kommun säger nej till planer på en Ekoby på åkermark. De skriver bland annat:

– Just nu är vi oerhört restriktiva när det gäller bebyggelse ute på landsbygden där vi inte har väldigt god kollektivtrafik. Vi har ett politiskt beslut om att staden ska växa inåt. Bostadsbebyggelse ska hålla sig innanför Yttre ringvägen. Jordbruksmark ska inte användas till bebyggelse, säger Kerstin Åkerwall, planchef på stadsbyggnadskontoret.

Gården är avstyckad och enligt Jörgen Sjöberg går det inte att bedriva jordbruk där längre.
– Men om någon annan så småningom vill bedriva jordbruk är området bebyggt. Har det en gång byggts bostäder kan marken inte återgå till jordbruk, säger planchefen.

Läs hela artikeln här.

Striden fortsätter om god åkermark

Skånska dagbladet rapporterade den 16 december att:

Jordbruksverket ger sig inte utan försöker nu föra tvisten med Malmö stad om 48 hektar bördig åkermark till högsta instans. Malmö köpte marken 2008 med motiveringen att den behövdes för fortsatt utbyggnad av spårtrafiken. Men det har kommunen inte bevisat, tycker Jordbruksverket.

Läs hela artikeln här.

Malmö stad vann markmål

ATL publicerade den 23 november följande artikel.

Kammarrätten i Jönköping har avslagit Jordbruksverkets överklagan av Malmö stads förvärv av tre fastigheter i kommunen avsedda för möjlig exploatering.

Kommunen förvärvade de aktuella tomterna, Klagstorp 7:28, 7:5, 10:2 och 11:23, 2008 då man köpte den sammanlagda arealen på 48 hektar av Ester Nilsson för 21,5 miljoner kronor.

Kommunen anser att tomterna behövs för den fortsatta utbyggnaden av spårtrafiken i kommunen.
”Stor osäkerhet”

I sina skäl för överklagan har Jordbruksverket bland annat anfört att Malmö kommun inte tydligt nog pekat ut att området verkligen behövs för den kommunala expansionen och att ett förvärv skulle ”medföra en stor osäkerhet för jordbruket i området och möjligheterna att utveckla jordbruksföretag där.”

I oktober i fjol gav förvaltningsrätten i Jönköping, tidigare länsrätten, Malmö rätt att förvärva fastigheterna, ett beslut som då Jordbruksverket beslöt att överklaga till kammarrätten.

Kammarrätten har första hand prövat om 8 paragrafen i jordförvärvslagen utgör ett hinder för förvärv.

Kammarrättens dom går att överklaga till högsta förvaltningsrätten i Stockholm.

Yttrande över förslag till översiktsplan 2012 för Malmö

I det underlag som framtagits inför översiktsplanen har många trender studerats och utretts ingående.
Dock har frågan om vår livsmedelsförsörjning inte behandlas trots att det borde vara känt att människans
behov av mat, förutom bostad, är avgörande för vårt samhälles framtid. Detta även inom den korta period
som översiktsplanen avhandlar. Denna brist i beslutsunderlaget beror förmodligen på att man från
kommunalt håll inte uppfattar att frågan om livsmedelsförsörjningen är en kommunal fråga.

Föreningen Den Goda Jorden anser därför att ansvaret för exploatering av den allra bästa åkermarken och
därmed ödeläggelsen av livsviktiga produktionsresurser måste finnas på en högre nivå.

Ett moratorium för exploatering av god åkermark krävs tills livsmedelsförsörjningen blir allsidigt utredd.
Det är uppenbart att de som idag är inblandade i exploateringsbesluten inte har insikt i vilka oersättliga
värden som förstörs.

Även om Malmö kommun inte anser att kommuninnevånarnas framtida livsmedelsförsörjning är en
kommunal fråga vill Föreningen Den Goda Jorden ändå föreslå att det planeringsorgan som har
kommunens uppdrag att ta fram översiktsplanen införskaffar kompetens avseende de areella näringarnas
behov.

Föreningen Den Goda Jorden har bland sina medlemmar många, ofta äldre jordbrukare som känner stor
sorg och ångest över att den allra bästa åkermarken (den baltiska moränleran i sydvästra Skåne)
exploateras och förstörs. Detta trots att de i många fall skulle ha större ekonomiskt utbyte av att marken
exploateras. Här handlar det istället om insikt och ansvar. Något som annars tycks vara en bristvara i
samhället. Vi i föreningen är övertygade om att det i framtiden kommer att vara ett starkt
konsumentintresse att regionen kan producera mat av god kvalitet.

Sveriges självförsörjningsgrad har på några årtionden minskat till 50% från att tidigare varit
självförsörjande. Med vår nuvarande starka köpkraft kanske vi kan fortsätta så en tid. I andra delar av
världen är det brist på köpkraft. Enligt FAO lever en miljard människor i svält. Problemen blir också värre
när många andra får bättre köpkraft och konkurrerar om odlingsresurserna.

Man kan förledas tro att de överskott av vissa slag av jordbruksprodukter som ibland uppkommer inom t
ex EU tyder på att det inte skulle vara några problem med vår framtida livsmedelsförsörjning. Den
insiktsfulle förstår dock att det handlar om kortsiktig handelspolitik och inte alls om de enorma volymer
som behövs.

Stora produktiva odlingsområden kan inom några årtionden komma att översvämmas. Andra områden
håller på att bli obrukbara p g a saltanhopning i marken och för stora uttag av vatten. Tio procent av
Kinas åkerjord rapporterades nyligen vara förgiftad av industriutsläpp. Att inte värna om de yppersta av
våra egna odlingsresurser ter sig oansvarigt.

Föreningen Den Goda Jorden anser att det samarbete som påbörjats inom skåneregionen måste ge
konkreta resultat så att exploateringen på den bästa åkermarken undviks. Inriktningen att förtäta och
”växa inåt” är bra men ytterligare nytänkande behövs. Mer insatser behövs för att samarbetet i regionen
ska fungera. Man bör inte satsa resurser på att framhäva enbart den egna kommunens attraktivitet eller se
just den egna kommunen som en motor för omgivande kommuner. Dagens politiker har ansvar för att
Skåne som helhet får en hållbar utveckling.

Utbyggnad av kollektivtrafiken måste ske på så sätt att inga nya stationssamhällen skapas på den bästa
åkermarken. Att finansiera ny miljövänlig kollektivtrafik med byggrätter på god åkermark är inget hållbart
beteende.

Föreningen Den Goda Jorden menar att all framtida exploatering utanför den Yttre ringvägen måste
avfärdas.

Hans Andersson
Ordförande i den ideella föreningen Den Goda Jorden

Malmö exploaterar mycket åkermark

Skånska Dagbladet publicerar idag en artikel med anledning av seminariet i Varberg i fredags. Den inleds så här:

Malmö stad är en av de kommuner i landet som exploaterar mest åkermark. Det visar färsk statistik som Jordbruksverket tagit fram. Vid ett seminarium i Varberg om den minskande åkermarken konstaterade Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson också att minskningen går allt snabbare.

– Det är viktigt att bryta trenden med minskande åkermark, påpekade han.
– I dag har också åkermark ett svagt lagligt skydd. Lagstiftningen tillkom vid tidpunkten för avregleringen av jordbruket, i början på 90-talet, och då hade vi en överproduktion av livsmedel. Medvetenheten om åkermarkens betydelse var svag.
I dag finns en helt annan insikt om åkermarkens värde. Det är mot den bakgrunden som Jordbruksverket nu vässar det specifika miljömål som verket ansvarar för, ”Ett rikt jordbrukslandskap”.
Målsättningen måste bli tydligare:
– Den förändring vi föreslår år att nuvarande åkermark inte får minska i någon större omfattning. Regionalt föreslår vi att inget område får vara mindre än 90 procent av den åkermark vi hade år 2000. Det är också särskilt viktigt att vi får uppföljningsbara mål.

Läs hela artikeln här.

Nytt och tätare Malmö

Sydsvenska Dagbladet presenterade den 24 oktober Malmö kommuns tankar kring den nya översiktsplanen.

Nu ska 1900-talets synder rättas till. De kommande tjugo åren ska ett nytt Malmö byggas.

Förtätning är ett ledord i det kommande arbetet. Det enda som absolut inte ska förtätas är kommunens åkermark. Det som är kvar av den.

Läs hela artikeln här.

Läs även ”Högre hus och mer grönska”
Kommunalrådet Karolina Skog (MP) säger där att på Malmös åkermark måste det bli slut på utbyggnaden. För henne är den största utmaningen att bryta med traditionerna och genomföra det hela. Det är enkelt att bygga på åkrar, mycket svårare att förtäta. Men det går.