I en ledare ”Åkern måste skyddas bättre” i Land Lantbruk skriver Kerstin Davidsson att de högavkastande jordarna är en ändlig resurs som vi behöver för framtiden och att skyddet för åkern måste bli starkare.
Samtidigt passar hon på att ge oss i föreningen Den Goda Jorden en eloge för att vi har gjort ett gott jobb med vårt kampanjande. Nu har i alla fall kommunpolitiker vett att ha en smula dåligt samvete när man tillåter att den bördigaste jorden exploateras.
I samband med seminariet ”Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet” på Alnarp den 4 oktober spelade radiojournalisten Odd Clausen in en del intervjumaterial. Detta har nu sammanställts till radioinslag som sänts lokalt i Radio Malmöhus och Radio Kristianstad. Två av föreningens trotjänare Olof Bågenholm och Eva Göransson är med och ger sin syn på saken. Lyssna på Radio Malmöhus här. Lyssna på Radio Kristianstad här.
En utvidgad version sändes även i Studio Ett SR P1 och där ingick även en intervju med Pierre Månsson(L), kommunalråd i Kristianstad. Lyssna här.
Idag den 5 december är det World Soil Day.
Mer material om World Soil Day hittar du här.
Glöm inte att gå in och underteckna den europeiska namninsamlingen för ett bättre lagligt skydd för åkermarken.
Pressmeddelande från People4Soil med anledning av World Soil Day.
SKYDDA MARKEN
Under varje minut som går, angrips, kvävs, kontamineras, exploateras, förgiftas, misshandlas, och utarmas marken.
I Europa finns det inte längre någon civilrättslig lag som skyddar marken.
Att skydda marken med lagar är det huvudsakliga sättet att skydda människor, växter och djur. Utan en frisk, levande mark finns ingen framtid. Frisk, levande mark skyddar oss från miljökatastrofer, från klimatförändringar och från gifter över allt.
Över 400 föreningar har anslut sig som en del av People4Soil-koalitionen vilken ber EU om specifik reglering för skydd av marken, vilken är lika väsentlig för livet som vatten och luft. SKYDDA MARKEN MED DIN UNDERSKRIFT
Här kan ni nu ta del av de presentationer som föreläsarna använde vid seminariet ”Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet” på Alnarp den 4 oktober.
Utvecklingen inom jordbruket under senare år
Harald Svensson, Jordbruksverket
Så gick det med vårt företag – exempel
Eva Goransson, Nordanå
Nyodling – potential och lönsamhet
Karl-Ivar Kumm, SLU Skara
Journalisten Ylva Andersson publicerade i tidskriften Landskap 7/2016 en artikel om en jordbrukspark i Barcelona.
Seminariet ”Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet” den 4 oktober på Alnarp dokumenterades med en webbsändning som även finns tillgänglig nu i efterhand. Du hittar webbsändningen här.
För att underlätta att hitta de olika föreläsningarna följer här dagens program med tidpunkt för de olika föreläsningarna.
0:20:20 Presentation av arrangörerna. Kungl. Skogs och Lantbruksakademien Ann-Britt Karlsson, Den Goda Jorden Arne Joelsson och Partnerskap Alnarp Lisa Germundsson.
0:28:30 Harald Svensson, Jordbruksverket ”Utvecklingen inom jordbruket under senare år”.
01:01:10 Susanne Gäre, journalist ”Livsmedelsstrategi och livsmedelsberedskap – en strategi för jordbruksmarken?”
1:55:15 Anders Larsson, SLU Alnarp ”Skydd mot exploatering av jordbruksmark i Sverige och t.ex Danmark. Rättsfall.”
2:24:00 John Andersson, Jordbruksverket ”Exploatering av jordbruksmark för infrastruktur, bostäder och verksamheter”
3:55:45 Elisabeth Weber, Länsstyrelsen Skåne ”Hushållning med jordbruksmarken i den kommunala planeringen – exempel Skåne”.
4:28:00 Eva Göransson, Nordanå ”Så gick det med vårt företag – exempel”.
4:44:00 Karl-Ivar Kumm, SLU”Nyodling – potential och lönsamhet”.
5:09:30 Mattias Schriever-Abeln, Landskrona stad ”Jordbruksmark i strategisk planering – exempel från Landskrona stad”.
5:43:30 Arne Joelsson, Den Goda Jorden summera det hela lite kort.
Jordens befolkning ökar samtidigt som den odlingsbara marken minskar. Stora delar av Sydeuropa kommer som en följd av klimatförändringarna att få kraftigt försämrade förutsättningar för jordbruksproduktion medan Nordeuropa klarar sig bättre. Exploateringen är ett annat hot mot jordbruksmarken. På 25 år försvann i Europa en areal motsvarande hela Sveriges jordbruksmark under asfalt och betong, och det är ofta den bästa åkermarken som gick till spillo.
Under de senaste femtio åren har ca 70 000 ha av Sveriges bästa åkermark tagits i anspråk för bebyggelse, vägar m m kring våra tätorter samtidigt som livsmedelsimporten ökat. Nästan hälften av vårt livsmedelsbehov täcks idag av import och transporterna går till stor del på vägnätet som lagt mycket åkermark under asfalt. Men import är en osäker lösning särskilt när det gäller något så livsnödvändigt som mat.
Kommunen har det övergripande ansvaret för planering av markanvändningen. Alla kommuner vill växa och erbjuda etableringsmöjligheter som i sin tur ger arbeten, boende och skatteintäkter. Men kommunernas planmonopol är strikt reglerat i lag. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas […]
Ingmar Messing, Professor i markvetenskap, SLU och Rune Andersson, fd programchef MAT 21, SLU har publicerat en debattartikel i Uppsala Nya Tidning med rubriken ”Livsmedelsförsörjning en ödesfråga”.
De avslutar debattartikeln med:
Vi är fullt medvetna om att man i en kommunal expansionsplanering måste väga in många olika aspekter, men för att stå för en långsiktig hållbar utveckling, vilket ÖP-förslaget vill, måste de framtida livsmedelsbehoven prioriteras högre än de företagsverksamheter som är mer konjunkturberoende och mindre livsnödvändiga. Vi efterlyser därför en betydligt försiktigare exploatering av jordbruksmark än vad ÖP-förslaget innebär.
Det är nu hög tid att anmäla sig till seminariet – Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet
Jordens befolkning ökar samtidigt som arealen odlingsbar mark minskar. Stora delar av Sydeuropa kommer som en följd av klimatförändringarna att få kraftigt försämrade förutsättningar för jordbruksproduktion medan Nordeuropa klarar sig bättre.
Ca 8 miljoner ha i världen omvandlas årligen från stäpplandskap och regnskog till åker. Dessa marker har i regel dålig naturlig bördighet och innebär inte så stort produktionsbortfall, men medför förlust av biologisk mångfald och att stora mängder koldioxid frigörs.
Exploateringen är ett annat hot mot jordbruksmarken. 275 ha åkermark tas varje dag i anspråk för bebyggelse och vägar i Europa. Det innebär att på 25 år försvinner en areal motsvarande hela Sveriges jordbruksmark under asfalt och betong, och det är ofta den bästa åkermarken som används. I Sverige drabbar exploateringen oftast den bördigaste jorden runt våra stora städer. Som exempel kan nämnas att nära hälften av de skånska kommunernas utbyggnadsplaner ligger på åkermark.
Framtida bostadsbebyggelse, höghastighetsbanor med mera innebär fortsatt stora markanspråk. Men Sveriges mycket goda odlingsjordar behövs för vår framtida livsmedelsförsörjning och behöver därför ett starkt skydd mot exploatering. Hur vi tar hand om vår odlingsmark är av stor betydelse för att […]