Jordbruksmarken -en förutsättning för mat på bordet

Jordens befolkning ökar samtidigt som den odlingsbara marken minskar. Stora delar av Sydeuropa kommer som en följd av klimatförändringarna att få kraftigt försämrade förutsättningar för jordbruksproduktion medan Nordeuropa klarar sig bättre. Exploateringen är ett annat hot mot jordbruksmarken. På 25 år försvann i Europa en areal motsvarande hela Sveriges jordbruksmark under asfalt och betong, och det är ofta den bästa åkermarken som gick till spillo.

Under de senaste femtio åren har ca 70 000 ha av Sveriges bästa åkermark tagits i anspråk för bebyggelse, vägar m m kring våra tätorter samtidigt som livsmedelsimporten ökat. Nästan hälften av vårt livsmedelsbehov täcks idag av import och transporterna går till stor del på vägnätet som lagt mycket åkermark under asfalt. Men import är en osäker lösning särskilt när det gäller något så livsnödvändigt som mat.

Kommunen har det övergripande ansvaret för planering av markanvändningen. Alla kommuner vill växa och erbjuda etableringsmöjligheter som i sin tur ger arbeten, boende och skatteintäkter. Men kommunernas planmonopol är strikt reglerat i lag. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas […]

Av |2016-09-29T09:09:17+02:002016-09-29|Okategoriserade|0 kommentarer

Anmäl dig nu till seminariet Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet

Det är nu hög tid att anmäla sig till seminariet – Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet

Jordens befolkning ökar samtidigt som arealen odlingsbar mark minskar. Stora delar av Sydeuropa kommer som en följd av klimatförändringarna att få kraftigt försämrade förutsättningar för jordbruksproduktion medan Nordeuropa klarar sig bättre.

Ca 8 miljoner ha i världen omvandlas årligen från stäpplandskap och regnskog till åker. Dessa marker har i regel dålig naturlig bördighet och innebär inte så stort produktionsbortfall, men medför förlust av biologisk mångfald och att stora mängder koldioxid frigörs.

Exploateringen är ett annat hot mot jordbruksmarken. 275 ha åkermark tas varje dag i anspråk för bebyggelse och vägar i Europa. Det innebär att på 25 år försvinner en areal motsvarande hela Sveriges jordbruksmark under asfalt och betong, och det är ofta den bästa åkermarken som används. I Sverige drabbar exploateringen oftast den bördigaste jorden runt våra stora städer. Som exempel kan nämnas att nära hälften av de skånska kommunernas utbyggnadsplaner ligger på åkermark.

Framtida bostadsbebyggelse, höghastighetsbanor med mera innebär fortsatt stora markanspråk. Men Sveriges mycket goda odlingsjordar behövs för vår framtida livsmedelsförsörjning och behöver därför ett starkt skydd mot exploatering. Hur vi tar hand om vår odlingsmark är av stor betydelse för att […]

Av |2016-09-22T12:17:31+02:002016-09-22|Okategoriserade|0 kommentarer

Kommunal planering i fokus

Denna debattartikel från Den Goda Jorden publicerades i förra veckan i tidningen Syre.

Under de senaste åren har diskussionerna om exploatering av jordbruksmark blivit allt intensivare. Inte minst har vi i föreningen Den Goda Jorden under våra tio år lyckats lyfta frågan upp ur myllan. Kraven på ökat lagligt skydd för jordbruksmarken har förts fram i debatten, men något konkret resultat av dessa krav har ännu inte gått att se. Men vi gläder oss åt att se att det nu börjar föras fram konkreta förslag på hur kommunernas planerare och politiker skulle kunna hantera jordbruksmarken i sin planering på ett betydligt varsammare sätt. Vi ser detta som ett resultat av den kritik som på senare år förts fram när det gäller hur kommunerna följer Plan- och bygglagens och Miljöbalkens skrivningar samt länsstyrelsernas bristande tillsyn av detta.

Som en del i miljömålsberedningens arbete tog Jordbruksverket 2013 fram en rapport ”Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering”. De konstaterar där att kommunerna inte följer de skrivningar som faktiskt redan finns i dagens lagtexter och att det brister i Länsstyrelsernas rådgivning och ansvar för tillsyn av aktuellt lagrum. Miljömålsberedningen föreslog därför förtydliganden i Plan- och bygglagen i sitt delbetänkande ”Med miljömålen i fokus – […]

Av |2016-01-16T11:06:14+01:002016-01-16|Okategoriserade|0 kommentarer

Markhushållning i planeringen – Jordbruksmarken i Skåne

Länsstyrelsen Skåne har tagit fram ett nytt planeringsunderlag: Markhushållning i planeringen – Jordbruksmarken i Skåne.

Planeringsunderlaget kan du hämta eller läsa här.

I ett följebrev till planeringsunderlaget skriver Länsstyrelsen i Skåne:

Skåne har Sveriges bästa jordbruksmark och markhushållningsfrågor i Skåne handlar ofta om jordbruksmark. Ny bostadsbebyggelse, lokaler för verksamheter samt infrastruktur kräver utrymme och gör att trycket på den oexploaterade marken är hårt.

Länsstyrelsen har tagit fram ett planeringsunderlag som ska ge vägledning och underlag vid kommunens markanvändningsbeslut. Detta är en del av Länsstyrelsens uppdrag kring uppföljning, stöd och underlag till kommunerna i den fysiska planeringen. Länsstyrelsen har tidigare uppmärksammat frågan om markhushållning och jordbruksmarken i samband med det regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen.

Planeringsunderlaget ger en bakgrund till frågan om markhushållning – med fokus på jordbruksmarken i Skåne – och sätter in frågan i ett regionalt, nationellt och globalt sammanhang. Rapporten visar hur Länsstyrelsen Skåne ser på jordbruksmarkens värde i kommunernas planering, ur ett resurshushållningsperspektiv och som en regional och mellankommunal fråga.

Planeringsunderlaget är tänkt att användas tillsammans med några av Jordbruksverkets rapporter och vägledningar: Exploatering av jordbruksmark 2006-2010, Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering, Kommunens arbete med jordbruksmarkens värden: ett stödverktyg, Jordbruksmarkens värden samt Kommunens möjligheter att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden.

Här kan […]

Av |2015-10-05T16:08:27+02:002015-10-05|Okategoriserade|0 kommentarer

Jordbruksmarken – en naturresurs att förvalta

Länsstyrelsen i Jämtland har tagit fram en skrift som ska ge ett kunskapsunderlag om jordbruksmark i Jämtlands län och en gemensam grundsyn kring värdet av jordbruksmarken.

Läs hela skriften här.

I skriften presenteras Länsstyrelsens grundsyn kring jordbruksmark

Vid handläggning av olika typer av ärenden som direkt eller indirekt berör jordbruksmark har Länsstyrelsen denna samlade grundsyn:

Ur ett framtida mat- och energiperspektiv är det problematiskt att jordbruksmarken bebyggs, försumpas eller växer gen, särskilt med hänsyn till miljö- och rättviseaspekter i ett globalt perspektiv. Problematisk är även byggnation i anslutning till jordbruksmark, också i mindre skala. Jordbruksmarken är en platsbunden naturresurs, som tar lång tid att skapa och har stor betydelse för landskapsbilden. Vår jordbruksmark är speciell då den har en naturligt hög
produktionsmässig kvalitet och utsätts för relativt låg grad av slitage.

Betesmarker är, tack vare att de betas, ofta rika på biologisk mångfald, vilket i sig är en försäkring inför ramtiden. Jordbruksmark levererar många livsviktiga ekosystemtjänster. Med ökad nederbörd och temperaturökning kan klimatet för odling i vår region komma att bli ännu bättre än i dag, samtidigt som förutsättningarna för andra platser kan bli sämre. Behovet av livsmedels- och energiproduktion kan öka i framtiden, även om ekonomiska intressen saknas i dag. […]

Av |2014-05-16T18:38:14+02:002014-05-16|Okategoriserade|0 kommentarer

Länsstyrelsen sågar delar av planerna på utbyggnad

Ystad allehanda publicerade den 6 december artikeln ”Länsstyrelsen sågar delar av planerna på utbyggnad”.

De skriver:
Länsstyrelsen bedömer inte heller att det kollektivtrafiknära läget är ett tillräckligt skäl att bygga på jordbruksmark.

– Länsstyrelsen kan därför komma att överpröva kommande detaljplan enligt plan och bygglagen, skriver länsstyrelsen i sitt granskningsyttrande.

Av |2013-12-06T17:03:27+01:002013-12-06|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen