Etikett: KSLA

Presentationerna från seminariet Bygga på åkerjord: Klokt och förnuftigt – eller dyrt och onödigt?

Presentationerna från seminariet Bygga på åkerjord: Klokt och förnuftigt – eller dyrt och onödigt? den 12 mars 2013 finns nu att hämta här.

Åkermarken bebyggs i allt snabbare takt, inte minst i södra Sverige. Växande kommuner behöver lättbyggd tomtmark för industrier, infrastruktur och bostäder när befolkningen ökar. Ofta är det åkermark som står till buds för expansion på slätten.

På många håll växer oron för denna utveckling. Åkerjord är en ändlig resurs såväl i Sverige som globalt och såväl vi själva som kommande generationer är beroende av odlingsmark för att få mat på bordet. Även om det tycks enkelt att bygga på åkermark finns det siffror som visar att det kan bli dyrt på sikt för kommunerna att låta bostadsområden och shoppingcentra breda ut sig. Allt fler kilometer av kollektivtrafik, vägar och avloppsledningar ska anläggas och underhållas.

Vad finns det för alternativ? Går det att börja tänka annorlunda på kommunnivå, på länsnivå och på riksnivå? Finns det vägar framåt som är kostnadseffektiva och attraktiva för olika intressen?

Med detta seminarium borrar KSLA lite djupare i de frågeställningar som tas upp i rapporten ”Jorden vi ärvde” med Elin Slätmo som huvudförfattare. Vi ställer frågor om hållbarheten i dagens kommunala planering, diskuterar alternativa utvecklingsvägar och nya initiativ och tankar på lokal och regional nivå, liksom på riksnivå.

Bygga på åkerjord: Klokt och förnuftigt – eller dyrt och onödigt?

KSLA arrangerar den 12 mars seminariet ”Bygga på åkerjord: Klokt och förnuftigt – eller dyrt och onödigt?”.

Anmälan och mer info hittar du här.
Rapporten ”Jorden vi ärvde” kan du ladda ned här.

Åkermarken bebyggs i allt snabbare takt, inte minst i södra Sverige. Växande kommuner behöver lättbyggd tomtmark för industrier, infrastruktur och bostäder när befolkningen ökar. Ofta är det åkermark som står till buds för expansion på slätten.

På många håll växer oron för denna utveckling. Åkerjord är en ändlig resurs såväl i Sverige som globalt och såväl vi själva som kommande generationer är beroende av odlingsmark för att få mat på bordet. Även om det tycks enkelt att bygga på åkermark finns det siffror som visar att det kan bli dyrt på sikt för kommunerna att låta bostadsområden och shoppingcentra breda ut sig. Allt fler kilometer av kollektivtrafik, vägar och avloppsledningar ska anläggas och underhållas.

Vad finns det för alternativ? Går det att börja tänka annorlunda på kommunnivå, på länsnivå och på riksnivå? Finns det vägar framåt som är kostnadseffektiva och attraktiva för olika intressen?

Med detta seminarium borrar KSLA lite djupare i de frågeställningar som tas upp i rapporten ”Jorden vi ärvde” med Elin Slätmo som huvudförfattare (rapporten, KSLAT nr 6-2012, kan laddas ner här eller hämtas ovan). Vi ställer frågor om hållbarheten i dagens kommunala planering, diskuterar alternativa utvecklingsvägar och nya initiativ och tankar på lokal och regional nivå, liksom på riksnivå.

Moderator: Marie Stenseke, professor i kulturgeografi och ekonomisk geografi, Göteborgs universitet

13.00 Välkomna
Carl-Anders Helander, akademisekreterare och VD, KSLA
13.10 Jorden vi ärver – och fördärver. KSLA:s rapport om vår livsviktigaste – men snabbt krympande resurs.
Elin Slätmo, doktorand, Göteborgs universitet
13.30 Rör inte vår åkerjord. Om Skåne Läns nollvision för bebyggelse på åkerjord.
Elisabet Weber, länsarkitekt, Skåne
13.50 Att äta kakan – och ändå ha den kvar. Om konsten att kunna växa utan att riskera livsvillkoren.
Göran Berggren, strategisk planeringschef. Staffanstorps kommun
14.10 Att bygga billigt är att bygga dyrt? Andra länder? Om dolda kostnader på kort och lång sikt av att bygga på åkermark.
Anders Larsson, landskapsarkitekt, Agr. Dr i översiktlig fysisk planering, SLU
14.30 KAFFE
15.00 I Nationens Intresse. Om marken som strategisk nationell resurs – historiskt och i framtiden.
Kenneth Olwig, professor landskapsarkitektur SLU Alnarp
15.20 Diskussion
16.30 Avslutning

Jorden vi ärvde – Seminarium om åkermarken som en krympande resurs

Arealen åkermark minskar, i Sverige och i världen. Sedan 2010, och även dessförinnan, har Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien engagerat sig i frågan om tillgången på odlingsmark. Efter en workshop med representanter för forskning och beslutsfattare fick Elin Slätmo, doktorand i kulturgeografi i Göteborg, i uppgift att sammanfatta och fördjupa resonemangen från mötet. Elins arbete resulterade i den gedigna skriften ”Jorden vi ärvde – den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv” (KSLAT nr 6, 2012). Skriften kan laddas hem som pdf eller beställas kostnadsfritt från eva.ronquist(a)ksla.se.

KSLA kommer att följa upp skriften och fortsätta arbetet genom ett seminarium på KSLA tisdagen den 12 mars på eftermiddagen. Seminariet är öppet för alla intresserade. Boka dagen och tipsa gärna andra intresserade – mer information och program följer!

KSLA kommer dessutom att följa upp seminariet med ett med åtgärdsfokuserat rundabordssamtal för särskilt inbjudna på förmiddagen den 13 mars. Till detta samtal bjuder vi främst beslutsfattare och politiker på olika nivåer. Hör av dig på en gång om du tillhör denna grupp och regelbundet handskas med markanvändningsfrågor, så ska vi försöka bereda plats.

Global Outlook Future Competition for Land and Water

With an expected world population of 9 billion people in 2050, the global need for Food, Feed, Fibre and Fuel has become a matter of high political concern.

In order to satisfy the ever increasing needs of “the four Fs”, there will be a progressively severe competition for limited land and water resources.

This will be highlighted from four different perspectives:
· Agricultural policies over the past 40 years – three cases (Speakers: Alan Swinbank, UK; Bill Winders, USA; Philipp Aerni, Switzerland. Moderator: Mats Morell, Sweden)
· Opportunities and challenges for farmers, researchers and business in the agricultural sector (Speakers: Robert Thomson, USA; John Pickett, UK; Marit Paulsen, Sweden; Elisabeth Gauffin, Sweden. Moderator: Bo Andersson, Sweden)
· Opportunities and challenges in the forestry sector (Speakers: Sten Nilsson, Swede; August Temu, Kenya; Jintao Xu, China; Jan-Erik Nylund, Sweden. Moderator: Björn Lundgren, Sweden)
· From knowing to acting – paths to a sustainable future (Speakers: Jacques Diouf, Senegal; Paul Alan Cox, USA; Susan Baker, UK. Moderator: Johan Kuylenstierna, Sweden)

Date and time: Tuesday January 29 and Wednesday 30 January 09.30–17.00 (it is possible to participate only one of the days)

Venue: Norra Latin City Conference Center, entrance Barnhusgatan 7 B, Stockholm

Registration: No later than January 21, 2013

Fee: Free of charge, but SEK 500 will be invoiced if cancellation is made after 25 January, 2013
Web: The symposium will be webcast, find link at http://www.ksla.se

God Jul och Gott Nytt År

Vi önskar alla medlemmar och våra följare på hemsidan och Facebook en riktigt God Jul Och ett Gott Nytt År.

Föreningen fick idag en julklapp i förtid. I nya numret av KSLA Nytt & Noterat nr 3–4 2012 hittade vi följande rader med anledning av årets Bertebos Konferens i Falkenberg:

”Vice preses Bo Andersson hälsade välkommen såväl vid söndagens ankomstmiddag som vid måndagmorgonens konferensstart och han avslutade tisdagseftermiddagen med en elegant sammanfattning av två dagars intensiva resonemang och med informationen att nästa Bertebospris och konferens har rubriken ”Den goda jorden” och kommer att handla om konkurrensen mellan jordbruk och annan markanvändning.”

Läs KSLA Nytt & Noterat nr 3–4 2012 här.

Vi använder mer jordbruksmark än vi har tillgänglig i Sverige

Svea Jord & Skog publicerade den 22 november artikeln ”Vi använder mer jordbruksmark än vi har tillgänglig i Sverige”.

Mer än 1,2 miljoner hektar produktiv åkermark har försvunnit i Sverige. Samtidigt går det åt motsvarande 1 miljon hektar mer än vad vi har tillgängligt för att försörja oss med livsmedel.

I sin tidsskrift presenterade nyligen Kungliga skogs och lantbruksakademien en rapport om åkermark, ”Jorden vi ärvde, den Svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv.” Kanske bjuder rapporten inte på några revolutionerande slutsatser, men siffrorna och slutsatserna berör onekligen.
I Sverige ökade åkerarealen drastiskt under senare delen av 1800-talet. Nivån stabiliserades under början av 1900-talet på 3,7 miljoner hektar.

Sedan började saker hända. Arealen sjönk drastiskt under hela återstoden av 1900-talet. I dag är vi nere på 2,5 miljoner hektar, det är åtta procent av landets totala areal. 1,2 miljoner hektar åkermark är alltså borta.
Skälen är flera. Ökad produktion ledde till att mindre produktiv mark helt enkelt inte behövdes, och därmed skogsplanterades. Merparten av åkermarken har försvunnit på det sättet.
KSLA vill dock fokusera på den mark som tagits i anspråk till vägbebyggelse, bostäder och annat. Skälet är att man ser det som en irreversibel och därmed allvarligare utveckling.

Den tillgängliga statistiken om vad mark används till är bristfällig, men en del vet man. Mellan 1960 och 1990 minskade exempelvis jordbruksmarksarealen med cirka 440 000 hektar, varav tätortsexpansion orsakade försvinnande av drygt 60 000 hektar, enligt SCB.
Den största tätortsexpansionen på jordbruksmark i Sverige skedde under 1970-talet, framförallt på grund av Miljonprogrammets expansion. Bara mellan 1970- och 1975 byggdes bostäder på mer än 20 000 hektar.

Är då det faktum att åkermark försvinner ett problem? Ksla sammanfattar:
”I Sverige har vi tillgång till 0,3 hektar åker- mark per person. Denna areal är inte tillräcklig för vår livsmedelsförsörjning utifrån den konsumtionsstruktur vi idag har. Med vår import av mat inräknad nyttjar vi cirka 0,4 hektar per person. Detta innebär att vi idag använder ungefär 1 miljon hektar mer än vad vi har tillgång till för livsmedelsproduktion i Sverige. Samtidigt är tillgången på åkermark per person globalt sett ännu mindre, 0,21 hektar per person.”

Det finns med andra ord en rättviseaspekt i att fundera över beslut att bygga nya vägar, industrier eller bostäder på jordbruksmark. Vi lever redan över våra tillgångar när det gäller jordbruksmark.
Ytterligare en aspekt är att den Svenska, eller kanske snarare nordiska åkermarken är unik och särdeles lämpad för livsmdelsproduktion på grund av att den geologiskt är rätt ung och därmed bördigare.

Jorden vi ärvde

Ny Teknik publicerade den 21 november artikeln ”Jorden vi ärvde”.

En ny rapport från KSLA – Kungliga Skogs- och lantbruksakademien – varnar för att allt mer svensk jordbruksmark försvinner för alltid genom vägbyggen och tätortsexpansion. Odlingsmarken kommer att behövas i framtiden, när jordens befolkning har växt till nio miljarder.

Efter att Sverige förlorat Finland i det olyckssaliga kriget 1809, inleddes en kampanj för att bryta ny åkermark och öka jordbruksproduktionen. Sveriges åkerareal ökade sedan stadigt fram till 1900-talets första hälft.

Som störst var den runt 3,7 miljoner hektar för att sedan minska till dagens 2,5 miljoner hektar.

Antalet jordbruk minskade också. Dels beroende på att rationalisering krävde större enheter, vilket gjorde att mindre gårdar köptes upp av större. Dels på att åkrar planterades med skog eller las ner på grund av dålig lönsamhet. Det var billigare att importera många livsmedel än att producera dem i Sverige. Bönder flyttade in till städerna.

En annan anledning till att åkerarealen har minskat är att tätorterna expanderat. Vidsträckta småhusområden och vägar har byggts på tidigare åkermark, något man tydligt ser i Skåne. Den som närmar sig Malmö med bil möts av korsande motorvägar, indutstriområden och nya bostadsområden ute på leran.

Den åkerareal som blivit tätort eller vägar är visserligen betydligt mindre än den del som skogplanterats, men problemet är att när man tar jordbruksmark i anspråk för bebyggelse och vägar är marken förlorad för alltid, skriver KSLA, Kungliga Skogs- och lantbruksstyrelsen, i sin rapport ”Jorden vi ärvde”.

Planterad skog kan alltid huggas ner och marken plöjas upp på nytt, men det är värre med så kallade hårdgjorda ytor, där man först har täckt marken med ett tjockt lager krossat berg och sedan asfalterat och/eller bebyggt området.

Sverige är inte längre självförsörjande på livsmedel. Vi har i dag inom landet tillgång till 0,3 hektar åker per person, men inkluderar vi importen av livsmedel visar det sig att varje svensk använder 0,4 hektar. Vi använder alltså förutom vår egen även mer än en miljon hektar utländsk åkermark. Samtidigt är tillgången på åkermark per peson globalt sett bara 0,21 hektar per person.

När vi lägger ner åkrar eller bygger nya förstäder och vägar på jordbruksmark innebär det alltså att vi tar mark i anspråk någon annanstans i världen.

Detta skulle nu inte vara något problem om det fanns ett förråd av jungfrulig mark att ta av. Men det gör det inte. Tvärtom. Om jordens befolkning redan år 2050 uppgår till 9 miljarder behövs all tänkbar jordbruksmark för livsmedelsproduktion. Nu är det dessutom inte bara livsmedel som ska produceras av jordbruket, utan även energi och textilfibrer. Hur hittar man mark till allt detta? Det går inte att fortsätta att hugga ner regnskogarna i Amazonas och Sydostasien.

De nordiska ländernas åkermarker anses ovanligt bördiga med internationella mått mätt, och Skånes jordar hör till världens bästa. Anledningen till detta är att marken i Norden är förhållandevis ung, skriver KSLA. Den formades av den senaste istiden och innehåller vittrande bergmaterial som släpper ifrån sig viktiga mineraler. I Norden lider vi lyckligtvis ingen brist på nederbörd. Detta till skillnad mot Afrika och Mellanöstern med ofta helt urlakade, torra och försaltade jordar.

Det har beräknats att en klimatförändring kommer att föra med sig att det nordiska jordbruket blir mer produktivt, medan markerna längre söder­ut skulle riskera att förvandlas till öken.

Som lök på laxen, eller möjligtvis tvärtom, kom i måndags en ny oroande rapport från Världsbanken. ”Världen går mot en temperaturhöjning på fyra grader, dubbelt så mycket som det mål som lades fast på klimatmötet i Köpenhamn för två år sedan. Och det riskerar att leda till oöverblickbara konsekvenser”, skriver författarna.

– En uppvärmning på fyra grader Celsius har vi inte upplevt på jorden de senaste 20 miljoner åren, så det är en oerhört dramatisk förändring av livsvillkoren, säger miljöprofessorn Johan Rockström i en kommentar.

Det gör det ännu mer oansvarigt att låta mer jordbruksmark försvinna för alltid.

KSLA:s rapport finns att ladda ner på http://www.ksla.se/

Världsbankens hela rapport finns här och ett sammandrag finns här.

Den 29–30 januari 2013 kommer KSLA att anordna en internationell konferens i Stockholm om åkermarkens försvinnande.

Symposium: Global Outlook – Future Competition for Land

Global Outlook – Future Competition for Land

An International Symposium as a part of KSLA’s 200 year celebration

With an expected world population of 9 billion people in 2050, the global need for Food, Feed, Fibre and Fuel has become a matter of high political concern. In order to satisfy the ever increasing needs of “the four Fs”, there will be a progressively severe competition for limited land and water resources. During two days this will be highlighted from four different perspectives:

1. Agricultural policies over the past 40 years – three cases (Prof. Alan Swinbank, UK; Prof. Bill Winders, USA; Prof. Philipp Aerni, Switzerland; Moderator: Prof. Mats Morell, Swe)

2. Opportunities and challenges for farmers, researchers and business in the agricultural sector (Prof. Robert Thompson, USA; Prof. John Pickett, UK; EU Parlamentarian Marit Paulsen, Swe; Chairman Elisabeth Gauffin, Swe; Moderator: Prof. Bo Andersson, Swe)

3. Opportunities and challenges in the forestry sector (Prof. Sten Nilsson, Swe; Prof. August Temu, Kenya; Prof. Xu Jintao, China; Prof. Jan-Erik Nylund, Swe; Moderator: Dr. Björn Lundgren)

4. From knowing to acting – paths to a sustainable future (H.E. Dr. Jacques Diouf, Senegal; Prof. Paul Alan Cox, USA; Prof. Susan Baker, UK; Moderator: Dr. Johan Kuylenstierna, Swe)

Among all the internationally most renowned lecturers at the Symposium we are especially proud to welcome H.E. Dr. Jacques Diouf, Minister and Special Adviser of the President of Senegal, as key note speaker.

Date: Tuesday January 29, 2013 – Wednesday January 30, 2013

Time: 09.30–17.00 both days

Venue: Norra Latin Conference Center, entrance: Barnhusgatan 7B, Stockholm

Registration: No later than January 21, 2013

Fee: Free of charge

Click here for more information

Jorden vi ärvde – Den svenska åkermarken i hållbarhetsperspektiv

KSLAT Nr 6-2012 Jorden vi ärvde. Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv

Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år.

I denna rapport beskrivs de förändringar som skett gällande jordbruksmark och åkermark i Sverige sedan 1960-talet med fokus på den jordbruksmark som försvinner till följd av tätortsexpansion och förtätning genom bebyggelse och vägar. Vi får en redogörelse för huruvida det är ett problem att den svenska jordbruksmarken försvinner, som utmynnar i slutsatsen att den svenska jordbruksmarken bör ses som en betydelsefull naturresurs utifrån försiktighetsprincipen. Diskussionen kring hur den svenska jordbruksmarken hanteras idag ger en förståelse för den offentliga styrning som rör jordbruksmarken.

Varför jordbruksmarken bebyggs tas upp utifrån en norsk studie om markanvändningsförändringar i tätortsnära områden. Avslutningsvis berörs hinder och lösningar för framtida skydd av odlingsjorden med utgångspunkt från diskussionerna under en akademisammankomst 2010 och en workshop hos akademien 2011.

Text: Elin Slätmo, Peter Edling, Ann Norderhaug och Marie Stenseke.

Läs rapporten här.

Beställ tryckt publikation här.