God Jul och Gott Nytt År

Vi önskar alla medlemmar och våra följare på hemsidan och Facebook en riktigt God Jul Och ett Gott Nytt År.

Föreningen fick idag en julklapp i förtid. I nya numret av KSLA Nytt & Noterat nr 3–4 2012 hittade vi följande rader med anledning av årets Bertebos Konferens i Falkenberg:

”Vice preses Bo Andersson hälsade välkommen såväl vid söndagens ankomstmiddag som vid måndagmorgonens konferensstart och han avslutade tisdagseftermiddagen med en elegant sammanfattning av två dagars intensiva resonemang och med informationen att nästa Bertebospris och konferens har rubriken ”Den goda jorden” och kommer att handla om konkurrensen mellan jordbruk och annan markanvändning.”

Läs KSLA Nytt & Noterat nr 3–4 2012 här.

Av |2012-12-21T10:23:10+01:002012-12-21|Okategoriserade|0 kommentarer

Vi använder mer jordbruksmark än vi har tillgänglig i Sverige

Svea Jord & Skog publicerade den 22 november artikeln ”Vi använder mer jordbruksmark än vi har tillgänglig i Sverige”.

Mer än 1,2 miljoner hektar produktiv åkermark har försvunnit i Sverige. Samtidigt går det åt motsvarande 1 miljon hektar mer än vad vi har tillgängligt för att försörja oss med livsmedel.

I sin tidsskrift presenterade nyligen Kungliga skogs och lantbruksakademien en rapport om åkermark, ”Jorden vi ärvde, den Svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv.” Kanske bjuder rapporten inte på några revolutionerande slutsatser, men siffrorna och slutsatserna berör onekligen.
I Sverige ökade åkerarealen drastiskt under senare delen av 1800-talet. Nivån stabiliserades under början av 1900-talet på 3,7 miljoner hektar.

Sedan började saker hända. Arealen sjönk drastiskt under hela återstoden av 1900-talet. I dag är vi nere på 2,5 miljoner hektar, det är åtta procent av landets totala areal. 1,2 miljoner hektar åkermark är alltså borta.
Skälen är flera. Ökad produktion ledde till att mindre produktiv mark helt enkelt inte behövdes, och därmed skogsplanterades. Merparten av åkermarken har försvunnit på det sättet.
KSLA vill dock fokusera på den mark som tagits i anspråk till vägbebyggelse, bostäder och annat. Skälet är att man ser det som en irreversibel och därmed allvarligare utveckling.

Den tillgängliga statistiken om vad mark används till är […]

Av |2012-11-23T08:03:03+01:002012-11-23|Okategoriserade|0 kommentarer

Jorden vi ärvde

Ny Teknik publicerade den 21 november artikeln ”Jorden vi ärvde”.

En ny rapport från KSLA – Kungliga Skogs- och lantbruksakademien – varnar för att allt mer svensk jordbruksmark försvinner för alltid genom vägbyggen och tätortsexpansion. Odlingsmarken kommer att behövas i framtiden, när jordens befolkning har växt till nio miljarder.

Efter att Sverige förlorat Finland i det olyckssaliga kriget 1809, inleddes en kampanj för att bryta ny åkermark och öka jordbruksproduktionen. Sveriges åkerareal ökade sedan stadigt fram till 1900-talets första hälft.

Som störst var den runt 3,7 miljoner hektar för att sedan minska till dagens 2,5 miljoner hektar.

Antalet jordbruk minskade också. Dels beroende på att rationalisering krävde större enheter, vilket gjorde att mindre gårdar köptes upp av större. Dels på att åkrar planterades med skog eller las ner på grund av dålig lönsamhet. Det var billigare att importera många livsmedel än att producera dem i Sverige. Bönder flyttade in till städerna.

En annan anledning till att åkerarealen har minskat är att tätorterna expanderat. Vidsträckta småhusområden och vägar har byggts på tidigare åkermark, något man tydligt ser i Skåne. Den som närmar sig Malmö med bil möts av korsande motorvägar, indutstriområden och nya bostadsområden ute på leran.

Den åkerareal som blivit tätort eller vägar är visserligen […]

Av |2012-11-21T09:48:06+01:002012-11-21|Okategoriserade|0 kommentarer

Symposium: Global Outlook – Future Competition for Land

Global Outlook – Future Competition for Land

An International Symposium as a part of KSLA’s 200 year celebration

With an expected world population of 9 billion people in 2050, the global need for Food, Feed, Fibre and Fuel has become a matter of high political concern. In order to satisfy the ever increasing needs of “the four Fs”, there will be a progressively severe competition for limited land and water resources. During two days this will be highlighted from four different perspectives:

1. Agricultural policies over the past 40 years – three cases (Prof. Alan Swinbank, UK; Prof. Bill Winders, USA; Prof. Philipp Aerni, Switzerland; Moderator: Prof. Mats Morell, Swe)

2. Opportunities and challenges for farmers, researchers and business in the agricultural sector (Prof. Robert Thompson, USA; Prof. John Pickett, UK; EU Parlamentarian Marit Paulsen, Swe; Chairman Elisabeth Gauffin, Swe; Moderator: Prof. Bo Andersson, Swe)

3. Opportunities and challenges in the forestry sector (Prof. Sten Nilsson, Swe; Prof. August Temu, Kenya; Prof. Xu Jintao, China; Prof. Jan-Erik Nylund, Swe; Moderator: Dr. Björn Lundgren)

4. From knowing to acting – paths to […]

Av |2012-11-15T09:24:47+01:002012-11-15|Okategoriserade|0 kommentarer

Jorden vi ärvde – Den svenska åkermarken i hållbarhetsperspektiv

KSLAT Nr 6-2012 Jorden vi ärvde. Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv

Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år.

I denna rapport beskrivs de förändringar som skett gällande jordbruksmark och åkermark i Sverige sedan 1960-talet med fokus på den jordbruksmark som försvinner till följd av tätortsexpansion och förtätning genom bebyggelse och vägar. Vi får en redogörelse för huruvida det är ett problem att den svenska jordbruksmarken försvinner, som utmynnar i slutsatsen att den svenska jordbruksmarken bör ses som en betydelsefull naturresurs utifrån försiktighetsprincipen. Diskussionen kring hur den svenska jordbruksmarken hanteras idag ger en förståelse för den offentliga styrning som rör jordbruksmarken.

Varför jordbruksmarken bebyggs tas upp utifrån en norsk studie om markanvändningsförändringar i tätortsnära områden. Avslutningsvis berörs hinder och lösningar för framtida skydd av odlingsjorden med utgångspunkt från diskussionerna under en akademisammankomst 2010 och en workshop hos akademien 2011.

Text: Elin Slätmo, Peter Edling, Ann Norderhaug och Marie Stenseke.

Läs rapporten här.

Beställ tryckt publikation här.

Av |2012-11-07T16:47:09+01:002012-11-07|Okategoriserade|0 kommentarer

New publication: The global need for food, fibre and fuel KSLAT 4-2012

Land use perspectives on constraints and opportunities in meeting future demand.

With an expected world population of 9 billion people in 2050, the global need for Food, Fibre and Fuel has become a matter of high political concern. Beyond 2030 the production of ”the three F’s” is expected to compete for limited land and water resources. The response to this is largely to increase productivity on land already under cultivation and to expand cultivated areas – with ecological, economic and social consequences as well as greenhouse gas emissions as a result. The overall question is how to manage land and water to meet the demands while at the same time protecting the natural ecosystems that sustain life on the planet. Cross-sectoral policies, efficient use of existing resources and capacity building are some of the necessary strategies to do this, but the question of how to translate strategies into action remains to be answered.

Some of the world’s foremost experts in the various fields concerning food, fibre and fuel discussed this topic from a land use perspective at two seminars arranged by the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry in 2011. This publication serves as a valuable summary of the presentations and […]

Av |2012-06-12T18:49:22+02:002012-06-12|Okategoriserade|0 kommentarer

Den goda jorden, en förstörbar tillgång

Trelleborgs Allehanda publicerar den 22 maj en insändare skriven av Gunnar Eriksson.

Rubriken är hämtad från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift och artikeln refererar ett seminarium om hur vi hanterar vår jordbruksjord.

Ur materialet kan man utläsa att åkerarealen i Sverige idag är cirka 2,7 miljoner ha. Vi har runt 0,3 ha åkerareal per person här i Sverige medan man i världen har runt 0,24 ha. 0,3 ha räcker för tillfället för matproduktion men då ska man också ha klart för sig att de odlingsbara ytorna minskar med åren. (I princip fanns det 3 miljoner ha under 1980-talet och minskade till 2,8 miljoner ha på 1990-talet).

På Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala (SLU) har drivits demonstrationsanläggningar för att reda ut hur mycket mat vi får på vår mark och där kom man fram till att på 0,25 ha kan svensken överleva på vettig husmanskost men fann att vi måste minska vår köttkonsumtion från 70 kg/person/år till 20 kg/person/år och att detta nog går.

I större sammanhang kan man också konstatera att vi i I-världen mer eller mindre snyltar på övriga världens resurser, vi köper billigt odlad mat från U-länder som lokalbefolkningen där sedan inte har råd att köpa. Idag är mer än 800 miljoner människor […]

Av |2012-05-22T17:03:44+02:002012-05-22|Okategoriserade|0 kommentarer

Jorden vi (förd)ärvde. Om att såga på den gren vi sitter

I senaste numret av KSLA Nytt & Noterat skriver Peter Sylwan en artikel utifrån en kommande rapport ”Jorden vi ärvde”.

Rapporten Jorden vi ärvde svarar inte på frågorna men ger ett rikt underlag för de som vill vara med och samtala om hur svaren ska formuleras och vad de ska säga om hur vi ser – eller inte ser – på en av Sveriges bokstavligt talat
livsviktigaste framtidsfrågor; hur vi ska skydda, bevara och utveckla vår förmåga att producera maten vi lever av.

Rapporten Jorden vi ärvde kommer inom kort ut i serien Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift (KSLAT).

Ladda ned artikeln ”Jorden vi (förd)ärvde. Om att såga på den gren vi sitter”

Läs hela KSLA Nytt & Noterat nr 1 2012 här

Av |2012-04-25T16:37:04+02:002012-04-25|Okategoriserade|0 kommentarer

Välkommen till Framtidsprojektet

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) firar 2013 sitt 200:e verksamhetsår och detta firas 11-13 juni 2013 med tre jubileumsdagar på temat dåtid – nutid – framtid. Uppdraget att presentera den tredje dagen, framtiden, är givet studenter, doktorader och nyutexaminerade akademiker med intresse av den gröna sektorn.

Du kan delta genom att bli del av den tankesmedja som ska träffas sju gånger under juli 2012 – juni 2013. Uppgiften är att med hjälp av olika samtalsmetoder samt externa inspiratörer processa fram en bred bild av framtidens naturresursbruk sedd genom just framtidens yrkesutövares ögon. Detta presenteras slutligen under jubileumsdagarna av er projektdeltagare inför näringsliv, akademi, politiker och allmänhet. Läs mer om året som projektdeltagare här.

Är du intresserad av att delta i tankesmedjan? Ansök senast 31 mars 2012.

Behöver du inspiration? Kolla in filmen!

Av |2012-03-03T08:49:32+01:002012-03-03|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen