Etikett: Kommunal planering

Kommuner tolkar planlagen fel

Svea Jord & Skog publicerade den 20 november artikeln ”Kommuner tolkar planlagen fel”.

De avslutar:

Miljöbalkens skrivning hänvisar till ett riksintresse när jordbruksmark får användas för andra ändamål. Här konstaterar utredarna att det råder brist på kunskap och kanske även ovilja att ta hänsyn till begreppet riksintresse. I praktiken visar det sig att det är allt för lätt att kommunerna i sin planering anger riksintresse för det som egentligen är kommunens eget behov av mark för industriverksamhet eller som i många fall ett nytt eller utökat affärsområde.

Jordbruksverket konstaterar i sin utredning att befintlig lagstiftning tidigare bedömts som tillräcklig men samtidigt att utredningen klart visar att lagen inte tillämpas eller följs på kommunal nivå.

En miljövårdsberedning som beräknas klar under sommaren 2014 kommer med förslag till åtgärder för att skärpa bestämmelserna och att ge mer klarhet i begrepp som riksintresse och jordbruksmarkens användning.

Värna landets åkermark

VästerviksTidningen publicerade den 30 oktober debattartikeln ”Värna landets åkermark” skriven av Edvard Hollertz, studerande till agronom, MUF Söderköping/Valdemarsvik.

Han avslutar debattartikeln med:
Om inte kommunerna kan ta sitt ansvar i frågan bör det kommunala planmonopolet regleras eller tas ifrån dem. Bygg högre och på skogsmark, om det måste byggas. Logistik- och köpcentrum på bästa åkermark ska inte vara ett alternativ till att odla mat.

Bebyggelseutveckling och ianspråktagande av jordbruksmark.

Malin Karlsson, student vid Blekinge Tekniska Högskola, Fysisk Planering har skrivit en kandidatuppsats ”Bebyggelseutveckling och ianspråktagande av jordbruksmark. En fallstudie av Tomelilla i Skåne”.

Sammanfattning:
Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan de två nationella miljökvalitetsmålen, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö.

Sveriges mest högproduktiva jordbruksmark finns till stor del i Skåne. Skåne har sedan 1960-talet haft en positiv befolkningstillväxt större än resten av landet. Kombinationen mellan stor andel jordbruksmark och positiv befolkningsutveckling gör Skåneregionen intressant att undersöka.

Uppsatsen görs i form av en forskningsöversikt och en fallstudie av Tomelilla tätort. Fallstudien består av planeringsförutsättningar där kommunala och regionala dokument samt lagstiftning med mera behandlas. Vidare görs en scenarioanalys genom scenariokors, en utvärdering av Tomelilla kommuns översiktsplans utbyggnadsförslag för Tomelilla tätort och en realistisk byanalys.

Uppsatsen visar att det finns en vision att kombinera de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö men att det finns en skillnad mellan vision och handling när det gäller bevarande av jordbruksmark vid
bebyggelseutveckling. Tät fysisk struktur identifieras som en struktur som tar hänsyn till jordbruksmark vid bebyggelseutveckling.

Uppsatsen avslutas med en avslutande diskussion av mer fri karaktär, diskussionen tar upp behovet av verktyg för förtätning och frågan om en större arena för planering av hushållning med jordbruksmark behövs.

HÅLLBAR UTVECKLING I SVENSK PLANERINGSPRAKTIK

Eva- Marie Samuelsson skrev 2010 sitt examensarbete i landskapsplanering ”Hållbar utveckling i svensk planeringspraktik – en diskussion kring förtätning och andra ambitioner” vid SLU Alnarp.

Hon avslutar sitt arbete så här:
Utvecklingen idag är inte hållbar. För att den ska bli det krävs förändringar. Stora förändringar. Små förändringar. Många förändringar. För att det ska vara möjligt krävs att samtliga inblandade parter inser problematiken och vad de själva behöver göra. Utvecklingen kommer inte att bli hållbar bara för att avstånden kortas in i den fysiska planeringen. Den kommer inte heller att bli hållbar bara för att variationen bland bebyggelsen ökar. Alla bär vi ett ansvar.

Det är svårt att förstå de stora förändringar som väntar. Om fyrtio år, när dagens åttiotalister är redo att gå i pension, kommer världsbefolkningen att ha ökat med trettio procent. Ytterligare två miljarder människor ska få plats på jordklotet. Den pågående globala utvecklingen talar för att problematiken kommer göra sig allt mer synlig i Sverige. Om produktionsmöjligheterna för jordbruket beräknas minska med tjugo respektive trettio procent i Asien respektive Afrika lär vi svenskar påverkas. Om havsnivån stiger lär vi påverkas. Om en ökande världsbefolkning ska rymmas på krympande landytor, lär vi påverkas.

Import- och exportförhållanden lär ändras radikalt. Folk kan tvingas bli klimatflyktingar. Det måste finnas utrymme för omvandlingar. Därför kan vi inte låta bebyggelsen sprida ut sig mer än nödvändigt även om vi idag bor i ett land med till synes gott om plats. Därför behöver diskussionen kring den problematik kopplad till hållbarhet i samhällsplaneringen som detta arbete berör föras vidare, så att förändringar kan ske.