Etikett: Jordbruksverket

Striden fortsätter om god åkermark

Skånska dagbladet rapporterade den 16 december att:

Jordbruksverket ger sig inte utan försöker nu föra tvisten med Malmö stad om 48 hektar bördig åkermark till högsta instans. Malmö köpte marken 2008 med motiveringen att den behövdes för fortsatt utbyggnad av spårtrafiken. Men det har kommunen inte bevisat, tycker Jordbruksverket.

Läs hela artikeln här.

Svensk åkermark på väg att försvinna

Skaraborgsbygden publicerade den 7 december en artikel om vårt behov av åkermark.

Sverige förlorar allt mer jordbruksmark i allt snabbare takt. Åkrarna blir till vägar, industriområden, köpcentra, bostäder eller golfbanor. Under de senaste fem åren har över 3 000 hektar av landets bästa åkerjordar, främst i Västra Götaland, Halland och Skåne exploaterats.

Nu slår Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson larm. Det är hög tid att värdera den odlingsbara marken högre och ge den ett starkare lagligt skydd, menar han.

– Utan att gå in i lagstiftningens detaljer kan jag konstatera att den är otillräcklig. Det kommunala planmonopolet innebär att åkermarken saknar reellt skydd, säger Persson.

Och det är hög tid att värna om den odlingsbara marken som finns kvar i landet, konstaterar Persson.
Marken tas i anspråk – och oåterkalleligt ur produktion – i allt snabbare takt.

Under sjuårsperioden 1998 till 2005 lade kommunerna under sig 1 790 hektar åker, mellan åren 2006 och 2010 drygt 3 000 hektar.

Kvar finns nu 2,63 miljoner hektar och Mats Persson menar att den samlade svenska odlingsarealen inte får understiga 2,6 miljoner hektar om vi själva och kommande generationer ska kunna producera den mat vi behöver.
Alltså är åkerarealen snubblande nära en nedre smärtgräns, enligt Persson.

– En växande befolkning i världen och de pågående klimatförändringarna pekar på att Sverige ska ta ett större ansvar för livsmedelsproduktionen i framtiden, säger Persson.

– Arbetet med det nationella miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” har hittills till stor del varit inriktat på att bevara natur- och kulturvärden. Med all rätt, men nu behöver åkermarkens värde för produktion uppmärksammas.

– Jordbruksmarken är en så kallad fondresurs, säger Persson.

Med det förstås att den, till skillnad från till exempel en oljefyndighet. kan ge ett förnybart flöde av nyttigheter.

– I princip skulle en åker kunna avkasta livsmedel och andra råvaror i hundratusentals år framåt. Och för att skapa ett hållbart samhälle baserat måste vi basera produktion och konsumtion på förnybara resurser. Vi måste leva på vad jorden avkastar, fondens flöde, och inte tära på kapitalet, säger Persson.

I det perspektivet är inte asfalt och betong den optimala lösningen, menar han.

Enligt Persson behöver lagstiftarna – riksdagen – nu överväga behovet av ett starkare skydd för åkermarken med en förändrad syn på behovet av jordbruksproduktion och jordbruksmark.

Det är ju inte länge sedan vi hade överskott på såväl mark som jordbruksprodukter. Så är inte fallet längre.

Jordbruksverket föreslår nu regeringen att miljömålet för jordbruket preciseras till just minst 2,6 miljoner hektar åkermark i landet, att arealen som fortsättningsvis exploateras begränsas och att den kvarvarande åkerjorden ska hålla ”god kvalitet”.

Regeringen väntas fatta beslut om preciseringarna av miljömålet under våren.

– Det ska bli spännande att se vad de tycker, säger Mats Persson.

Malmö stad vann markmål

ATL publicerade den 23 november följande artikel.

Kammarrätten i Jönköping har avslagit Jordbruksverkets överklagan av Malmö stads förvärv av tre fastigheter i kommunen avsedda för möjlig exploatering.

Kommunen förvärvade de aktuella tomterna, Klagstorp 7:28, 7:5, 10:2 och 11:23, 2008 då man köpte den sammanlagda arealen på 48 hektar av Ester Nilsson för 21,5 miljoner kronor.

Kommunen anser att tomterna behövs för den fortsatta utbyggnaden av spårtrafiken i kommunen.
”Stor osäkerhet”

I sina skäl för överklagan har Jordbruksverket bland annat anfört att Malmö kommun inte tydligt nog pekat ut att området verkligen behövs för den kommunala expansionen och att ett förvärv skulle ”medföra en stor osäkerhet för jordbruket i området och möjligheterna att utveckla jordbruksföretag där.”

I oktober i fjol gav förvaltningsrätten i Jönköping, tidigare länsrätten, Malmö rätt att förvärva fastigheterna, ett beslut som då Jordbruksverket beslöt att överklaga till kammarrätten.

Kammarrätten har första hand prövat om 8 paragrafen i jordförvärvslagen utgör ett hinder för förvärv.

Kammarrättens dom går att överklaga till högsta förvaltningsrätten i Stockholm.

Samhället måste börja värna om åkermarken

ATL publicerar idag en debattartikel ”Samhället måste börja värna om åkermarken” skriven av Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson.

Miljömålet Ett rikt odlingslandskap har hittills varit inriktat på att bevara natur- och kulturvärden, men nu behöver åkermarkens värde för produktion uppmärksammas, skriver Mats Persson, Jordbruksverket.

Varje år försvinner jordbruksmark till följd av igenväxning eller genom att den tas i anspråk till exempel för bostäder och infrastruktur.

Nya resultat visar att exploateringstakten har ökat på senare år och att den är störst i goda jordbruksbygder. Därför är det dags att samhället värderar åkermarken långsiktigt.

Att god åkermark exploateras är lätt att förstå, särskilt i de växande städernas närhet. Jordbruksverket har tagit fram en ny metod för att undersöka hur mycket som exploateras och följa miljömålet.

Preliminära data pekar på att drygt 3 000 hektar jordbruksmark tagits i anspråk för bostäder, lokaler och infrastruktur mellan 2006 och 2010.

Exploateringstakten har ökat jämfört med perioden 1998–2005. I ett långt perspektiv innebär detta att en ansenlig areal för framtida produktion försvinner oåterkalleligt.

Det som gör bilden värre är att exploateringen är störst i goda jordbruksbygder. I Halland verkar takten vara mer än dubbel jämfört med övriga landet och Skåne är det län som haft näst högst exploateringstakt på senare år.

Vi tycker att samhället behöver värna åkermarken. Visserligen ligger det i markägarnas – böndernas – intresse att förvalta och bevara jordbruksmarken. Men i fråga om oåterkalleliga, långsiktiga konsekvenser har marknaden och samhället olika tidshorisonter.

I bästa fall kanske marknaden beaktar effekter några decennier framåt, medan vi samhällsmedborgare vill att framtida generationer ska ha förutsättningar att producera mat.

En växande befolkning och en pågående klimatförändring pekar på att Sverige ska ta ett större ansvar för livsmedelsproduktion.

Arbetet med det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap har hittills till stor del varit inriktat på att bevara natur- och kulturvärden. Med all rätt, men nu behöver åkermarkens värde för produktion också uppmärksammas.

Under 2011 har vi breddat perspektivet och föreslagit regeringen att miljömålet preciseras till att minst 2,6 miljoner hektar odlingsbar åkermark ska finnas, att arealen som exploateras ska begränsas och att åkerjorden ska hålla en god kvalitet. Regeringen väntas ta beslut om preciseringarna i vår.

Utan att gå in på detaljer i lagstiftningen kan jag konstatera att den är otillräcklig. Det kommunala planmonopolet innebär att åkermarken saknar reellt skydd. Jag vet att många tycker att det borde finnas riksintresse för åkermark.

Jordbruksmarken är en så kallad fondresurs. Det innebär att den, till skillnad från en oljefyndighet, kan ge ett förnybart flöde.

I princip skulle en åker kunna avkasta livsmedel och andra råvaror i hundratusentals år framåt. För att skapa ett hållbart samhälle måste vi basera produktion och konsumtion på förnybara resurser.

Vi måste leva på vad jorden avkastar, fondens flöde, och inte tära på kapitalet.