Naturen är ingen bottenlös soptunna. Tillväxtsamhället har kommit till vägs ände. Vi måste börja bemästra vår själviskhet i utbyte mot ett drägligt liv även för framtida generationer. Det skriver Sten Ebbersten m fl. i en debattartikel i Uppsala Nya Tidning 23 maj.
På GP debatt kan man idag läsa följande debattartikel skriven av Den Goda Jordens sekreterare Bengt Svensson.
Bygg inte på bördig åkermark
När företag profilerar sig som hållbara och miljövänliga bör de inte samtidigt bygga på bördig åkermark. Det förstör all trovärdighet, skriver Bengt Svensson för Den goda jorden.
Många företag arbetar förtjänstfullt med hållbar utveckling och arbetar hårt för att ge en omtänksam bild av företaget till kunderna. På engelska kallat Sustainability eller CSR (Corporate Social Responsibility). Det rör sig om mål kring produkter, arbetsmetoder, etik och moral, samt krav på leverantörer.
Mycket är bra, men målsättningarna måste utvidgas till att gälla även etableringen, en mycket viktig del, som sällan eller aldrig nämns i sammanhanget. En grundförutsättning för hållbarhet är nämligen att trygga tillgången på mat. Och åkern ger mat. Etablering på åker ger ohållbarhet och spolar bort trovärdigheten i arbetet.
Företaget DSV, ett globalt, mycket stort transport- och logistikföretag bygger just nu på en av de bördigaste markerna i Skåne. Mark där tidigare Swalöf haft sina utsädesodlingar. DSV har föresatser om att arbeta för en hållbar utveckling. Men i detta fall har man helt glömt bort att själva etableringen leder hållbarheten i helt fel riktning.
För ett företag med så stora målsättningar borde […]
CSRipraktiken.se publicerar idag en debattartikel skriven av Den Goda Jordens sekreterare Bengt Svensson.
En grundförutsättning för hållbarhet är att trygga tillgången på mat. Och åkern ger mat. Företag som etablerar på åker ger ohållbarhet och spolar bort trovärdigheten i arbetet.
Ingen kommer i framtiden att vilja bo i en glest befolkad bilstad med stora trista ytor. Det skriver landskapsarkitekten Anders Larsson och kommunpolitikern Olle Benner i en debattartikel i Sydsvenskan idag.
Frågan om förtätning av stadsbebyggelsen fortsätter att väcka debatt och frammana slagord, men sällan använder man sig av de enklaste fakta och befintlig statistik.
Vem har rätt?
Bor vi i svenskar glest eller tätt? Finns det potential i en förtätning?
Faktum är att vi bor väldigt glest. Ett stort land med en liten befolkning skapar inte direkt behov av att tränga ihop sig. En rapport från 2006, Urban-rural relations in Europe, visar också att Sverige, tillsammans med några östeuropeiska stater, har störst andel ”artificiell” yta per 1000 invånare i hela Europa. Artificiell betyder här hårdgjord yta och sådana slösar vi med.
För den skeptiske räcker det med att skriva in ”Malmö” på någon kartsida på webben, zooma ut lite och jämföra Malmö med Köpenhamn. Man upptäcker då att Köpenhamn inte bara får in cirka tre gånger så mycket människor på samma […]
I Barometern skrev Staffan Ljungar (C), Ann-Cristin Fredriksson (C) och Anders Andersson (C) en debattartikel den 20 april.
I detaljplanen för Smedby, Flygstaden, ingår åkermark som tillhör den mest välskötta och högst avkastande åkermarken i Kalmar kommun.
Denna mark avser man nu att exploatera till industri- och gatumark. I första hand är det tänkt att småindustrier ska etablera sig här.
Vi vill inte stoppa samhällets utveckling men med tanke på kommande generationers möjlighet att producera giftfria svenska livsmedel måste vi till varje pris värna om åkermarken. Kalmar kommun har dessutom antagit en vision bestående av fyra viktiga delar, av vilken en är att vara en Ekologiskt hållbar kommun. Att då samtidigt föreslå exploatering av delar av kommunens absolut bästa åkermark verkar inte särskilt klokt och framsynt.
Visst går det att importera mat just nu, men vad skulle hända om en kärnkraftsolycka liknande den i Japan inträffade i Europa? Det kan få till följd att stora jordbruksområden för lång tid framåt skulle bli oanvändbara för produktion av livsmedel på grund av radioaktivt nedfall. Ingen tror väl att vi i det läget kan importera giftfri mat till låga kostnader.
Majoriteten i Kalmar kommun säger […]
Den Goda Jordens vice ordförande Irene Oskarsson, som även är riksdagsledamot för KD och sitter i miljö- och jordbruksutskottet, publicerar idag följande debattartikel i Expressen.
Japaner kämpar i spillrorna av sitt land med att förse drabbade med de basala behoven. Tak över huvudet och mat för dagen. Även ett rikt land kan kastas över ända av okontrollerade krafter. Nu kan Japan importera både mat och förnödenheter av en villig omvärld. Men vad händer när importmöjligheterna begränsas av en global brist? Japan delar med Sverige dilemmat att vi långt ifrån är självförsörjande vad gäller livsmedel.
Åkermark är inte något vi kan tillverka. Det är en ändlig resurs som tar tusentals år av hårt arbete av både natur och människa för att möjliggöra och få brukbar. De öppna landskap av stenfria åkrar med odlingsbar jord som vi ser breda ut sig i landskapet måste respekteras. Vi har Sveriges godaste åkerjordar i sydvästra Skåne där så kallad baltisk moränjord brukats och förädlats av kunniga bönder under århundraden.
I Sverige lägger vi betong och stål för att uppföra hus och vägar på jord vi sen inte får tillbaka. I Skåne har […]
Claes Sandahl, Färgelanda, Medlem i LRF och Den Goda Jorden ideell förening, skriver idag i en insändare i Skånska Dagbladet om hållbar samhällsutveckling. Begreppet ”hållbar samhällsutveckling” förekommer i många sammanhang. I företags miljöpolicys, i kommuners plandokument, i motioner till Riksdagen med flera. Det har blivit ett modeuttryck, där ingen förklarar konkret vad som menas.
Daniel Andersson, Landskapsarkitektstudent, SLU Alnarp, skrev den 23 mars en debattartikel i Ystads Allehanda med anledning av SLU:s Skurupsprojekt och en föreläsning av Den Goda Jorden.
Det är ett vedertaget faktum, att Skurups kommun till stor del består av Sveriges absolut bästa åkerjord.
Åkerjorden är en tillgång, som inte kan återskapas.
Föreningen Den Goda Jorden som hade en mycket intresseväckande föreläsning på Alnarp för några veckor sedan, har som målsättning att ingen åkermark tas i anspråk för bebyggelse. Detta inte för att tillvarata jordbrukets intressen, utan för att det är en fråga för mänsklighetens försörjning och fortlevande.
2010 års skörd i världen var den tredje största genom tiderna. Ändå förmår inte livsmedelsproduktionen att möta den ökande efterfrågan, som beror av förbättrad välfärd och ökad befolkning. Enligt OECD och FAO krävs en ökning av livsmedelsproduktionen på 70 procent till år 2050. Dessutom tas åkermark i anspråk för odling av energigrödor.
I analogi med detta genomsyras många av våra förslag av en restriktiv hållning till att ta åkerjord i anspråk för exploatering. Den utmaning världen står […]
I Södermanlands Nyheter skriver Lovisa Norberg, LRF Kommungrupp, Nyköping och Karin Andersson, LRF Länsförbund, Sörmland i en insändare om Nyköpings kommuns beslut att köpa Väderbrunns Gård.
Den politiska majoriteten i Nyköpings kommun har beslutat att köpa Väderbrunns Gård. Man motiverar köpet med att marken ska användas som bytesmark då kommunen behöver annan mark närmare Nyköping för sin tillväxt. Vi ställer oss mycket frågande till detta beslut.
Det står tydligt i miljöbalken att byggnation och annan exploatering av åkermark endast ska ske i undantagsfall. Jordbruksmark är en begränsad resurs. Allt tyder på att vi inom en snar framtid kommer att behöva all tillgänglig åkermark för produktion av livsmedel och energi. Den mark som avsätts för byggnation av bostäder, köpcentra, infrastruktur etcetera är borta för all framtid. När kommunen anser sig behöva bytesmark, måste innebörden vara att man har för avsikt att exploatera mer jordbruksmark, trots att kommunen redan idag äger mark som ännu inte är bebyggd.
I bland svänger det fort i politiken. I en debatt inför valet , som LRF inbjudit till, så sa partiernas förstanamn i kommunen:
MP ”All jordbruksmark behövs i den gröna omställningen som vi vill ha. Vi ifrågasätter det […]