Etikett: Halland

Bevara jordbruksmarken – för naturens skull

Kristofer Stenström, Falkenbergs Naturskyddsförening och medlem i Den Goda Jorden, har skrivit en artikel i Hallands Natur 2012 om åkermarken. Naturskyddsföreningen håller i år sin riksstämma i Falkenberg 15-17 juni och dit har kristofer även skrivit en motion om ett förbättrat skydd för åkermarken. I samband med riksstämman kommer även Mat- och Jordbruksnätverket att ordna ett seminarium den 15 juni med titel: Åkermarken minskar – vad ska vi gör åt det?.

Läs Kristofers artikel som pdf här.

Läs hela Hallands Natur 2012 här.

Kampen om den goda åkermarken

ATL publicerade den 20 mars följande artikel.

Jordbruksmark försvinner i allt snabbare takt. I EU försvinner 275 hektar – dagligen. I Sverige finns några av världens mest värdefulla åkerjordar. Därför höjs allt fler röster för att rädda den.

Den globala livsmedelskrisen med skenande livsmedelspriser har satt fokus på jordbrukets viktigaste produktionsresurs – jorden. Och till skillnad från många i andra länder saknar svensk jordbruksmark rättskydd. Men det vill man nu ändra på.

– Jordbruksmarken måste få ett skydd i lagstiftningen och hänsynen till jordbruksmarken lyftas till regional nivå. Problemet är att det kommunala planmonopolet är så starkt. Men frivillighetsvägen som vi tillämpat har inte fungerat, säger Anders Larsson, områdeschef på SLU Alnarp, landskapsarkitektur.

Stort fokus
Anders Larsson fick nyligen pris för sitt engagemang för att bevara god jordbruksmark och säger att frågan också har stort fokus för SLU i stort.

– Vi arbetar kontinuerligt med miljöanalyser och ser på kommunernas planer och försöker få dem att bygga inåt istället för att bygga utåt.

– Vi skulle kunna dubbla invånarantalet i våra tätorter utan att behöva ta ett enda hektar åkermark i anspråk. Det finns mycket att tjäna på att inte bygga ut åkermarken, både för lantbruket och städerna, fortsätter Anders Larsson.

Måste ersättas
Den EU-rapport han hänvisar till som slår fast att 275 hektar jordbruksmark försvinner dagligen via exploatering i EU pekar särskilt ut den mycket produktiva europeiska jordbruksmarken.

– Varje hektar som försvinner i Europa måste ersättas med tio nya på andra platser i världen. Den skånska jordbruksmarken är otroligt produktiv i ett världsgenomsnitt.

Där kan man nå veteskördar kring på tio, tolv ton per hektar, att jämföra med ett globalt snitt på inte mer än knappt tre ton.

– Och i dessa regioner tävlar kommunerna om att slänga ut logistikcentraler på de bästa åkermarkerna, säger Anders Larsson.

Varningsrapport
En kommande rapport från Jordbruksverket varnar också för att det är i de mest jordbruksintensiva områdena i Halland följt av Skåne där god jordbruksmark försvinner snabbast och att takten ökat de senaste åren.

I sitt remissvar till Miljövårdsberedningen lyfter man fram vikten av att värna om åkermarken men går inte så långt som att kräva ett lagskydd.

– Vi har sagt att exploatering av jordbruksmark måste värderas ordentligt och ta hänsyn till att det är en fondresurs, att den ger avkastning i all framtid. Problemet är att man tittar alltför kortsiktigt när man exploaterar jordbruksmark, säger Martin Sjödal, chef för miljöenheten på Jordbruksverket.

Yttrande över förstudie från Den Goda Jorden

Den Goda Jorden, ideell förening, har beretts tillfälle att inkomma med yttrande över förstudien ”Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land” som Hushållningssällskapet Halland i samarbete med Varbergs och Halmstads kommun arbetar med. Olof Bågenholm, styrelseledamot i Den Goda Jorden har författat yttrandet.

Förstudien är ett resultat av den motion till regionfullmäktige i Region Halland som Gunnel Bengtsson lämnade in 2010.

Målformulering ur Projektansökan
Målet med förstudien är att precisera frågeställningen kring långsiktiga, hållbara strategiska lösningar för markanvändning för att sedan strukturera upp ett genomtänkt förslag på hur vi kan arbeta vidare med frågan. Metod/er, samverkansrapporter, kostnader och finansiering. Vi har en målsättning att samverka med det danska projektet Landbruget i Landskabet.

Målet med projektet ”Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land” – SSM är att myndigheterna i samarbete med lantbruket ska utveckla en långsiktigt väl fungerande metod för att förvalta det landskap vi framgent vill leva i. Då de processer som rör den strategiska markanvändningen sträcker sig över flera år är det viktigt att även projektet har den tidhorisonten.

Projektansökan till Region Halland

Den Goda Jordens yttrande

Region Halland vill dämpa konflikten om goda jorden

Hallands Nyheter skriver idag:

Region Halland ska dra sitt strå till stacken för att försöka lösa konflikten mellan behoven av jordbruksmark och nya bostäder.

Centerpartisten Gunnel Bengtsson krävde redan förra året att regionen och kommunerna tillsammans ska kartlägga hur lantbruket och tätorternas tillväxt påverkar varandra och hur man kan minska konflikter om exempelvis buller, lukt och andra störningar.
Vad man ska få bygga var är visserligen rent lagligt en fråga bara för kommunerna och länsstyrelsen. Men regionen har också ett ansvar för länets utveckling, inte minst genom att locka hit fler invånare genom sin slogan ”Halland bästa livsplatsen”.

Regionfullmäktige beslöt i måndags ”att stödja kommunerna i den mån man önskar någon form av regional samordning”. Till en början ska regionen och kommunerna ta fram en ”översiktlig beskrivning av planeringsläget”.
Gunnel Bengtsson ville egentligen ha en mer detaljerad kartläggning, men var ändå ganska nöjd med behandlingen av hennes motion.
– Vi saknar kunskap om vilken mark som lämpar sig bäst för vad. Klimatförändringarna kommer att påverka den framtida livsmedelsproduktionen snabbare än vi kanske tror, förklarade hon.

Per Sjövall (V) konstaterade att konkurrensen om jordbruksmarken skärps och tog Kinas köp i andra länder som exempel.
– Jakten på den goda Jorden kommer bara att öka. Den jord vi har är undervärderad.