Etikett: Halland

Vill hushålla med åkermarken

Laholms tidning rapporterade den 6 oktober från seminariet på Lögnäs Gård i Laholm i artikeln ”Vill hushålla med åkermarken”.

”Vi är på väg åt helsike”.
Orden tillhör Anders Larsson och handlar om hur dåliga vi är i Sverige på att ta tillvara vår jordbruksmark.

Det är ett långsiktigt problem, menar Anders Larsson, landskapsarkitekt på SLU Alnarp under hans föreläsning: ”Hushållning med god jordbruksmark inom kommunal planering” på Lögnäs gård.
– Det är inte som när Findus släppte ut ärtrester i en å och fisk dog, man ser inte problemet på en gång, säger han och förklarar att därför är det svårt att förstå vad som sker nu.

Från 1962 till 2000 har 13 000 hektar odlingsbar jord i Skåne bebyggts, det betyder att sju procent av Sveriges bästa åkerbruksmark bebyggts, menar Anders Larsson. I Europa försvann mellan 1990 och 2000 275 hektar odlingsbar jord varje dag. Det sätter fingret på ett allvarligt problem anser han. Sverige är inte längre självförsörjande på mat utan förlitar oss på att imiportera mat för att mätta munnen. Med en ekonomisk kris kan priset på mat skjuta i höjden. Då kan odlingsbar åkermark vara värdefull menar han.

Larsson efterlyser nu ett regionalt planeringsorgan och nationell lagstiftning  ska vara behjälplig i att bevara åkermark genom att reglera för kommunerna på nationell nivå hur mycket en stad får växa på bredden.
Lika lite som fisket i Östersjön är ett kommunalt problem, menar Larsson, lika lite är framtiden för våra åkermarker det.
– Vi behöver inte mer asfalt, säger han.

Två som satt med och lyssnade under seminariet är kommunrådet Thomas Jönsson (M) och första vice ordförande i kommunstyrelsen Erling Cronqvist (C). Båda tyckte det var viktigt att ta hänsyn till användandet av åkermark i en kommunala planer men tyckte inte en regional lösning som larsson förespråkade var en bra lösning.
– Jag är inte alls beredd att säga att det är fel med kommunalt bestämmande, säger Jönsson.
Får kommunen inte bygga på höjden återstår bara ett alternativ menar han och det är att bre ut sig.
– Vill vi växa får vi ta jord i anspråk, säger han.

Värna den goda jorden

I Hallands Nyheter skrev Yngve Sunesson följande ledare den 17 juli ”Värna den goda jorden

Åkermarken är en allt värdefullare resurs i världen. Men i Sverige har den goda jorden inte ens samma skydd som gamla stengärdesgårdar.

Internationellt är en av de stora debattfrågorna att vissa länder, som Kina och flera oljeländer, köper mark i afrikanska länder för att trygga sin egen livsmedelsförsörjning långsiktigt. Denna ”land grabbing” kritiseras för att ta en värdefull resurs från fattiga människor som saknar andra möjligheter att försörja sig.

Odlingsbar mark är en allt knappare resurs i världen. Klimatförändringarna gör det svårare att odla mark i randområden där torka ofta slår till liksom där översvämningar blir allt vanligare. Samtidigt har befolkningsökningen, om än avstannande, gjort att behovet av mat ökar.

I Sverige är vi i den lyckliga situationen att vi har såväl mark som vatten i överflöd för vår egen glesa befolkning. Ändå har vi sedan ett par årtionden gett upp ambitionen att klara vår egen livsmedelsförsörjning och importerar nu närmare hälften av all mat vi äter.

Stora arealer mark har de senaste decennierna tagits ur drift. Det har varit en del av den minst produktiva åkermarken som planterats med skog, men det har också varit en del av världens bästa åker som bebyggts när de stora befolkningskoncentrationerna växt. Det senare har gällt framförallt i Skåne och Halland.

Frågan om åkermarken berördes vid FN:s stora miljökonferens i Rio i början av sommaren men var ingen huvudfråga där. På Lantbrukarnas riksförbunds stämma i maj diskuterades hoten mot åkermarken i Sverige. Bland annat påpekades att exempelvis strandnära natur, nyckelbiotoper, stengärdesgårdar och märgelgravar skyddas i lag medan den mest värdefulla åkermarken inte har något stabilt skydd mot asfaltering och byggande.

Nu finns det dock hopp om åtgärder. I Skåne har länsstyrelsen tagit fram ett förslag till nollvision för byggande på åkermark. Eftersom det är i Skåne som den bästa åkermarken finns och hotet mot byggande på denna bästa mark är som störst, är det mycket välkommet. Om remissomgången leder till att länsarkitekt Elisabeth Webers ambition att inte bygga mer på åkermark i Skåne fullföljs återstår att se. Utan tvekan finns det många planerare och politiker i kommunerna som ser svårigheter med en så tydlig ambition. Och fortfarande pågår byggande på åkermark bland annat i Lund och Landskrona. Villadominerade kommuner som Kävlinge och Staffanstorp har protesterat mot länsstyrelsens förslag.

I Halland pågår också byggande på åkermark, bl a norr om Halmstad utmed E6:an. Här har 200-årsjubilerande Hushållningssällskapet tagit fram en förstudie om långsiktigt hållbar markanvändning. Det är viktigt att detta arbete fortsätter i ett större produkt, och helst ska förstås länsstyrelsen ta intryck av Skåne och lägga fram en vision om att stoppa byggande på åkermark i hela Halland. Med det myndighetsansvar som länsstyrelsen har för planfrågor vore det ett viktigt steg för att värna åkermarken.

På riksplanet har Miljömålsberedningen fått regeringens uppdrag att ta fram en strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning. Uppdraget innebär inte att åkermark ska skyddas utan att kartlägga de konflikter som finns, men det står klart att såväl ”generationsmålet” som ”miljökvalitetsmålet” ska uppnås.

Det borde innebära att slutsatsen blir att åkermarken måste få starkare skydd. Den rimliga slutsatsen borde bli att den goda jorden, åkermark av klass 9 och 10, förklaras som riksintresse med samma skydd som andra viktiga riksintressen t ex de fyra stora, orörda älvarna.

Motiveringen är enkel: Utan åkermark kan vi inte klara matförsörjningen i världen.

Seminarium om skydd av åkermark

I nyhetsbrevet Mat och jordbruk Nr 2-2012 från Naturskyddsföreningens Mat- och Jordbruksnätverk hittade vi följande artikel.

I samband med Riksstämman i Falkenberg deltog 25 medelemmar i seminariet Åkermarken minskar – vad skall vi göra åt det? På stämman antogs också en motion om skydd av åkermark.

Seminariet inleddes av Anders Larsson från Lantbruksuniversitetet i Alnarp, en stark förespråkare för att begränsa byggandet på åkermark. Räknat på hela jorden finns idag 0,2 ha odlingsjord per person, och den goda jorden försvinner snabbt pga. av ökenspridning och byggande. I Europa har vi förhållandevis god tillgång på mark, ca 0,3 ha per person, men vi äter motsvarande 0,4. Dvs.vi är beroende av att importera livsmedel från andra delar av jorden, där det finns mindre odlingsbar mark per person.

Anders menar att byggande på åker är dålig stadsplanering, och att det går att förtäta en stad utan att ta av grönområden. Det ger en attraktivare stadsmiljö med bättre service för innevånarna. Vi i Sverige breder ut oss mer än i andra mera tätbefolkade länder. Han visade en jämförelse mellan Köpenhamn och Malmö, och på flygfoton blir det väldigt tydligt hur mycket glesare vi bygger i Skåne. I Köpenhamns storstadsområde bor 2 miljoner på en liten yta, i hela Skåne 1,2 miljoner.

Anders Larsson anser att det är orimligt att kommunerna har så stor bestämmanderätt när det gäller byggande på åkermark, eftersom det leder till att företag som vill bygga industrier eller köpcentra kan spela ut kommuner mot varandra – och alla kommuner vill ju ha en ökad sysselsättning och en växande befolkning.

Anders Larssons presentation hittar du här.

Mari-Louise Wernersson, kommunstyrelsens ordförande i Falkenberg deltog också och gav en inblick i hur frågan hanteras i kommunen. Det finns båda bra och dåliga exempel. Bland de dåliga är att man lagt en motorvägsinfart på den allra bästa jorden, och att det för med sig att industrier vill och tillåts bygga just i det området. Mari-Louise är en stark förespråkare för det kommunala planmonopolet, och menar att lösningen är att man måste gör befolkningen mera medveten om hur viktig åkermarken är.

Alla deras nyhetsbrev hittar du här.

Åkermarken i Focus.

Gunnar Gullander har den 26 juni skrivit ett inlägg ”Åkermarken i Fokus.” på Centerpartiet i Laholms blogg

Naturskyddsföreningen har hållit riksstämma i Halland, i samband med densamma genomfördes ett seminarium med titeln ”ÅKERMARKEN MINSKAR VAD SKALL VI GÖRA ÅT DET” känns titeln igen? snarlik Region Hallands seminarium i Varberg 2011. Det har försports mig att Laholm står på tur för detta årliga möte vilket initierats av föreningen DEN GODA JORDEN.

Under ovan nämnda seminarium medverkade KS-ordföranden Mari-Louise Wernersson och redovisade hur Falkenberg hanterar de motstående intressen som exploatering kontra skydda resursen åker åt eftervärlden innebär.

Forskaren och landskapsarkitekten Anders Larsson, Alnarp medverkade även, förmodligen den mest sakkunnige på temat vad som håller på att hända med den icke förnybara naturresursen med hjälp av det kommunala planmonopolet. Den allom besjungna heliga tillväxten framhålls ständigt som nödvändig för att vår generation skall bibehålla eller öka sitt välstånd.

Dagen gav oss många tankar inför framtidens matförsörjning. På stämmans bord låg för dagen den synnerligen lämpliga motionen ” SKYDDA GOD JORDBRUKSMARK FRÅN EXPLOATERING. I stämmans beslut föll dessa tankar i ”God Jord”

Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land

Hushållningssällskapet Halland har genom Elisabeth Falkhaven tagit fram en förstudie i projektet ”Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land”.

Sammanfattning
De som medverkat i processen i denna förstudie har varit mycket engagerade i markanvändningsfrågan och intresserade av att bidra med sin tid och kompetens. Det har gett ett spännande resultat att arbeta vidare med. Det stora engagemanget från alla medverkande parter gör oss övertygade om att ett fortsatt arbete med frågan om markanvändning kommer att ha stora förutsättningar att leda till ett positivt resultat.

Det är ett hårt exploateringstryck på åkermark och annan mark runt många av våra städer utefter västkusten.
• Lantbrukaren/Markägaren äger eller brukar marken.
• Kommunerna äger det övergripande planeringsansvaret.
• Länsstyrelserna äger myndighetsansvaret för kontrollen av att både lantbrukare/ markägare och kommun följer de lagar, regler och förordningar som gäller för byggnation, naturbruk, kulturvård, skogsbruk, miljöpåverkan m.m.

Det finns ett behov av att ta ett helhetsgrepp kring planering, förvaltning och användningen av marken och landskapet. Kan vi skapa utrymme för att agera långsiktigt och hållbart vad gäller marken och dess användning inom de system som råder idag?
Att ta fram ett mer rättvisande system för värderingen av marken skulle kanske leda till att man väljer att bygga på annan plats än på högt avkastande åkermark?

Mer dialog mellan olika parter och dialog som ligger rätt i tidsschemat i arbetet med planeringen av resursen mark efterfrågas av de parter som medverkat i denna studie. Både mellan lantbrukare/markägare och kommun och olika intressenter.

Vi föreslår därför att vi arbetar vidare med frågan genom att i steg 1 genomföra ett regionalt pilotprojekt. Där kan ex. de kommuner som medverkat i förstudien; Halmstad och Varberg, testa fram en arbetsmodell tillsammans med 3-9 lantbrukare/markägare. Här kan vi förslagsvis använda oss av den erfarenhet man fått i projektet Lantbruget i Landskabet. Det innefattar mycket dialog mellan olika parter vid väl avvägda tidpunkter i processen med markplanering. Under tiden vi driver pilotprojektet bör vi arbeta fram ett koncept tillsammans med Danmark för att gå vidare med ett större internationellt projekt.

Övergripande vision vi föreslår att vi arbetar efter
Att planera för och använda marken till det den är bäst lämpad till utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv med marken i fokus.

Läs hela förstudien här.

Engagemang ?

Gunnar Gullander har skrivit ett inlägg på blogggen Centerpartiet i Laholm bloggar.

Hur många Laholmare bryr sig om Framtidsplan 2030 som Kommunen turnerar med för att fånga upp hur vi vill ha det framöver, man tittar i backspegeln i ”Framtidsplan 2003” och kan visa på exempel på när man använt planen fram till nu. Förhoppningsvis har vissa frågor mognat under ett decenium. Hur skall vi bygga och var skall vi bygga ? bör ses med andra ögon idag.

Köpingelandet var en het potatis inför förra framtidsplanen då uppfanns begreppet ”Satelitbyar”, som slängdes ut lite här och där och kallades det attraktiva boendet. Exploateringsförespråkarna har hållit en låg profil och en aktiv exploatör har backat steg för steg.

En stor mjölkgård belägen mitt i kulturbygden bygger ut för att bli näst störst i kommunen, 700 kor är en utveckling i tiden som förmodligen är ett måste om vi på sikt skall ha tillgång till inhemska mejerivaror. Jag ser det som ett sätt att förvalta kulturarvet med en livskraftig landsbygd.

Min förhoppning är att begreppet hushållning med den goda jorden har mognat till kloka beslut i framtidsplanen. De argument som framfördes då den fördjupade översiktsplanen på Åmotets 300 ha åker visade definitivt inte på någon hållbar framtid för god åkermark i vår kommun. Vi kan hjälpas åt att forma framtiden i Laholms kommun genom engagemang varför inte börja den 22/5.

Seminarium ”Åkermarken minskar – vad ska vi göra åt det?”

I samband med Naturskyddsföreningens riksstämma i Falkenberg arrangeras även ett seminarium ”Åkermarken minskar – vad ska vi göra åt det?” fredagen den 15 juni kl 12-13.30. Där kommer bland annat Kristofer Stenström att göra en kort presentation av föreningen. Anders Larsson, SLU Alnarp och Mari-Louise Wernersson, komunråd i Falkenbergs kommun står även på talarlistan.

Program
12.00 Nollvision för byggande på åkermark – är det önskvärt?
Anders Larsson – landskapsarkitekt, prefekt vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp.
Anders fick föreningen Den goda jordens pris 2012. I samband med det skrevs följande: ”Pedagogiska exempel, träffsäkra argument, globala utblickar och lokala data forsar ur honom. Det var väl just detta flödande engagemang som åkermarksvärnande föreningen Den goda jorden belönade honom för.”

12.40 Nollvision för byggande på åkermark – är det möjligt?
Mari-Louise Wernersson – Kommunstyrelsens ordförande i Falkenberg.

13.00 Presentation av föreningen Den goda jorden

13.05 Diskussion: Hur kan Naturskyddsföreningen påverka utvecklingen?

Plats: Falkenberg Strandbad i Falkenberg, Halland.
Anmälan: Anmäl dig till konferensen senast den 21 maj här.

Om du bara vill delta i seminariet eller missat att anmäla dig kontakta:
Eva-Lena Rådberg, eva-lena.radberg@naturskyddsforeningen.se

Mer info här