Etikett: Halland

Invånare i Laholm vill bevara åkermark

Skånskan.se rapporterar den 16 januari i artikeln ”Många svar om Framtidsplanen” att några invånare i Ysby varit väldigt negativa till att låta jordbruksmark bli tomtmark.

Planeringssekreterare i Laholm Karl-Axel Jansson kommenterar:
– Det är lite känsligt område i Ysby, och det är dessutom bra jordbruksmark, det blir nog diskussion om det. Och Ysby ligger så nära Laholm med så det är möjligt att det stryks.

Vi hoppas att Laholms kommun tar sitt förnuft till fånga och slutar att exploatera sin fina åkermark.

Goda jordar minskar snabbt i Halland

Sveriges Radio Halland uppmärksammade Jordbruksverkets rapport om exploatering av jordbruksmark med ett radioinslag den 6 januari. Bland annat med en intervju med föreningens sekreterare Bengt Svensson.

http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8

Halland sticker ut i en ny mätning av hur mycket åkermark som försvinner för att den bebyggs. I Halland är takten mer än dubbelt så hög som i övriga landet.

Det är beklagligt men ganska lätt att förstå, tycker Bengt Svensson i Falkenberg som är sekreterare i organisationen Den goda jorden.
– Det är ju lite oroväckande att vi ligger i topp på den listan. Man trodde att Skåne var sämst i klassen, men så är det tydligen inte.
Hur kommer det sig?
– Det är många som vill etablera sig i Halland. Vi har ett väldigt bra läge. Sedan beror det nog på stor del på att motorvägen drogs över bra åkermark, och företag vill ha skyltläge där.

I Halland togs 0,22 procent av åkermarken i anspråk under femårsperioden 2006 till 2010. Marken förvandlades till sådant som vägar, bostäder eller parkeringsplatser. Det är mer än dubbelt så stor andel som i Sverige som helhet.
Men så är också de flesta halländska städer omgivna av jordbruksmark.

Bengt Svensson tycker att man borde bygga tätare. Han uppger att en studie från Sveriges lantbruksuniversitet säger att man skulle kunna fördubbla Sveriges befolkning utan att ta någon mer åkermark i anspråk över huvud taget.

De avgjort största arealerna i Halland exploaterades under femårsperioden i Varbergs kommun. Där är Harald Lagerstedt gruppledare i Centerpartiet som brukar värna om lantbruket.
– Jag är jättebekymrad över utvecklingen. Frågan finns på dagordningen och jag driver den så gott jag kan som politiker i Varberg att undvika att bygga på jordbruksmark, säger Lagerstedt

Men hur ska man få fram bostäder då?
– Det gäller att till exempel förtäta och även sanera gammal industrimark så att man kan bygga på den igen, menar Harald Lagerstedt som även är ordförande i Hallandscentern.

Nu planeras för framtiden

I Hallands Nyheter skriver Yngve Sunesson ledaren ”Nu planeras för framtiden” den 3 januari

Förslaget till översiktsplan för Falkenbergs kommun pekar ut områden för utveckling men också var byggande ska begränsas. Ännu ett par dagar finns chansen att påverka förslaget.

Som en kommun på ”Sverige framsida” har Falkenberg under en längre tid haft en positiv befolkningsutveckling. Visserligen lägre tillväxt än Halland som helhet men ändå folkökning nästan varje år.

Nu vill kommunledningen planera för en befolkningstillväxt som är dubbelt så stor de kommande åren som den varit historiskt. Frågan är om det är så klokt. Visst ska Falkenberg välkomna dem som vill flytta till kommunen, men en alltför snabb inflyttning kostar mer än det ger och med de motstridiga intressen som finns redovisade i förslaget till översiktsplan, till exempel mellan byggande och bevarade naturvärden eller värdefull åkermark, finns det anledning att planera med viss försiktighet.

Falkenbergs stad har drygt 20 000 invånare, vilket är ganska exakt hälften av kommunens invånarantal. Det finns ytterligare 17 tätorter (mer än 200 invånare) och 18 mindre samhällen i kommunen. Under senare år har nästan hela befolkningstillväxten skett i staden, varför det är viktigt att i planen öppna för bostadsbyggande också i mindre orter och på landsbygden, så de som är intresserade av ett sådant boende får chansen.

Det markeras också i planförslaget. Planeringen ska bygga på ”stråk och noder” med närhet till kollektivtrafik för att svara mot målet en hållbar framtid. Det är nog rätt tänkt men får inte utesluta byggande på rena landsbygden eller i småorter utanför stråken..

Att kustlandskapet ska undantas från bebyggelse utanför de redan befintliga tätorterna är riktigt. Även om önskemålen är många om kustnära byggande är allmänintresset av att bevara det unika landskapet intakt och att kusten ska vara tillgänglig för alla viktigare.

En tydlig inriktning för att minska transportbehoven är att förtäta i den befintliga bebyggelsen. Det är viktigt att de större och mindre grönområden som finns inte får ”stryka på foten” i den planeringen. Det behövs gröna ytor, även små sådana, för att trivseln ska vara hög.

Än viktigare är att värdefull åkermark skyddas. Under många år har sådan mark tagits i anspråk för bebyggelse av olika slag – bostäder, industrier, vägar och järnvägar – utan större hänsyn. Det är hög tid att sätta stopp för det. I planförslaget är skyddet av åkermarken för svagt och behöver stärkas, så det blir otvetydigt att den bästa åkermarken inte får bebyggas.

Vi måste skydda jordbruksmarken i Halland precis som i Skåne

Carl Piper, jordbrukare i Skåne, och Tommie Fagerberg, ordförande för Naturskyddsföreningen i Hallands län har skrivit debattartikeln ”Vi måste skydda jordbruksmarken i Halland precis som i Skåne” publicerad i Hallands Nyheter den 14 december.

Ska världens munnar mättas och mer bioenergi, fibrer och andra råvaror från åkern tas fram behöver jordbruksmark skyddas från exploatering. Länsstyrelsen i Hallands län bör ta efter Skånes ”nollvision” för exploatering av jordbruksmark. Det vore ett steg i rätt riktning – men inte tillräckligt. Länsstyrelsens ord väger tyvärr lätt när kommunerna planerar hur marken ska användas.

FN-organet FAO beräknar att världens befolkning växer till cirka nio miljarder personer fram till år 2050. Matbehovet i världen ökar med cirka 60 procent under samma period, oräknat att drygt 800 miljoner människor redan i dag inte får tillräckligt med mat. Samtidigt konkurrerar jordbruket, främst med växande tätorter, om marken och vattnet. Jordbruksmark världen över omvandlas i snabb takt och på ett irreversibelt sätt till bland annat bostadsområden, vägar, köpcentra, fabriker och parkeringsplatser.

Länsstyrelsen i Skåne har formulerat en nollvision för exploatering av jordbruksmark. Ändå hamnar mot- svarande över 11 000 fotbollsplaner i Skåne under asfalt och betong de närmaste åren.

Större delen av marken hör till världens mest tåliga, stabila och högavkastande åkermark. Varje hektar man inte odlar i Skåne innebär därmed att mer än ett hektar kommer att behöva odlas någon annanstans i världen. Men flera skånska kommunalråd hävdar, helt felaktigt, att det produceras mer livsmedel än vad som efterfrågas och vill fortsätta få bygga på jordbruksmark.

Länsstyrelsen i Skånes nollvision är lovvärd men tyvärr otillräcklig då den enbart omfattar bostadsutbyggnad på jordbruksmark. Exempelvis har ytorna för logistikcentraler, det vill säga lager- och terminalbyggen, de senaste tio åren vuxit med 450 000 kvadratmeter i Göteborg, 420 000 kvadratmeter i Stockholm, 400 000 kvadratmeter i Jönköping och 300 000 kvadratmeter i Skåne.

Kommunerna har planmonopol och avgör själva när de anser att lokala behov ska väga tyngre än det nationella skyddet av jordbruksmark. Varje enskilt beslut inkräktar kanske inte så mycket på jordbruksmarken. Men sammantaget leder bristen på ett större och mera långsiktigt perspektiv till en mängd beslut som hotar jordbruket.

Länsstyrelsen har visioner, men inga maktbefogenheter. LRF har där- för föreslagit att Skåne ska bli ett försöksområde där all jordbruksmark klassas som riksintresse. Det skulle ge länsstyrelsen i Skåne möjlighet att balansera kommunernas kortsiktigare intressen.

Jenny Petersson (M), suppleant i Miljö- och jordbruksutskottet, och andra riksdagsledamöter bördiga från Halland, bör trycka på landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) och miljöminister Lena Ek (C) om att jordbruksmark bör klassas som riksintresse. Låt oss börja med ett försök i Skåne, för att sedan utvärdera och utöka skyddet av jordbruksmarken till Hallands län och på sikt hela Sverige!

Ny översiktsplan för Falkenbergs kommun

Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan (ÖP) för Falkenbergs kommun är i full gång. Programmet var ute på samråd under våren 2011, och ett planförslag är ute för samråd under perioden 24 oktober 2012 till 7 januari 2013. Under samrådet är du välkommen att tycka till och diskutera olika frågor och vara med och påverka via Falkenbergs kommuns hemsida och facebooksida eller på olika möten och evenemang.

Planförslaget är utställt för granskning under perioden i Stadshus ”Kuben” och Falkenbergs Stadsbibliotek, 1 trappa ner.

Du bjuds in till ”Öppet hus”
Falkenbergs Stadshus, i ”Kuben” vid huvudentrén mot Rådhustorget,
Torsdagen den 22 november kl. 14-20

Ullareds bygdegård,
Torsdagen den 29 november, kl 14-20.
Karta: Ullareds bygdegårdlänk till annan webbplats

Handlingar:
Många utredningar och kunskapsunderlag har tagit fram, bl.a. hamnutredning, handelsutredning, riskidentifiering, VA-översikt, klimatanalys, kulturmiljöprogram och trafikplan för Falkenbergs stad. I förslaget till översiktsplan har alla olika frågor sen vägas samman om hur man vill styra mark- och vattenanvändningen.

Förslaget till översiktsplanen består av tre textdelar och två tillhörande kartor
Del 1 Ställningstaganden
Del 2 Fokusområden
Del 3 Konsekvensbeskrivning
Karta 1 Rekommendationer enligt ställningstaganden
Karta 2 Regler enligt lagar

Mer info: http://www.falkenberg.se/oversiktsplan

Om du tycker att vi i Den Goda Jorden skall lämna synpunkter på den nya översiktsplanen får du gärna komma med inspel till oss på info@dengodajorden.se

Framtiden tillhör de som förbereder sig inför den

I samband med Hushållningssällskapet i Hallands 200 – års jubileum gav de ut en skrift, sammanställd av Catharina Svala. Skriften omfattar de 200 år av historia och händelser som har format Halland till vad det är i dag. De berättar också om HS verksamheter i dag samt tar fram kristallkulan och försöker se in i framtiden runt de utmaningar som väntar.

Skriften finns tillgänglig att köpa på huvudkontoret Lilla Böslid i Eldsberga samt på Agrocenter i Falkenberg. Kostnaden är 125 kr. Medlemmar är välkomna att hämta upp skriften gratis och på närmaste kontor!

Hushållningssällskapet i Östergötland har publicerat ett utdrag ur jubileumsskriften ”1812-2012-2212”. I avsnittet Land och stad är föreningen Den Goda Jorden omnämnt.

Läs texten här.

Fortsatt mörkt för åkermarken

ATL publicerade den 9 oktober artikeln ”Fortsatt mörkt för åkermarken” med anledning av seminariet i Laholm den 5 okotber.

Det finns inga tecken eller bevis för att åkermarken värnas mer i dag än tidigare. Det framkom vid en konferens anordnad av Den Goda Jorden och Länsstyrelsen i Halland.

Det var fjärde året i rad som det arrangerades en sådan konferens om hur vi värnar god åkermark.

Sedan 1998 fram till 2005 försvann 3 500 hektar åkermark i Sverige och takten ökade mot slutet av perioden och har sedan fotsatt i samma höga takt. Nu har vi närmare 2,6 miljoner hektar åkermark kvar, medan vi skulle behöva 3,7 miljoner för att komma i närheten av något självförsörjandemål.

Försvinner i snabb takt

Även om skyddet av åkermark och tätorternas utbredning begränsas bättre i länder som Tyskland och Danmark, försvinner ännu åkermark i en takt som på en period på 7-8 år motsvarar hela den svenska jordbruksmarken.

– Vi konsumerar livsmedel motsvarande 0,4 hektar per person men vi har bara 0,3 hektar och tar resterande från andra håll i världen där man bara har 0,2 hektar per person, sa en av talarna, Anders Larsson, landskapsarkitekt vid SLU i Alnarp.

Från export till nettoimport

Enligt en FAO-rapport från 2010 försvinner europeisk åkermark i en takt som gör Frankrike, i dag ett stort exportland på jordbruksprodukter, till nettoimportör om 30 till 40 år.

– Vi är på väg åt helsike! konstaterade Anders Larsson.

Länsstyrelserna har bland annat till uppgift att pröva kommunernas utbyggnadsplaner men saknar legala medel för att motverka kommunernas planmonopol. Initiativ görs nu av till exempel Region Skåne att samla kommunerna om en gemensam strategi.

Men flera skånska kommuner har gått ut och hävdat sitt oberoende och vackra ambitioner har fallit platt ut i till exempel Landskrona och Helsingborg. Det kommunala intresset att värna åkermarken är lägst i regioner med höga gårdsstöd, i Skåne, Halland och Mälardalen.

Tillväxt

Tillväxt är alla kommunpolitikers ambition men Anders Larsson menade att den är möjlig utan att ta en enda hektar åkermark i anspråk.

– Målet borde vara att inte bygga på den bästa åkermarken under de kommande 100 åren, sa Anders Larsson, som efterlyser större regional samverkan.

Riksdagsmannen (kd) och lantbrukaren Otto von Arnold berättade att regeringen nu också förbereder en översyn av reglerna för riksintressen men trodde inte att lantbruket kommer in som ett.

Dåligt system

– Systemet som det ser ut i dag fungerar dåligt och olika intressen kolliderar och överst allt står försvaret. Att införa åkermarken i dagens system skulle inte vara särskilt effektivt, sa Otto von Arnold.

Han menade också att det var av det skälet partiet röstat emot en mp-motion tidigare i år om att inkludera åkermarken som ett riksintresse.

Presentationer från seminariet ”Behöver vi mål och visioner för vår jordbruksmark?”

Här finns nu alla de presentationer som föreläsarna visade vid seminariet ”Behöver vi mål och visioner för vår jordbruksmark?” på Lögnäs Gård fredagen den 5 oktober.

Arne Joelssons presentation.

Anders Larssons presentation del 1.

Anders Larssons presentation del 2.

Johanna Hellstens presentation.

Elisabeth Falkhavens presentation.

Den rapport som Anders Larsson refererade till ”Mål och metoder för hushållning med god jordbruksmark inom kommunal planering” hittar du här.

Nyttig lektion….

Gunnar Gullander skrev följande inlägg på Centerpartiet i Laholms blogg den 6 oktober.

på Lögnäs Gård gick i går för fjärde gången i de halländska kommunerna en konferens på ”DEN GODA JORDEN TEMAT” av stapeln, huvudtalare Anders Larsson från SLU, Alnarp stod för denna nyttiga lektion om hur vårt moderna samhälle hanterar resursen ÅKERMARKEN, han är troligtvis den mest sakkunnige i ämnet i vårt land. För andra gången i år tog jag del av beskrivningen  med backspegel, nuläge och vad som håller på att hända, främst med statistik från Skånelän, egentligen utan att det påverkar beslutsprocessen hos kommunerna. Ofta hörs kommentaren: ”som dom bygger på den goda jorden i Halmstad eller Landskrona exempelvis”! ! Det är hög tid för oss i kommunenna att lyfta blicken liksom Anders gjort ,om man blickar över sundet in i vårt åkerrika grannland, där kan man inte lika aningslöst exploatera åker som hos oss som enligt länsstyrelsen i Halland inte på långa vägar kan försörja oss själva längre. (detta om något är väl en tankeställare) Jag är vanligtvis stolt att vara Laholmare, dock inte i denna fråga, på de tre föregående konferenserna i Falkenberg, Halmstad och Varberg har företrädare för resp. kommun haft ambitionen att visa hur man hanterar frågan, våra utsocknes gäster igår fick ingen sådan kunskap med sig hem, KS-ordf. Thomas hävisade till lantbrukets dåliga lönsamhet och att det är så besvärligt att bygga på höjden, som skäl att exploatera åker. Varför inte fler politiker i vår kommun tog chansen att förkovra sig är obegripligt, eller är det obekvämt att ha bättre underlag före beslut. Åmotet Projektet förskräcker förvisso. Anders slutord: DET GÅR ALLDELES UTMÄRKT ATT FÖRDUBBLA FOLKMÄNGDEN I NUVARANDE TÄTORTER UTAN ATT TA MER ÅKERMARK I ANSPRÅK, gav en viss framtidsförhoppning. Centern har alla chanser att ta taktpinnen i denna framtidsfråga.