Tusentals nya bostäder gör Varberg större
Sveriges Radio Halland sände idag ett inslag om Varberg planer på nya bostäder.
http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8
Allt mer jordbruksmark försvinner
Lokaltidningen Landskrona/Svalöv publicerade den 18 april följande:
I Europa försvinner flera hektar jordbruksmark per dag till förmån för bostäder, industrier och annan infrastruktur. Det blir allt mindre mark att odla på och Anders Larsson, prefekt vid landskapsarkitektur på Sveriges Lantbrukaruniversitet i Alnarp, oroas av utvecklingen.
− Skåne är tillsammans med Halland de landskap där utbyggnad på åkermark har ökat som mest, säger han.
I Europa är det 275 hektar odlingsbar mark som försvinner per dag. I och med att marken på kontinenten har en högre produktionskapacitet så måste det odlas upp tio hektar någon annanstans om ett hektar försvinner i Europa.
− Snart kommer det inte att hålla, i och med en växande befolkning och mindre jord att odla på, säger Anders Larsson, prefekt vid landskapsarkitektur på Sveriges Lantbrukaruniversitet i Alnarp.
Sverige, som har en tradition av att kunna bygga ut då landet är glesbefolkat, är inget undantag.
− Skåne är tillsammans med Halland de landskap där utbyggnad på åkermark har ökat som mest, säger Anders Larsson.
Bygge på åkermark oroar
Lokaltidningen Landskrona/Svalöv publicerade den 18 april följande:
Christer Laurell, oppositionsråd för Centerpartiet i Svalöv kommun, delar Anders Larssons oro och tycker att det försvinner alldeles för mycket jordbruksmark. Han tycker att man borde ha ett regelverk som skyddar odlingsbar mark.
Christer Laurell, oppositionsråd för Centerpartiet i Svalöv kommun, oroas över att det försvinner för mycket jordbruksmark i EU och efterlyser en stramare lagstiftning.
− Jag tycker att man borde ha ett regelverk som skyddar åkermarken och en större statlig kontroll som de har i andra länder, säger han.
En lagstiftning som ger staten möjlighet att skydda åkermarkerna på ett bättre sätt har diskuterats inom Centerpartiet.
− Men vi har inte riktigt kommit överens om hur detta ska se ut, därför har vi inte nått ända fram i frågan, säger Christer Laurell.
Staffanstorp delar inte oron för åkermarken
Sydsvenskan publicerade följande artikel den 28 mars.
Ökade koldioxidutsläpp och uppäten åkermark. Det är några av länsstyrelsens främsta farhågor när kommunernas iver att växa leder till nya bostadsbyggen. Men i Staffanstorp delar man inte oron.
– Vi tror att man lite har missförstått våra framtidsplaner, säger Göran Berggren, strategisk planeringschef.
Elisabet Weber är länsarkitekt på Länsstyrelsen. Hon menar att det finns risker med att bygga ut på fel platser.
– När en kommun är för optimistisk sker ofta det vi kallar för överplanering. Då finns det risk att bebyggelseutvecklingen sker på väldigt många olika platser samtidigt. Det leder till ett splittrat landskap och minskar förutsättningarna för att skapa ett effektivt jordbruk. Det kan också leda till att kollektivtrafiken försvagas, säger hon.
Skåne är fullt av mindre tätorter, som behöver växa för att överleva. Elisabet Weber tror att lösningen ligger i att kommunerna lär sig andra sätt att utvecklas på.
– Jag tror att kommunerna skulle kunna utveckla sina befintliga tätorter och stadsmiljöer. Malmö har visat exempel på det genom sin utveckling av området i Västra hamnen, och i Eslöv har man arbetat med området öster om järnvägen. Den typen av områden finns i alla kommuner, så det går att omvandla gamla verksamhetsområden till nya bostäder.
I sydvästra […]
Hur ska Landskrona växa utan att jordbruksmark tas i anspråk?
Helsingborgs Dagblad rapporterar den 22 mars att på torsdagen presenterades tio fantasifulla, men möjliga, framtidsscenarior, signerade studenter vid landskapsarkitektutbildningen i Alnarp.
Visionerna för framtidens Landskrona lyste upp den fullsatta filmsalen på Landskrona museum under torsdagsförmiddagen. Tredjeårsstudenterna på landskapsarkitektutbildningen i Alnarp hade fått i uppgift att ta fram förslag på hur Landskrona skulle kunna växa med 3 000 invånare utan att omkringliggande jordbruksmark behövde tas i anspråk. I går mötte de en publik bestående av stadens tjänstemän och politiker.
– Mycket imponerande. Alla förslag har delar i sig som går att arbeta vidare med. Vi tänker trycka upp dem för att ha och studera. Som tjänsteman hinner man själv inte tänka de här stora tankarna, sa kommunens stadsbyggnadschef Per Fredrik von Platen.
Anders Larssons presentation vid årsmötet
Vid Den Goda Jordens årsmöte i Eslöv den 4 mars föreläste Anders Larsson, landskapsarkitekt vid SLU Alnarp, under rubriken ”Kommunala strategier för förtätning och hushållning av åkermark?”. Här kan du se den presentation han visade.
Markhushållning & förtätning – en studie om den skånska jordbruksmarken och en fallstudie i Lomma kommun med förslag till förtätning
Malin Hading skrev 2011 en magister-uppsats vid Blekinge Tekniska Högskola/DSN med titeln ”Markhushållning & förtätning – en studie om den skånska jordbruksmarken och en fallstudie i Lomma kommun med förslag till förtätning”.
SAMMANFATTNING: Mycket av vårt lands mest högklassiga jordbruksmarker finns i Skåne. Samtidigt befinner sig många skånska kommuner i expansiva faser och behovet av nya bostäder är stort. Städernas behov av utveckling och expansion och bevarandet av landsbygd och jordbruksmark kommer då ofta i konflikt.
Jordbruksmarken är en ändlig resurs, som är viktig för mänskligheten genom bland annat livsmedelsförsörjning, förnyelsebara tillgångar och för de naturliga ekosystems funktioner, men även för människornas behov av rekreation. I Miljöbalken benämns jordbruk vara av nationell betydelse. Hur den fysiska planeringen ska förhålla sig till markanvändningen av jordbruksmark vid städers expansion är en mycket viktig, men samtidigt väldigt svår fråga och det tycks inte finnas något enkelt svar.
Det jag vill göra i detta arbete är att belysa den problematik som råder och likaså undersöka på vilka sätt det genom fysisk planering går att arbeta på när städer expanderar. Många nya bostadsområden behöver byggas för att kunna tillgodose människornas behov och önskemål, samtidigt riskerar mycket värdefull jordbruksmark att tas i anspråk till denna expansion.
Det […]
Några spridda tankar kring stadsplanering
Bloggen mariafrisk – det omöjliga tar bara lite längre tid skrev den 13 februari följande blogginlägg:
Att bygga stad är ingen lätt uppgift. Än svårare är kanske att bygga i befintlig stad. Jag var för något år sedan på en konferans om den hållbara staden. Jag var där som stadsbyggnadspolitiker, men möttes av många kända ansikten från forskarvärlden vilket gjorde att även den sidan hos mig fick sitt lystmäte tillgodosett. På konferensen togs en rad frågor upp, social aspekter, men också hur vi förhåller oss till buller, grönområden och trafikseparering. Speciellt kan den här föredragningen om bilsamhället rekommenderas om man är intresserad av att veta mer om varför våra städer ser ut som de gör.
För några årtionden sedan praktiserades trafikseparering vid planering av nya bostadsomrden och stadsdelar. Nu är förhållandet snarare det motsatta, och istället pratas det om trafik på de gåendes villkor. Vilket också ger en trygghetsaspekt till området om det inte är helt separerat från alla trafikrörelser. Busstrafiken är givetvis en del i detta. En annan del är buller, vibrationer och närheten till tåg. I flera av våra svenska städer har vi järnvägen som ett stråk genom staden. Vi har tvingats att inte bygga bostäder eller annan verksamheter i närheten av denna […]
Vara vill bygga på höjden istället för på jordbruksmark.
Nya Lidköpings-Tidningen rapporterar den 10 februari följande:
Planerar för höga bostadshus i Vara
Miljö och byggnadsnämnden har gett besked om att man kommer att ändra detaljplanen för kvarteret Pinjen. Orsaken är att Varabostäder har planer på att bygga två bostadshus som sannolikt blir högre än de fyra våningar som dagens detaljplan tillåter.
Området utgörs av det öppna fält som ligger mellan Södergatan och järnvägen vid Eks buss. Nuvarande detaljplan medger fyravåningshus. Enligt nämnden har Varabostäder framfört önskemål om att bygga två hus med totalt 40 lägenheter på platsen.
Byggnadsnämnden prövar därför förutsättningarna för att bygga högre än fyra våningar. Med fyra lägenheter i varje plan skulle det alltså handla om femvåningshus.
När förvaltningen räknat på skuggeffekter har även ett alternativ med sex våningar funnits med. När det gäller skuggor har man kommit fram till att påverkan på omkringliggande villor blir minimala.
Tidigare har så höga bostadshus inte byggts i Vara. Ordföranden för miljö- och byggnadsnämnden Bengt-Olof Fredén menar att det finns ett miljöperspektiv i frågan.
– Jordbruksmark är en ändlig resurs och det är en del i bakgrunden till sådana här förtätningar, säger han.
Nytt och tätare Malmö
Sydsvenska Dagbladet presenterade den 24 oktober Malmö kommuns tankar kring den nya översiktsplanen.
Nu ska 1900-talets synder rättas till. De kommande tjugo åren ska ett nytt Malmö byggas.
Förtätning är ett ledord i det kommande arbetet. Det enda som absolut inte ska förtätas är kommunens åkermark. Det som är kvar av den.
Läs även ”Högre hus och mer grönska”
Kommunalrådet Karolina Skog (MP) säger där att på Malmös åkermark måste det bli slut på utbyggnaden. För henne är den största utmaningen att bryta med traditionerna och genomföra det hela. Det är enkelt att bygga på åkrar, mycket svårare att förtäta. Men det går.