Vi planerar som vi var kvar på 70-talet

Helsingborgs Dagblad publicerade den 21 januari artikeln “Vi planerar som vi var kvar på 70-talet“. Med anledning av Jordbruksverkets senaste rapport om exploatering av åkermark och Länsstyrelsen i Skånes förslag om en nollvision för exploatering av åkermark har tidningen intervjuat Anders Larsson på SLU Alnarp.

Han tycker att Sverige skulle kunna dubbla sin befolkning utan att behöva bygga på någon jordbruksmark. Men tycker politikerna vuxit fast i ett 70-talstänkande. Och välkomnar länsstyrelsens önskan om ett totalförbud för exploatering av stadsnära åkermark.

Anders Larsson erhöll förra årets belöning ur Anders Stenströms minnesfond. Årets belöning delas ut i samband med föreningen Den Goda Jordens årsmöte i Eslöv söndagen den 17 mars.

Av |2013-01-21T16:37:51+01:002013-01-21|Okategoriserade|0 kommentarer

Svårare att bygga på åkrarna med ny vision

Helsingborgs Dagblad publicerade den 30 december artikeln “Svårare att bygga på åkrarna med ny vision“.

Samtidigt som befolkningen i Skåne ökar och nya bostäder behöver byggas vill länsstyrelsen värna hårdare om åkermarken. I stället förespråkas förtätning vilket också är huvudinriktningen i Helsingborg.

En rad utbyggnadsplaner på de mindre orterna i kommunen har av olika skäl dragit ut rejält på tiden. I en del fall beror det på att länsstyrelsen gått emot förslagen eftersom värdefull jordbruksmark skulle tas i anspråk och/eller riksintressanta natur- och kulturområden beröras. Allerum/Hjälmshult är ett exempel.

Framöver kan det bli ännu svårare att bygga på landet. I det nya regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen 2012-2016 talar länsstyrelsen till och med om “nollvision” ifråga om att utnyttja den värdefullaste åkermarken i västra och södra Skåne för nya bostäder. Och en sådan vision kan förenas med en stark skånsk utveckling, anser länsarkitekt Elisabet Weber.

I åtgärdsprogrammet som utgår från de nationella miljömålen sägs bland annat att “på lång sikt måste huvuddelen av exploateringen i Skåne ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning av befintliga städer och tätorter”. Det heter också att “det finns en stor potential till förtätning och exploateringen av åkermark kan därför begränsas”.

Idéerna om en nollvision har kritiserats av olika kommuner och […]

Av |2012-12-31T09:06:54+01:002012-12-31|Okategoriserade|0 kommentarer

Varför tätare städer?

Movium SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling publicerade den 15 oktober krönikan “Varför tätare städer?” skriven av Caroline Dahl, koordinator, nätverket stadsutveckling.

Center for byplanlægning, under ledning av professor Jens Kvorning och forskningsassistent Lisbeth Nørskov Poulsen, hävdar i rapporten Strategier for bæredygtige byomdannelse att “Her diskuteres det [Hållbarhetsbegreppet] som et spørgsmål om hvilke bystrukturer, der må opfattes som de mest bæredygtige. Med detta fokus bliver tætheden den centrale parameter.” Täthet har under ett par decennier varit en återkommande parameter i fråga om en hållbar stadsutveckling, vilket också konstateras i citatet ovan. Begreppet har ofta fokuserat på den byggda tätheten eller befolkningstätheten, men har under senare tid allt oftare breddats till att inkludera även social och kulturell täthet.

Den vanligt förekommande argumentationen för tätortsförtätning tycks vara av både en proaktiv och en reaktiv natur. I den förstnämnda situationen förespeglas att förtätning bidrar till ett rikt stadsliv med positiva effekter för den sociala livsmiljön och ekonomiska faktorer. Livskvaliteten i de europeiska städerna står i fokus för EU:s utvecklingsarbete. Täta miljöer där de historiska spåren utgör en del av vardagslivet anses vara upplevelser som lockar. Småskaliga, varierande, fotgängarvänliga och befolkade stadsrum är kvaliteter som eftersöks och som spås vara avgörande etableringsfaktorer i en postindustriell […]

Av |2012-11-24T09:18:27+01:002012-11-24|Okategoriserade|0 kommentarer

Vi måste bevara den goda åkermarken

Land Lantbruk publicerade den 16 november debattartikeln “Vi måste bevara den goda åkermarken” skriven av Irene Oskarsson (KD), riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson samt vice ordförande i Den Goda Jorden.

Vi har ett moraliskt ansvar för att livsmedel produceras både lokalt och globalt. Idag importerar Sverige mer än hälften av det vi konsumerar. God åkermark är en förutsättning för att kunna producera svenska livsmedel, dock är åkermarken en ändlig resurs som inte kan tillverkas.

Det är ytterst viktigt att den goda åkermarken bevaras för att den även fortsättningsvis ska kunna odlas och brukas. Odlingsbar jord i öppna landskap måste respekteras. Vi behöver främja en kommunal planeringsprocess som tar hänsyn till att bevara åkermarken. Åkermarken är även av central betydelse för att bevara den biologiska mångfalden.

I Sverige används till största del betong, stål och asfalt till att uppföra bostadsområden och hårdgöra ytor. Områden med väg och järnväg förändrar jorden och dess möjlighet att återhämta sig. Enligt Miljöbalken 3 kap 4 § är jordbruksmark klassat som nationellt intresse, den får endast tas i anspråk för bebyggelse av väsentliga samhällsintressen. Trots regleringen har 10 procent av Skånes bästa åkerjord försvunnit. Enbart i Skåne och Halland planeras nästa lika mycket åkermark att bebyggas av väg och […]

Av |2012-11-20T13:21:25+01:002012-11-20|Okategoriserade|0 kommentarer

Förtäta eller bygga på jordbruksmark

Anders Almér skriver på sin blogg “Urbant Lokalt” inlägget “Förtäta eller bygga på jordbruksmark” den 5 november.

I Sydsvenskan har representanter för Länsstyrelsen uttalat sig för att byggandet på värdefull jordbruksmark i sydsvästra Skåne måste upphöra. Man talar om en nollvision. I stället bör vi förtäta och då helst intill spårbunden trafik. Ett antal kommunalråd i berörda kommuner har i en annan artikel protesterat och menar att man visserligen förtätar men ändå måste kunna få bygga på jordbruksmark då många efterfrågar boende i villa/radhus med trädgård.

Vad konsumenter efterfrågar beror till stor del på vilka alternativ som bjuds. Finns det bara villor/radhus utspridda i gles bebyggelse eller lägenheter i punkthus i lika utspridda former så vägleds man lätt att tro att det är vad marknaden efterfrågar. Inte att det är vad byggföretagen anser är lönsammast att bygga.

I andra länder har man kunnat konstatera att unga familjer idag vill ha vad man kan kalla ett urbant boende även i förorten. Med det menas lägenheter eller radhus i en mycket tätare bebyggelse än vad vi är vana vid. Sådan bebyggelse skapar också möjlighet för viss service som butiker och kaféer. Möjligheten att som i den större staden spontant kunna träffas och […]

Av |2012-11-11T12:20:57+01:002012-11-11|Okategoriserade|0 kommentarer

Till vad ska marken brukas?

Skånska Dagbladets chefredaktör Jan A Johansson skrev följande ledare “Till vad ska marken brukas?” den 26 okotber.

Det regionala åtgärdsprogram, “Skånska åtgärder för miljömålen”, som länsstyrelsen i Skåne presenterade i går, har väckt livlig debatt redan innan det blivit offentligt. En grupp M-märkta kommunalråd från kommuner i sydvästra Skåne har protesterat mot den “nollvision” för byggande på jordbruksmark, som man anser att programmet innehåller. Andra politiska företrädare liksom LRF i Skåne har däremot applåderat länsstyrelsens restriktiva syn på bostadsbyggande på produktiv åkermark.
Markkonflikterna är starka i sydvästra Skåne och de kommer att öka vad det lider. Här finns Skånes största befolkningskoncentration, men också en del av landets bästa jordbruksmark. Förutom bostäder ska marken också utnyttjas för omfattande infrastruktur i form av vägar, järnvägar, kraftledningar osv. Till det kommer invånarnas behov av rekreationsområden i storstadsområdets närhet. Det är naturligt att det uppstår konflikter när så många intressen ska samsas inom ett geografiskt rätt begränsat område.
Samtidigt strävar varje enskild kommun efter att ta tillvara sina egna intressen. De sydvästskånska kommunernas bostadsplaner är ambitiösa och sammantagna bygger de på befolkningsprognoser som vida överstiger den faktiska verkligheten. Men även avskalade sina förhoppningar står det klart att det finns en ständig konflikt mellan jordbruket och bostadsbehovet.

Hur […]

Av |2012-10-27T08:16:56+02:002012-10-27|Okategoriserade|0 kommentarer

“Det är lätt för bolag att komma över åkermark”

ATL publicerade den 22 oktober artikeln “Det är lätt för bolag att komma över åkermark“.

Att åkermark bebyggs är inte bara kommunernas fel. Lantbrukarna har svårt att säga nej när byggbolagen bra för mark att exploatera.

I dagarna landar ett dokument på kommunalpolitikernas bord från Region Skåne där de bland annat uppmanas till ökat samarbete för att hushålla bättre med åkermarken.

I rapporten Strukturbild för Skåne sammanfattas sju års arbete mellan Region Skåne och Skånes 33 kommuner över den framtida tillväxten. Slutsatserna och strategiförslagen står Region Skånes utredare för.

– När det gäller åkermarken vill vi att man resonerar mer kring användning och att man inser dess värde, men all mark är värdefull, säger projektledare Therese Andersson.

Fem strategier

Markhushållningen återkommer i flera av de fem strategier som Region Skåne nu föreslår, och även om kommunerna visat ökad medvetenhet om behovet av hushållning, vilket bland annat lett till ökad förtätning, så är det lite för lätt att låta bebyggelsen sprida ut sig.

– Men det är svårare att genomföra förtätning på grund av hela demokratiseringsaspekten, det är fler intressen man måste ta hänsyn till, säger Therese Andersson.

Hon anser att man inte bara kan belasta kommunerna för att åkermark bebyggs. Lantbruket självt har ett ansvar för […]

Av |2012-10-23T16:28:09+02:002012-10-23|Okategoriserade|0 kommentarer

Presentationer från seminariet “Behöver vi mål och visioner för vår jordbruksmark?”

Här finns nu alla de presentationer som föreläsarna visade vid seminariet “Behöver vi mål och visioner för vår jordbruksmark?” på Lögnäs Gård fredagen den 5 oktober.

Arne Joelssons presentation.

Anders Larssons presentation del 1.

Anders Larssons presentation del 2.

Johanna Hellstens presentation.

Elisabeth Falkhavens presentation.

Den rapport som Anders Larsson refererade till “Mål och metoder för hushållning med god jordbruksmark inom kommunal planering” hittar du här.

Av |2012-10-09T09:04:22+02:002012-10-09|Okategoriserade|0 kommentarer

Blåögt om jordbruksmarken

Jan A Johansson, chefredaktör Skånska Dagbladet, skrev följande ledare den 11 maj:

Striden om marken runt våra storstadsområden hårdnar. Storstadsregionerna växer starkt i Sverige på landsbygdens bekostnad och bristen på bostäder tilltar. Särskilt i sydvästra Skåne är konflikten uppenbar, eftersom marken här samtidigt utgör landets bästa jordbruksmark för livsmedelsproduktion. Den produktiva arealen naggas ständigt i kanten och inte bara av bostäder utan även av annan omfattande exploatering – stora vägbyggen, handelscentra och så vidare.
I mars presenterade länsstyrelsen i Skåne ett mycket vällovligt förslag till nollvision för exploatering av åkermark. Förslaget syftar till ett regionalt åtgärdsprogram för att uppnå miljömål och är just nu ute på remiss. Det är ju alldeles tydligt för envar att det behövs en övergripande reglering för att avväga de olika intressen som slåss om marken i sydvästra Skåne, men även på andra håll.
Men det finns de som ingenting förstått och ingenting begripit. I veckan gick sex moderata kommunalråd från Staffanstorp, Vellinge, Kävlinge, Trelleborg, Lomma och Svedala ut i en debattartikel i Skånska Dagbladet, där de helt sågar länsstyrelsens mål och ambitioner.
Nollvisionen mot exploateringen av åkermark kallar de helt sonika “sörgårdsromantik” och “ensidigt åkermarksfokus”. Det är helt nödvändigt att en del jordbruksmark tas i anspråk för bostadsbyggande, hävdar […]

Av |2012-05-13T11:25:55+02:002012-05-13|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen