Varför ställa åkermark mot logistik?

Under rubriken ”Ingen motsättning” skriver Gösta Hultén på Intelligent Logistik ett inlägg i Helsingborgs Dagblad den 21 januari att Skåne behöver både åkermark och logistikytor. Inlägget är ett svar på ett debattinlägget ”Gör all lantbruksmark i Skåne till riksintresse”, signerat Piper och Steneroth Sillén.

Hultén skriver bland annat: Men att ställa just de i sammanhanget få kvadratmetrarna som används för ny logistik mot Skånes cirka 200 miljoner kvadratmeter jordbruksmark, är feltänkt.

Ta DSV:s nya logistikanläggning vid motorvägen öster om Landskrona. Den ger cirka 550 nya jobb till staden och Helsingborgsregionen. Detsamma gäller övriga nya logistikanläggningar i större städer, som skapat tusentals nya jobb och dessutom är nödvändiga för landets varuförsörjning. I dessa varseltider är få nyinvesteringar mer jobbskapande än logistiketableringar. Det är därför kommunerna slåss om dem.

Vi i den goda jorden inser att det även behövs logistikanläggningar, men förstår inte varför de måste ligga på åkermark och som i fallet med DSV:s nya anläggning, på den absolut bästa åkermarken som finns att uppbringa i landet. Det finns mycket annan mark att placera dem på som inte är lämplig att odla på. Ska vi ha svenska jordbruksprodukter att transportera i framtiden måste vi vara varsamma med den åkermark vi har kvar.

Av |2013-01-22T19:26:03+01:002013-01-22|Okategoriserade|0 kommentarer

”Sverige saknar strategi för trygg livsmedelsförsörjning”

I Dagens Nyheter publicerade Johan Kuylenstierna, vd Stockholm Environment Institute och adjungerad professor vid Stockholms universitet och Lisa Sennerby Forsse, rektor Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) debattartikeln ”Sverige saknar strategi för trygg livsmedelsförsörjning” den 31 december.

Klimatförändringen ett hot. I Sverige tar vi för givet att tillgången på mat är säkrad genom egen produktion och import från en fungerande marknad. Men verkligheten ser annorlunda ut. Sverige är sårbart för globala förändringar och regeringen bör säkra en strategi för tryggad livsmedelsförsörjning, skriver Johan Kuylenstierna och Lisa Sennerby Forsse.

Världens fokus på livsmedelsförsörjning ökade i samband med matkrisen 2007–2008, då priset på jordbruksprodukter snabbt sköt i höjden. Orsakerna var klimatrelaterade omständigheter, låg lagerhållning, höga energipriser (och därmed höga kostnader för konstgödning), ökad konkurrens om mark från biobränslen, marknadsspekulation samt nationella panikåtgärder kopplade till handel och tullar.

Eftersom råvarukostnaden är en väldigt liten andel av slutpriset i svenska affärer märkte vi inte av krisen i någon nämnvärd omfattning på hemmaplan. Detta faktum invaggade oss dock i en falsk känsla av trygghet.

Vad händer om klimatförändringarna slår allt hårdare mot de handfull länder som i dag står för en dominerande del av den globala exporten av baslivsmedel? Hur påverkas vår egen försörjningskapacitet av att allt mer produktiv jordbruksmark hamnar […]

Av |2013-01-03T11:01:40+01:002013-01-03|Okategoriserade|0 kommentarer

Vi måste skydda jordbruksmarken i Halland precis som i Skåne

Carl Piper, jordbrukare i Skåne, och Tommie Fagerberg, ordförande för Naturskyddsföreningen i Hallands län har skrivit debattartikeln ”Vi måste skydda jordbruksmarken i Halland precis som i Skåne” publicerad i Hallands Nyheter den 14 december.

Ska världens munnar mättas och mer bioenergi, fibrer och andra råvaror från åkern tas fram behöver jordbruksmark skyddas från exploatering. Länsstyrelsen i Hallands län bör ta efter Skånes ”nollvision” för exploatering av jordbruksmark. Det vore ett steg i rätt riktning – men inte tillräckligt. Länsstyrelsens ord väger tyvärr lätt när kommunerna planerar hur marken ska användas.

FN-organet FAO beräknar att världens befolkning växer till cirka nio miljarder personer fram till år 2050. Matbehovet i världen ökar med cirka 60 procent under samma period, oräknat att drygt 800 miljoner människor redan i dag inte får tillräckligt med mat. Samtidigt konkurrerar jordbruket, främst med växande tätorter, om marken och vattnet. Jordbruksmark världen över omvandlas i snabb takt och på ett irreversibelt sätt till bland annat bostadsområden, vägar, köpcentra, fabriker och parkeringsplatser.

Länsstyrelsen i Skåne har formulerat en nollvision för exploatering av jordbruksmark. Ändå hamnar mot- svarande över 11 000 fotbollsplaner i Skåne under asfalt och betong de närmaste åren.

Större delen av marken hör till världens mest tåliga, stabila och högavkastande […]

Av |2012-12-14T09:55:55+01:002012-12-14|Okategoriserade|0 kommentarer

Skydda Skånes värdefulla jordbruksmark

Carl Piper, jordbrukare i Skåne och Marianne Steneroth Sillén, ordförande Naturskyddsföreningen i Skåne län har skrivit debattartiken ”Skydda Skånes värdefulla jordbruksmark” publicerad i Helsingborgs Dagblad den 13 december.

Ska världens munnar mättas, mer bioenergi, fibrer och andra råvaror från åkern tas fram behöver jordbruksmark skyddas från exploatering. Länsstyrelsen i Skånes ”nollvision” för exploatering av jordbruksmark är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt. Länsstyrelsens ord väger tyvärr lätt när kommunerna planerar hur marken ska användas.

FN-organet FAO beräknar att världens befolkning växer till cirka 9 miljarder personer fram till år 2050. Matbehovet i världen ökar med cirka 60 procent under samma period, oräknat att drygt 800 miljoner människor redan i dag inte får tillräckligt med mat. Samtidigt konkurrerar jordbruket, främst med växande tätorter, om marken och vattnet. Jordbruksmark världen över omvandlas i snabb takt och på ett irreversibelt sätt till bland annat bostadsområden, vägar, köpcentra, fabriker och parkeringsplatser.

Länsstyrelsen i Skåne har formulerat en nollvision för exploatering av jordbruksmark. Ändå hamnar motsvarande över 11 000 fotbollsplaner i Skåne under asfalt och betong de närmaste åren.

Större delen av marken hör till världens mest tåliga, stabila och högavkastande åkermark. Varje hektar man inte odlar i Skåne innebär därmed att mer än en hektar […]

Av |2012-12-14T09:28:56+01:002012-12-14|Okategoriserade|0 kommentarer

Vi måste bevara den goda åkermarken

Land Lantbruk publicerade den 16 november debattartikeln ”Vi måste bevara den goda åkermarken” skriven av Irene Oskarsson (KD), riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson samt vice ordförande i Den Goda Jorden.

Vi har ett moraliskt ansvar för att livsmedel produceras både lokalt och globalt. Idag importerar Sverige mer än hälften av det vi konsumerar. God åkermark är en förutsättning för att kunna producera svenska livsmedel, dock är åkermarken en ändlig resurs som inte kan tillverkas.

Det är ytterst viktigt att den goda åkermarken bevaras för att den även fortsättningsvis ska kunna odlas och brukas. Odlingsbar jord i öppna landskap måste respekteras. Vi behöver främja en kommunal planeringsprocess som tar hänsyn till att bevara åkermarken. Åkermarken är även av central betydelse för att bevara den biologiska mångfalden.

I Sverige används till största del betong, stål och asfalt till att uppföra bostadsområden och hårdgöra ytor. Områden med väg och järnväg förändrar jorden och dess möjlighet att återhämta sig. Enligt Miljöbalken 3 kap 4 § är jordbruksmark klassat som nationellt intresse, den får endast tas i anspråk för bebyggelse av väsentliga samhällsintressen. Trots regleringen har 10 procent av Skånes bästa åkerjord försvunnit. Enbart i Skåne och Halland planeras nästa lika mycket åkermark att bebyggas av väg och […]

Av |2012-11-20T13:21:25+01:002012-11-20|Okategoriserade|0 kommentarer

Rovdrift på åkermark i Uppsala

Uppsala Nya Tidning publicerade den 17 november debattartikeln ”Rovdrift på åkermark i Uppsala” skriven av Ingmar Messing, professor i markvetenskap SLU och Per Hedfors, forskarassistent i landskapsarkitektur, SLU.

Bygg inget industriområde öster om E 4! Varje hektar som bebyggs på Uppsalaslätten leder till att sämre jordar på annat håll i världen, t ex regnskog, måste odlas upp för de globala matbehovens skull, skriver Ingmar ­Messing och Per Hedfors.

Medan världen desperat skriar efter mer mark att odla mat på så accelererar Uppsala planerna på att bygga sönder Uppsala­slätten. Redan nu vill man ändra intentionerna i översiktsplanen som bara är två år gammal. En artikel i UNT 12/7 handlade om att alliansen i plan- och byggnadsnämnden vill öppna ett nytt industriområde på åkermarkerna öster om motorvägen.

Det är viktigt att förstå att jordbruksverksamhet är en långsiktigt hållbar verksamhet som upprätthåller och förbättrar betingelserna att varje år producera mat och bioenergi.

Hushållning med jordbruksmark är ett allmänintresse – oavsett bakgrund behöver vi alla mat för dagen. Anläggning av industriområden däremot, förstör betingelserna för denna typ av produktion.

En del aktörer menar att denna förstöring av åkermarkerna inte är rovdrift utan resursfördelning – Sverige behöver inte skydda sin åkermark eftersom andra områden i världen kan producera livsmedel billigare. […]

Av |2012-11-17T08:23:45+01:002012-11-17|Okategoriserade|0 kommentarer

Bygg inte på åkermarken

Kvällsposten/Expressen publicerar den 16 november debattartikeln ”Bygg inte på åkermarken” skriven av LARI-PITKÄ KANGAS, kommunalråd (MP) Malmö stad och PETER LANGERBECK, ordförande i LRF kommungrupp Malmö

Den globala trenden är tydlig. Fler och fler väljer att bosätta sig i städer och 2030 kommer 60 procent av jordens befolkning att bo urbant. Det är en utmaning men innebär också en oerhörd potential för hållbar stadsplanering och skyddandet av värdefull åkermark. I denna kontext träder sex skånska kommunstyrelseordföranden fram och hävdar att det är varje kommuns rättighet att bygga villamattor på Europas bästa jordbruksmark.

Men klimatkrisen och behovet av att säkra åkermark som en resurs är en global såväl som en lokal uppgift. Börjar det kommunala plan-monopolet att användas som ett slagträ i debatten mellan kortsiktiga ekonomiska intressen och långsiktig miljönytta har vi hamnat väldigt snett i lagstiftningen.

Kommunstyrelseordförandena i våra grannkommuner: Staffanstorp, Kävlinge, Trelleborg, Vellinge, Lomma och Svedala finner det förolämpande att de anklagas för att inte tänka på sina kommuninvånares framtid.

Men på vilket sätt gagnas invånarna i Skåne, nuvarande och kommande generationer, av utbyggnaden med asfalterade ytor och monokulturella gräsmattor?

Långsiktiga frågor som till exempel förhindrandet och reducerandet av klimateffekterna eller hur den biologiska mångfalden ska öka lyser med sin frånvaro i […]

Av |2012-11-16T19:45:14+01:002012-11-16|Okategoriserade|0 kommentarer

Vi måste få bygga på åkrarna

Sydsvenskan publicerade den 1 november en debattartikel ”Vi måste få bygga på åkrarna” skriven av kommunstyrelsenordförandena i Staffanstorp, Kävlinge, Trelleborg, Vellinge, Lomma och Svedala.

Nollvision kan vara en bra strategi när det gäller antalet dödsfall i trafiken eller kanske kring bekämpning av kriminalitet. Men när det gäller så positiva skeenden som att människor söker sig till vår region för att de vill leva och verka här, blir det besynnerligt att tala om nollvision.
Det skriver kommunstyrelsenordförandena i Staffanstorp, Kävlinge, Trelleborg, Vellinge, Lomma och Svedala.

På Aktuella frågor den 25 oktober kunde vi läsa om hur länsstyrelsens samhällsbyggnadschef Peter Cavala och länsarkitekt Elisabeth Weber resonerar kring Skånes åkrar.

De är rädda för att det ska byggas bostäder på mark som kan användas för odling och att det i sin tur leder till en utglesad bebyggelse, det vill säga bostäder som inte är lägenheter, mitt i städerna. De tror också att det kan leda till att människor kör bil, något de ogillar skarpt.

Enligt Peter Cavala och Elisabeth Weber bör bostadsbebyggelse enbart ske genom så kallad förtätning inne i städerna. De använder begreppet nollvision och oroas över att vi som styr kommunerna inte har tillräcklig kompetens för att planera för den förväntade befolkningstillväxten.

Peter Cavala och Elisabeth […]

Av |2012-11-05T08:55:56+01:002012-11-05|Okategoriserade|0 kommentarer

Bygg inte på Skånes åkrar

I Sydsvenskan skrev Peter Cavala och Elisabeth Weber, samhällsbyggnadschef respektive länsarkitekt vid länsstyrelsen i Skåne en debattartikel ”Bygg inte på Skånes åkrar” den 25 oktober.

Kommunerna planerar i många fall för större behov än de har, och därmed finns det risk för att nya bostäder sprids ut över en större yta än vad som behövs.

Den bästa jordbruksmarken i Skåne finns i länets västra och södra delar. Det är också där som befolkningen ökar som mest och konkurrensen om marken är som störst eftersom den används till bostäder, industrier och vägar. Men det är inte hållbart i längden.

Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser är kärnan i det regionala åtgärdsprogrammet, Skånska åtgärder för miljömålen, som länsstyrelsen presenterar i morgon.

För att nå de mål som sätts upp måste exploateringen av åkermark begränsas. Men den nollvision för byggande på åkermark som vi lagt fast betyder inte att länsstyrelsen vill stoppa utvecklingen i Skåne.

Vi är väl medvetna om att befolkningen växer i 30 av Skånes 33 kommuner och att efterfrågan på bostäder ökar. Kommunerna ska också utgå ifrån förväntad befolkningstillväxt när de planerar för sin markanvändning liksom en rad nationella och regionala mål.

Den regionala bostadsmarknadsanalys som länsstyrelsen tagit fram för i år visar att de […]

Av |2012-10-27T08:10:05+02:002012-10-27|Okategoriserade|0 kommentarer

Asfaltera inte den goda jorden

I dagens Hallands Nyheter skriver Yngve Sunesson följande  ledare  ”Asfaltera inte den goda jorden”.

Livsmedelsproduktionen i världen behöver öka med 50 procent fram till 2030, enligt beräkningar av FN-organet FAO. Samtidigt fortsätter Sverige, inte minst Hallands kommuner, att asfaltera den bästa åkermarken.

Livsmedelsproduktionen ökar i världen, trots vad många tror. Under 1990-talet var ökningen två procent per år. Eftersom befolkningen också ökade ledde det inte till någon verklig standardhöjning, men svält och undernäring har ändå minskat de senaste 20 åren.

Men med tanke på både befolkningsökningen och att många människor behöver mer mat – ja inte vi i de ”rika” länderna, förstås – behöver matproduktionen öka än mer. Istället tyder beräkningar på att ökningstaken minskar, om inte något radikalt händer.

Det kan till exempel vara att vi tar bättre vara på åkermarken i Sverige och i Europa. När föreningen Den goda jorden höll konferens (i samarbete med bl a länsstyrelsen) i Lögnäs utanför Laholm för ett par veckor sedan redovisade landskapsarkitekten Anders Larsson från Lantbruksuniversitetet i Alnarp att 275 hektar åker försvinner varje dag i Europa. Det betyder att ungefär 100 000 hektar asfalteras eller bebyggs vare år.

Sverige är inte bäst i klassen, snarare tvärtom. Per invånare har Sverige allra mest asfalterad mark i […]

Av |2012-10-22T09:29:12+02:002012-10-22|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen