Skånska Dagbladet publicerade den 21 mars debattartikeln ”Vi måste skydda värdefull jordbruksmark” skriven av Anders Hellström (M) ledamot i kommunfullmäktige och ordförande i Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Falkenbergs kommun, Michael Svensson (M) riksdagsledamot för Hallands län och Bengt-Anders Johansson (M) riksdagsledamot och vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet.
Skånska Dagbladet publicerade den 12 mars på ledarplats artikeln ”Norge vill inte att Ikea möblerar jorden”.
De inleder artikeln så här:
Den norska regeringen har tagit ställning för den viktiga frågan att undvika byggande på god jordbruksmark.
Frågan har under senare år fått en viss uppmärksamhet även i Sverige, men först när regeringen i vårt grannland sätter stopp för ett stort Ikea-bygge för att skydda den goda jorden väcker det svensk riksmedias intresse.
Artikeln avslutas med:
Rekommendationen till Ikea och andra företag är att hellre bygga på andra ytor och gärna bygga på höjden. Många företag har miljöpolicys för att skapa en positiv bild kring sitt varumärke. I dessa policys bör det även ingå att inte bygga på den bördigaste jorden. Denna rekommendation gäller även de som bygger bostäder.
Land Lantbruk publicerade den 8 mars debattartikeln ”Exploatera inte Sveriges framtida fördelar” skriven av Bengt-Anders Johansson (M), riksdagsledamot och vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet.
Han skriver bland annat:
Sverige har utomordentliga framtidsmöjligheter när det gäller livsmedelsproduktion. Vi har bra åkermark, fyra årstider som hjälper marken att reda sig, lämpligt klimat och kanske det allra viktigaste, bra tillgång på vatten.
……
Vissa förespråkar att vi gör jordbruksmarken till ett riksintresse, men det skulle innebära att vi tar stor makt bort från kommunerna. Det är kommunerna som har ansvaret för detaljplanerna och så bör det förbli. Men få kommuner tar sitt ansvar gällande exploateringen, endast cirka 20 procent av Sveriges kommuner har en policy för bevarande av jordbruksmark. Vi måste gemensamt informera och öka kunskaperna hos kommunerna om varför vi ska skydda vår jordbruksmark och varför den är värdefull.
Östgötatidningen publicerade den 7 mars debattartikeln ”Den goda jorden” visar på ett feltänk” skriven av Bengt Ohlsson och Pär-Martin Hedberg, Barabor.
Sundsvalls Tidning publicerade den 5 mars debattartikeln ”Åkermark måste bevaras” skriven av Irene Oskarsson (KD), riksdagsledamot och talesperson för landsbygdspolitiska frågor samt vice ordförande i Den Goda Jorden och Liza-Maria Norlin (KD), partistyrelseledamot.
De avslutar debattartikeln så här:
Vi har ett moraliskt ansvar för att livsmedel produceras både lokalt och globalt. Idag importerar Sverige mer än hälften av det vi konsumerar. Att vi bevarar och förvaltar åkermark är en förutsättning för att framtida generationer ska kunna odla och producera svenska livsmedel. Att åkermark oåterkalleligen förstörs, på grund av nybyggnationer och asfalt när förtätning i många fall kan förespråkas, är inte hållbart. Det är därför viktigt att främja en regional och kommunal planeringsprocess som tar hänsyn till att bevara åkermarken. Den odlingsbara jorden i våra öppna landskap måste respekteras.
Markbladet publicerade den 27 februari debattartikeln ”En dyster framtid”.
Edela Jonsdotter skriver bland annat:
Vi kommer att behöva all åkermark som fanns på 50-talet, och förmodligen mer därtill, för att säkra den inhemska matproduktionen. Eller litar du på Rysslands eller Kinas goda vilja när maten tryter?
Det är med stor sorg och oro för framtiden jag och andra med mig bevittnar hur kommunerna i vårt land låter förstöra prima åkermark till bland annat industribyggnader med tomma löften om jobb.
Utländska företag skrattar åt Skånes blåögda och naiva politiker som nästan gratis skänker bort åkermark som våra förfäder i tusen år slitit i sitt anletes svett med att dika ut, brutit och plockat sten för att få fram de goda jordar vi trots allt har (snart hade) i vårt land. Allt mot löften som sällan infrias.
I Östersunds-Posten den 26 februari publiceras debattartikel ”Jordbruksmarken i Torvalla by hotad” skriven av Hans Månsson.
Han skriver bland annat:
Där har nämligen plankonstruktörerna med sitt röda färgläggningsverktyg ändrat statusen på hela Torvalla by, inklusive jordbruksmark, så att det inkorporerats i en framtida utvidgad stad.
På dessa jordar, länets bästa åkermark i gynnsamt söderläge, har det odlats sedan vikingatiden. Och alltsedan den stora markstriden på 1970-talet har jordbruket skyddats i kommunens översiktsplaner.
Men nu föreslås området hamna i en kategori där bostäder prioriteras högre än jordbruksmark. Det är så utmanande och så otidsenligt att man häpnar. Hur kan något dylikt ens komma på pränt i en stad som Östersund, med dess ambitioner vad gäller miljö, långsiktig hållbarhet och lokal matproduktion?
Den Goda Jorden instämmer till fullo. Tyvärr har kommuner och företag svårt att följa de vackra ord som de skriver i miljöpolicyer och liknade dokument.
Irene Oskarsson (KD), riksdagsledamot och talespersonför landsbygdspolitiska frågor och Otto von Arnold (KD),
riksdagsledamot och talesperson i plan- och byggfrågor har skrivit en debattartikel ”Exploatering förstör bördig åkermark” i Trelleborgs Allehanda den 1 februari.
De avslutar med att åkermark oåterkalleligen förstörs, på grund av nybyggnationer och asfalt när förtätning i många fall kan förespråkas, är inte hållbart. Det är därför viktigt att främja en regional och kommunal planeringsprocess som tar hänsyn till att bevara åkermarken.
Den odlingsbara jorden i våra öppna landskap måste respekteras.
I Uppsala Nya Tidning den 30 januari skriver Alf Hanslöf debattartikeln ”Vi måste bli självförsörjande”.
Han skriver bland annat:
Att exploatera åkermark till vägar, bostäder, köpcentra, industribyggnader och lagerlokaler är oförståeligt ur ett längre hållbarhetsperspektiv. Det är häpnadsväckande att den viktigaste naturresursen inte är skyddad och inte finns med som ett av samhällets miljömål. Alternativ mark finns det gott om. Men ändå är det den bördiga jordbruksmarken som förvandlas till bostäder, köpcentra, vägar och parkeringsplatser.
Det kommer att uppstå en global livsmedelsbrist. I det läget behöver vi kunna vara självförsörjande och inte helt förlita oss på import, som vi gör nu. Sverige måste satsa mer på jordbruksnäringen än vad som görs i dag och naturresurser måste skyddas från ohejdad exploatering innan det är för sent.
I Helsingborgs Dagblad den 28 januari skriver Carl Piper och Marianne Steneroth Sillén en replik ”Asfalt går inte att odla” till Gösta Hulthéns debattartikel ”Ingen motsättning” den 21 januari.
De skriver bland annat att det är hög tid att öppna ögonen för framtidens livsmedelsförsörjning. Kommande generationer får betala priset om vi blundar för dagens markanvändningskonflikter.
Skyddet av jordbruksmark och en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning är viktigt. Drygt 800 miljoner människor får i dag otillräckligt med mat. Samtidigt har jorden förlorat odlingsbar mark motsvarande den totala åkerarealen i USA de senaste 20 åren. FN-organet FAO beräknar att matbehovet i världen ökar med cirka 60 procent fram till år 2050. Sverige är inte självförsörjande på livsmedel, hälften av de livsmedel vi konsumerar importeras. Detta påverkar oss alla.