Etikett: Blogginlägg

Är det bara lantbrukaren som ser helheten?

Suzanne Céwe skrev blogginlägget ”Är det bara lantbrukaren som ser helheten?” den 5 oktober på Svensk Mjölks blogg Mjölkpolitik.

Att vara lantbrukare borde egentligen vara så enkelt. Att bruka marken och ta hand om djuren. Men det är bara i teorin. Lantbruket regleras av en oöverskådlig mängd förordningar och föreskrifter som hanteras av olika myndigheter på ett sätt som nästan kan liknas vid ett tringeldrama i en dokusåpa. På ena kanten så ska andelen betesmarker ökas på den andra kanten så görs återkrav för marker som inte längre klassas som bete och på sista kanten så byggs det. Mittemellan står lantbrukaren. Undersökningar från i våras, innan krisen, visar att det som begränsar dagens mjölkproduktion är tillgången på mark. Men myndigheter och kommuner har alla olika förutsättningar och olika mål.

En snabbkoll i lantbrukspressen visar på just detta. Minskande betesmarker, återkrav och ännu en lantbrukare som inte får expandera då ladugården ansågs komma för nära befintlig eller planerad bebyggelse. Varje myndighet får årligen ett regleringsbrev där det står vad myndigheten ska inrikta sig på. Om jag fick önska så skulle ett samverkansråd för branschen bildas, där alla myndigheterna ingick. Först då skulle även myndigheterna få ett holistiskt synsätt på branschen. Svensk Mjölk kommer att arbeta med markfrågan från flera olika håll. Redan nu pågår arbetet med att frigöra mark från soffliggare i den nya CAP-reformen. Inom kort kommer vi även att börja arbeta med hur jordbruksmark kan skyddas och därmed höja lantbrukarens status i den kommunala planeringen.

Nyttig lektion….

Gunnar Gullander skrev följande inlägg på Centerpartiet i Laholms blogg den 6 oktober.

på Lögnäs Gård gick i går för fjärde gången i de halländska kommunerna en konferens på ”DEN GODA JORDEN TEMAT” av stapeln, huvudtalare Anders Larsson från SLU, Alnarp stod för denna nyttiga lektion om hur vårt moderna samhälle hanterar resursen ÅKERMARKEN, han är troligtvis den mest sakkunnige i ämnet i vårt land. För andra gången i år tog jag del av beskrivningen  med backspegel, nuläge och vad som håller på att hända, främst med statistik från Skånelän, egentligen utan att det påverkar beslutsprocessen hos kommunerna. Ofta hörs kommentaren: ”som dom bygger på den goda jorden i Halmstad eller Landskrona exempelvis”! ! Det är hög tid för oss i kommunenna att lyfta blicken liksom Anders gjort ,om man blickar över sundet in i vårt åkerrika grannland, där kan man inte lika aningslöst exploatera åker som hos oss som enligt länsstyrelsen i Halland inte på långa vägar kan försörja oss själva längre. (detta om något är väl en tankeställare) Jag är vanligtvis stolt att vara Laholmare, dock inte i denna fråga, på de tre föregående konferenserna i Falkenberg, Halmstad och Varberg har företrädare för resp. kommun haft ambitionen att visa hur man hanterar frågan, våra utsocknes gäster igår fick ingen sådan kunskap med sig hem, KS-ordf. Thomas hävisade till lantbrukets dåliga lönsamhet och att det är så besvärligt att bygga på höjden, som skäl att exploatera åker. Varför inte fler politiker i vår kommun tog chansen att förkovra sig är obegripligt, eller är det obekvämt att ha bättre underlag före beslut. Åmotet Projektet förskräcker förvisso. Anders slutord: DET GÅR ALLDELES UTMÄRKT ATT FÖRDUBBLA FOLKMÄNGDEN I NUVARANDE TÄTORTER UTAN ATT TA MER ÅKERMARK I ANSPRÅK, gav en viss framtidsförhoppning. Centern har alla chanser att ta taktpinnen i denna framtidsfråga.

Energi eller mat eller ???

På Jordbruksverkets blogg ”Se landet” skrev Christel Gustafsson, Jordbruksverkets landsbygdsstrateg, inlägget ”Energi eller mat eller ???” den 14 september.

I flera tidningar kan man idag läsa att EU-kommissionen inom någon månad väntas lägga ett förslag om skärpta krav på biobränslen. Själva målet att 10% av bränslen ska vara förnybara år 2020 ligger kvar. Tillägget innebär att högst 5 procent får komma från bränslen gjorda på grödor som kan användas till livsmedel eller foder. Miljöskäl anges bland annat som orsak till tillägget.

Tanken att man inte får använda sådant som skulle kunna ätas till energi är inte ny. Miljömärkningen Svanen har varit inne på samma linje tidigare.

Alarik Sandrup från Agroetanol säger i en intervju i ATL att ”förslaget strider mot allt sunt förnuft”. http://www.atl.nu/lantbruk/biobr-nsle-p-gr-dor-hotas-av-eu Jag håller faktiskt med, logiken haltar.

Det kan vara vettigt att diskutera vad vi använder maten till. Inte minst med tanke på att 1/3 av de globalt producerade livsmedlen slängs, så kallat matsvinn. Men i det här fallet är det väl mer relevant att diskutera vad vi använder vår jordbruksmark till.

Det hade kanske varit mer logiskt att begränsa vad vi använder åkermarken till, snarare än att begränsa vad vi använder potentiella livsmedel till? På en viss åker ska man då inte kunna odla vete till etanol men däremot salix till el och värme. Vi får inte heller odla raps till traktorn däremot havre till hästen. På vilket sätt minskas världssvälten och räddas miljön av en sådan reform?

Samtidigt har vi i Sverige minskande arealer jordbruksmark på grund av igenväxning och exploatering till andra ändamål.

Samtidigt läggs ordrika dokument om ”biobased economy” som går ut på mer biomassaproduktion till fler ändamål, det fossila ska bytas mot förnybara alternativ. Fossil energi ska bytas mot förnybar. Majs och potatis kan bli stärkelse som kan ersätta fossila plaster, till exempel.

Samtidigt kommer miljöorganisationen Greenpeace med en rapport med titeln; Gröna Jobb – sysselsättningseffekterna av omställningen till ett hållbart energisystem. http://www.greenpeace.org/sweden/se/rapporter-och-dokument/gronajobb/ I denna räknar man med 30 000 jobb inom bioenergisektorn år 2020. En ökning om 5000 jämfört med idag.

Så förespråkar kommissionen en inriktning med miljöargument. Och Greenpeace förespråkar motsatt inriktning med sysselsättningsargument. Omvända världen!

Frågan rymmer flera målkonflikter och har betydelse för jobben på landsbygden.

Skydda åkermarken

Anders Åkesson, Miljöpartist från Malmö och regionråd i Region Skåne, skrev den 12 augusti blogginlägget ”Skydda åkermarken

Att skydda den Skånska åkermarken från fortsatt bebyggelse måste vara en hörnstenarna i alla de Skånska kommunernas detalj – och översktsplaner. Att fortsätta rulla ut karaktärsboende och villamattor på åkermark som överskådlig tid är helt obrukbar.

Det är nästintill ansvarslöst att fortsättà bygga på mark som vi vet kommer att behövas då vi blir allt fler samtidigt klimatet kommer göra mycket jordbruksmark globalt helt obrukbar. Det är helt nödvändigt med en nollvision för byggande på den Skånska åkermarken

Flera moderata kommunalråd i Skåne verkar anse att det kommunala självstyret är något som är något som högre makt instiftat och ingen kan ta ifrån dem. Dettà är något som visar sig vid tankar om byggande på åkermark och planerande av externa handelsplaceringar.

En klok urban politik skapar inte fler villamattor som ligger helt utanför kollektivtrafiknära läge. Detta genom att bygga på mark som framtidens generationer kommer behöva.

Vem vill ha asfalt på tallriken?

På webbplatsen absolutagronom.se  ”Mötesplatsen för agronomer” skrev Brita ett inlägg den 7 augusti med rubriken ”Vem vill ha asfalt på tallriken?”.

Har precis kommit hem efter en liten minisemester i Skåne. Det blev flera fina utflykter, bland annat till ön Hven. Vi hyrde cyklar och for runt på ön mellan tjusiga stup, hav och vackra fält. Kornet doftade och rapsen var redo för tröskning. Det är inte heller så ofta man ser en fyr mitt i betfält och samtidigt har utsikt över havet!

Något som inte gjorde mig lika glad var att se det gigantiska logistikcenter som byggs utanför Landskrona (bild nedan). På skyltarna står det stolt att det kommer bli 100 000 kvadratmeter stort. Det betyder att det är minst 10 hektar åkermark som kommer bebyggas och som troligen inte kommer återställas till att producera mat. I Skåne finns Sveriges mest produktiva jordbruksmark. Många hävdar att det är bland den bästa åkermarken i världen. Just detta logistikcenter byggs inte på vilken mark som helst, det är frö- och växtförädlingsföretaget Weibulls gamla försöksmark som skötts med stor omsorg sedan början av 1900-talet. Då inga tunga maskiner gått på marken kan det höra till den bästa marken i Skåne! Flera forskare har varnat för att mer och mer åkermark bebyggs i Sverige (till exempel HÄR). För inte så länge sedan var det i P1:s programserie Kluvet Land ett avsnitt som handlade om hur åkermark blir parkeringar, köpcentrum och bostäder, forskare Anders Larsson från SLU Alnarp var en av dem som diskuterade problematiken.

“Det blir dyrare med långväga transporter och det blir brist på vissa livsmedel globalt. Vi kommer behöva försörja oss själva och inte förlita oss på import som vi gör nu. Importen och slöseriet ökar”

Trenden med stadsodling visar att det på individnivå finns ett växande intresse för att bli mer självhushållande. I senaste numret av det trendspanande magasinet Filter finns reportaget “Redo för undergången”, som handlar om hur stadsbor går kurser i självhushållning. På Klarälvdalens folkhögskolas populära självhushållningskurs är ledorden självförsörjande, resurshushållande och kreativt skapande livsstil på landsbygden. Förklaringen till det ökade intresset är att fler och fler vill trygga sin grundläggande försörjning när det ekonomiska systemet känns osäkert. Kanske är det en ny samhällsrörelse på frammarsch? När fler börjar tvivla på att samhället kommer kunna vända och gå med istället för mot naturen så är tar människor saken i egna händer.

Kanske är det dags att detta tankesätt om självhushållning influerar även på nationell nivå. I både Norge och Danmark finns ett visst skydd för åkermarken, men i Sverige finns ännu inte något sådant. Visst förstår jag att det på kort sikt är mer lönsamt att öppna ett logistikcenter där människor kan jobba och näringslivet kan gynnas. Men risken är väldigt stor att vi på lite längre sikt kommer ångra oss. Vi skjuter oss själva i foten när det gäller att trygga framtida självförsörjning av mat.

Åkermarken i Focus.

Gunnar Gullander har den 26 juni skrivit ett inlägg ”Åkermarken i Fokus.” på Centerpartiet i Laholms blogg

Naturskyddsföreningen har hållit riksstämma i Halland, i samband med densamma genomfördes ett seminarium med titeln ”ÅKERMARKEN MINSKAR VAD SKALL VI GÖRA ÅT DET” känns titeln igen? snarlik Region Hallands seminarium i Varberg 2011. Det har försports mig att Laholm står på tur för detta årliga möte vilket initierats av föreningen DEN GODA JORDEN.

Under ovan nämnda seminarium medverkade KS-ordföranden Mari-Louise Wernersson och redovisade hur Falkenberg hanterar de motstående intressen som exploatering kontra skydda resursen åker åt eftervärlden innebär.

Forskaren och landskapsarkitekten Anders Larsson, Alnarp medverkade även, förmodligen den mest sakkunnige på temat vad som håller på att hända med den icke förnybara naturresursen med hjälp av det kommunala planmonopolet. Den allom besjungna heliga tillväxten framhålls ständigt som nödvändig för att vår generation skall bibehålla eller öka sitt välstånd.

Dagen gav oss många tankar inför framtidens matförsörjning. På stämmans bord låg för dagen den synnerligen lämpliga motionen ” SKYDDA GOD JORDBRUKSMARK FRÅN EXPLOATERING. I stämmans beslut föll dessa tankar i ”God Jord”

Underskott på mat i Europa

Bloggaren Cornucopia? Evig tillväxt i en ändlig värld? skriver idag följande inlägg:

The Economist har en intressant graf som visar utvecklingen över tillgången till mat världen över, uppdelat främst i kontinenter, men även i Öst- och Västeuropa.

Man kan konstatera att Västeuropa har ett underskott och måste importera mat redan idag, men att Östeuropa har vänt till ett överskott, främst pga Sovjetunionens fall och med det en avsevärt effektivare jordbruksproduktion på de stora slätterna i fd Sovjet, men även effektivare bruk övriga Östeuropa.

Annars är det Nordamerika och Sydamerika som står för det stora överskottet av mat, och till viss del Australien, medan Europa, Asien och Afrika har ett underskott. Framför allt i Sydamerika har tillgången till mat ökat kraftigt, trots befolkningsutvecklingen, och det kan i mycket härledas till skövlingen av brasiliansk regnskog.

Dessutom är det ju så att både Syd- och Nordamerika mer än väl kan försörja sitt jordbruk med fossila bränslen i många decennier till, trots peak oil. Och man kommer alltså exportera mat till resten av världen. För (Väst)europas del handlar det om att ha råd med maten och möjligheten att betala mer för den än t ex Kina.

Detta är en orsak till att jag inte tror på ”svält” i Västvärlden när konsekvenserna av peak oil blir allvarliga. Vi kan fortfarande importera mat från de självförsörjande Nord- och Sydamerika. Däremot blir det dyrare, vilket gör att det kan börja kännas ekonomiskt för allt fler, och enda sättet att komma runt det är att i någon mån själv producera mat. Man skall komma ihåg att t ex Argentina försörjde Sverige med mat under Andra världskriget. Inte för att man kan göra det idag, men även med den tidens minimala tillgång till fossila bränslen gick det att frakta mat till Sverige tvärs över halva jordklotet. Det kommer också gå i framtiden.

Frågan blir istället hur svenskt jordbruk utan tillgång till billigt inhemskt bränsle skall kunna konkurrera med brasilianska eller nordamerikanska bönder framöver? Speciellt som vi har något som kallas kall vinter, vilket sänker årsproduktionen och höjer kostnaderna, i jämförelse med t ex fritt betande djur året runt i Australien, Brasilien och Argentina mfl länder med varmare klimat?

Nyckeln till mat i framtiden handlar om att vi skall ha ett ekonomiskt välstånd som är tillräckligt för matimport. Och det är just de ekonomiska konsekvenserna av peak oil som kan ställa till problem på den punkten, inte själva fossiljordbruket.

Engagemang ?

Gunnar Gullander har skrivit ett inlägg på blogggen Centerpartiet i Laholm bloggar.

Hur många Laholmare bryr sig om Framtidsplan 2030 som Kommunen turnerar med för att fånga upp hur vi vill ha det framöver, man tittar i backspegeln i ”Framtidsplan 2003” och kan visa på exempel på när man använt planen fram till nu. Förhoppningsvis har vissa frågor mognat under ett decenium. Hur skall vi bygga och var skall vi bygga ? bör ses med andra ögon idag.

Köpingelandet var en het potatis inför förra framtidsplanen då uppfanns begreppet ”Satelitbyar”, som slängdes ut lite här och där och kallades det attraktiva boendet. Exploateringsförespråkarna har hållit en låg profil och en aktiv exploatör har backat steg för steg.

En stor mjölkgård belägen mitt i kulturbygden bygger ut för att bli näst störst i kommunen, 700 kor är en utveckling i tiden som förmodligen är ett måste om vi på sikt skall ha tillgång till inhemska mejerivaror. Jag ser det som ett sätt att förvalta kulturarvet med en livskraftig landsbygd.

Min förhoppning är att begreppet hushållning med den goda jorden har mognat till kloka beslut i framtidsplanen. De argument som framfördes då den fördjupade översiktsplanen på Åmotets 300 ha åker visade definitivt inte på någon hållbar framtid för god åkermark i vår kommun. Vi kan hjälpas åt att forma framtiden i Laholms kommun genom engagemang varför inte börja den 22/5.

Flera möten om markrofferi (land grabbing)

Mats Widgren på kulturgeografiska institutionen vid Stockholms Universitet skrev den 10 maj följande inlägg på sin blogg.

Nu under våren planeras flera möten i olika sammahang där svenska ekonomiska intressen i kapplöpningen om jordbruksmarken kommer att vara i fokus.

Den 28 maj hålls på SIDA
Seminar on Land-related Investments in Africa, B4D

Den 29 maj på Naturvårdsverket:
South at the Steering Wheel: Improving sustainability in land investment for bioenergy in sub-Saharan Africa

Båda dessa möten verkar ha som utgångspunkt att dessa investeringar är bra (eller i vilket fall som helst kommer hända) men kan bli lite bättre, lite mer sustainable. Jag har svårt att följa med på argumentationen eftersom hela frågan om respekten för de ursprunliga markrättigheterna för mig är den avgörande frågan. Där har alla av mig kända svenska projekt redan gått fel. Hur ska man i efterhand kunna förbättra det?

Den 14 juni i Riksdagshuset
Landgrabbing’ – vad är det, varför sker det, och vilka blir effekterna?
Detta seminarium riktar sig till riksdagsledamöter, pressen och speciellt inbjudna. Ett öppet seminarium arrangerat av svenska frivilligorganisationer hålls samma kväll (14 juni). Mer information om detta kommer snart på http://www.rightlivelihood.org/

Samma dag den 14 juni ordnar Svensk Kyrkan, Västerås stift ett öppet möte om
Skogsprojekt i Afrika – möjligheter och risker
Det är rakryggat av Västerås stift att på det sättet utsätta sitt omdebatterade skogsprojekt i Mocambique för granskning