Etikett: Allmänt

Future Agriculture – Livestock, Crops and Land Use

Framtidens lantbruk på SLU har tagit fram ett strategiskt forskningsprogram som presenterar sex övergripande utmaningar för uthållig livsmedelsproduktion i ett fyrtioårigt perspektiv. Syftet är att uppmuntra multi-och tvärvetenskaplig forskning där forskare från olika vetenskapliga områden och representanter från olika intressegrupper deltar. Förhoppningen är att jordbruksforskningen kan stärkas genom att nya samarbeten och gemensamma ansökningar om forskningsprojekt kommer till stånd.

Ladda ned forskningsprogrammet här

Bättre kunskap om jorden i svensk åkermark

Under 2011 och 2012 kommer jordprover från åkermark i hela landet, med undantag för de fyra nordligaste länen, samlas in för att kartlägga jordarten. Resultatet blir en detaljerad jordartskarta som ska användas för miljöinsatser inom jordbruket. Underlaget kan också användas vid praktiskt miljöarbete och vid rådgivning till lantbrukare.

Projektet finansieras av återförda miljöskatter och medel från havsmiljöanslaget, varav den största delen går till den omfattande jordprovtagningen på de svenska åkrarna.

Läs mer på Jordbruksverkets hemsida.

Bloggare uppmärksammar Den Goda Jordens arbete

Bloggen ”Flute-tankar, om framtidsfrågorna som hänger ihop – ekonomi, energi, miljö, jordbrukuppmärksammade igår föreningen Den Goda Jordens arbete.

I skuggan av det senaste årets högre matpriser börjar nu debatten i Sverige vakna om att den åkermark vi har kvar måste skyddas från exploatering.

Äntligen tycks intresset återuppväckas på lite bredare front för hur åkermarken ska användas i framtiden. Marken, inte bara bördigheten utan också exploatering, var temat för årets upplaga av Borgeby fältdagar.
[…]
I västra Skåne är trycket på exploatering stort. Där finns också den bästa åkermarken. I de skånska kommunernas översiktsplaner riskerar 9 000 hektar prima åker att bli vägar, bostäder, köpcentrum och industrier.

Föreningen Den goda jorden har kämpat för detta i ett par år, och tycks alltså nu så smått börja nå ut med budskapet. Vi väntar nu på att frågan på allvar förs upp på medias och politikers dagordning. Vi får helt enkelt inte asfaltera eller bebygga mer åkermark!

Upprop – Åkermarkens framtid

LRF Skåne och HIR Malmöhus har i samband med Borgeby fältdagar gjort ett upprop för åkermarkens framtid.

Åkermarkens framtid är Sveriges framtid – stärk skyddet av den goda jorden

Sveriges goda åkermark är värdefull ur många aspekter, och det är därför viktigt att den inte exploateras lättvindigt. Den svenska jordbruksmarken kommer att räcka till mycket och många, om vi bara hejdar oss lite och tänker efter före. Vi uppmanar Sveriges politiker på alla nivåer att börja fatta långsiktiga beslut för ett hållbart användande av den goda jorden.

Klicka här så kan även du skriva på uppropet.

LRF:s pressmeddelande kan du läsa här.

Kom och träffa oss i Den Goda Jorden

Det finns flera tillfällen att träffa oss i Den Goda Jorden den närmaste veckan.

På söndag den 26 juni kl 11-17 arrangerar Berte Museum – Livet på landet i Slöinge, Halland en TEMA-dag till Anders minne. Program hittar ni här. Anders Stenström startade såväl Berte Museum som föreningen Den Goda Jorden. Den Goda Jorden finns på plats med nya roll-ups och broschyren ”Hopp för jorden”.

I veckan därefter arrangeras Borgeby Fältdagar. Tema för 2011 är Mark, med frågeställningar kring bördighet, markvård och exploatering.
Onsdag 29 juni, kl. 09.00- 19.00; Invigning och paneldebatt kl.13.00
Torsdag 30 juni, kl. 09.00-17.00
Den Goda Jorden finns på plats med egen utställningsmonter.
Mer info hittar ni på här.

Markanvändning tema på Stenhammardagen

Vid Stenhammardagen den 15 juni kommer Den Goda Jordens vice ordförande Irene Oskarsson att delta. Under eftermiddagens exkursion kommer hon att informera deltagarna om föreningen Den Goda Jordens arbete och vår syn på åkermarkens betydelse och behov av ett förstärkt skydd.

I inbjudan kan man läsa följande:

Sveriges lantbruksuniversitet och Stenhammars godsförvaltning inledde våren 2006 ett samarbete i syfte att generera kunskap för utveckling av den betesbaserade köttproduktionen till gagn för såväl produktionsgrenen mer generellt som för driften på Stenhammar. Samarbetet rör såväl forsknings- som utbildningsinsatser.

Som en årligen återkommande händelse genomförs en Stenhammardag i början av juni. En ansvarsfull markanvändning är årets ämnesval. Många bedömare menar att marken är på väg att bli en bristvara globalt sett. Detta har flera orsaker. Även om fler människor skulle kunna äta sig mätta i det korta perspektivet om bara livsmedlen fördelades bättre i världen och att svinnet minskade så kommer en ökad global folkmängd ofelbart att kräva en kraftigt ökad produktion av mat. För detta krävs odlingsmark och en hög och uthållig avkastning. Till detta skall läggas behovet av mark för att kompensera produktionsbortfall till följd av klimatförändringar och behov av mark för omställning till förnybar energi liksom för bebyggelse och infrastruktur. Denna tilltagande konkurrens om markresurserna inbegriper såväl jordbruksmark som skogsmark.

Med avstamp i ett globalt perspektiv vill vi vid årets Stenhammardag lyfta frågor som; Hur och var bör maten produceras? Går det att klara både hög avkastning och miljömässig uthållighet? Vilken förnybar energi kan lantbruket respektive skogsbruket bidra med? Vem har ansvar för hur marken används? Vilka är hoten och hur bevarar vi ”den goda jorden”?

Årets tema anknyter till Stenhammars Gods på så sätt att växtodlingen drivs ekologiskt och gården har stora betesmarksarealer. Vidare tas nu inledande steg för omställning till förnybar energi, främst för uppvärmning.

Kung Carl XVI Gustaf hälsar oss välkomna och reflekterar över det gångna året på Stenhammar. Särskilt inbjudna talare är i år miljöminister Andreas Carlgren, Dr. Martin Viessmann från det världsledande tyska värmeteknikföretaget med samma namn samt IFADs förre president Lennart Båge. IFAD är en FN-fond med fokus på jordbruksproduktion och landsbygdsutveckling. Som traditionen bjuder avnjuts sedan en fältlunch som inledning till eftermiddagens exkursion. Eftermiddagen ägnas åt en gårds- och fältvandring där årets tema illustreras och
diskuteras.

”Översyn av klassificering av jordbruksmarken i Halland”

Falkenbergs kommun har i en skrivelse bett länsstyrelsen ta initiativ till en översyn av klassificeringen av jordbruksmark i Halland. Här följer Länsstyrelsens svar.

Länsstyrelsen finner inte tillräcklig anledning att initiera en sådan översyn.

Länsstyrelsen har i kontakt med Jordbruksverket meddelats att det inte är aktuellt med någon ny översyn utifrån ett nationellt perspektiv. Jordbruksverket arbetar nu med att precisera dels kvantitativa (areal) och dels kvalitativa mål för jordbruksmarken på nationell nivå. Förslag till den areella kvantifieringen innebär att:

  • – minst 2,6 miljoner hektar åkermark är odlingsbar samt regionalt fördelad så att inget av de åtta produktionsområdena har mindre än 90 % av den åkerareal de hade år 2000, alltså inte minskat med mer än 10%.
  • – Arealen jordbruksmark som får en permanent ändrad markanvändning ska begränsas till långsiktigt hållbar nivå.

Att marken är odlingsbar innebär att den skall kunna användas för jordbruksproduktion utan större investeringar och på relativt kort varsel. Det innebär att långliggande trädor, julgransodlingar och energiskog uppfyller kravet men inte skogsbevuxen mark. Idag finns det ca 2,63 miljoner hektar åkermark i landet. Därtill finns avsevärda arealer där brukandet upphört men fortfarande uppfyller kravet att vara odlingsbar. Målförslaget innebär att den nuvarande åkerarealen inte får minska i någon större omfattning och en stor permanent förändrig av markanvändningen inte får ske på nationell nivå. Permanent förändrad markanvändning innebär att det är tekniskt omöjligt eller att det blir orimligt kostsamt att återföra till odlingsmark. Det kan till exempel gälla exploatering för infrastruktur och bebyggelse.

Halland ingår i två produktionsområden, Götalands södra slättbygder och Götalands skogsbygder. Områden täcker delar av flera län.

Enligt SCB var arealen åkermark år 2000 resp. 2009:
Område                                                    2000                 2009                     Förändring
Götalands södra slättbygd                   339 649 ha      327 625 ha                 – 3,5%
Götalands skogsbygd                             514 130 ha      501 373 ha                 – 2,5%

Förändringarna är inom ramen för det kvantitativa mål som Jordbruksverket kan komma att föreslå.

Enligt Jordbruksverkets rapport 2006:31 ” Exploatering av jordbruksmark vid bebyggelse- och vägutbyggnad” är arealen permanent ändrad markanvändning under perioden 1998 – 2005 i Halland:
Bebyggelseutveckling 201 ha
Vägutbyggnad 5 ha
Länets totala areal åkermark var 115 100 ha år 2005.

Samma rapport visar följande förändringar av jordbruksmarksarealen under åren 1999-2005 för Falkenbergs kommun enligt SCB:s lantbruksregister:
Markslag                    1999                   2005                   Förändring
Åkermark                 29 196               28 465                      – 2,5%
Betesmark                 3 404                 4 090                     + 20 %

Den kraftigt ökade betesmarksarealen är sannolikt ett resultat av jordbrukspolitiken.

Som en del i miljömålsarbetet fick HS Halland i uppdrag av länsstyrelsen att utvärdera om klassificeringen från 1970 fortfarande är relevant. Slutsatsen från HS var bl.a. att klassificeringen värderar åkermark med låg lerhalt för lågt. Den tar heller inte hänsyn till skiftesstorleken i tillräckligt hög grad. Utvärderingen byggde till stor del på intervjuer av lantbrukare och därmed finns stor risk för subjektiva bedömningar.

I Jordbruksverkets kommande förslag av preciseringar för miljökvalitetsmålen för Ett rikt odlingslandskap finns också mål för att gynna den biologiska mångfalden. Detta kan uppnås bland annat genom att säkerställa särskilda livsmiljöer och spridningsvägar i åkermarken. Ur denna synvinkel är en åkermark med stort antal småbiotoper bra och bör också ha ett relativt högre bevarandevärde ur planeringssynvinkel.

För en mer detaljerad lokal nivå kan man komplettera klassificeringen med en jordartsbestämning, främst lerhalt, samt ta hänsyn till skiftesstorlek och småbiotoper. Ett alternativ är att hämta uppgifter om jordart (inte bara lerhalt utan även jordens ursprung) och stenförekomst från SGU och kombinera detta med arealuppgifter från Jordbruksverkets blockdatabas för jordbruksmark.

Slutsats
Länsstyrelsen finner inte tillräcklig anledning att initiera en översyn av klassificeringen av jordbruksmark innan det finns ett preciserat miljökvalitetsmål för Ett rikt odlingslandskap.

För översiktlig planering kan, även för 2011, graderingen av den svenska jordbruksmarken i 10 klasser efter dess produktionsförmåga användas. Klassificeringen är översiktligt gjord men bygger på objektiva värden som inte ändras över tiden. Klassificeringen indikerar värden för långsiktig resurshushållning.

De två högsta klasserna, 9 och 10, finns enbart i Skåne. Den bästa åkern i Halland har klass 8 och den sämsta klass 2. Endast ca 10 % av åkern i Sverige har klass 7 eller bättre och knappt 30 % till klass 5 eller bättre. För Halland är det lämpligt att räkna alla jordar med klass 6 och uppåt som särskilt värdefulla.

Länsstyrelsen vill påpeka att all åkermark är värdefull. Jordklassificeringen kan ge den felaktiga uppfattningen att jordar med låg klass är oviktiga, men med tanke på vad marken används till d. v. s. driftsinriktning, speciellt djurhållning, kan dessa ha en viktig funktion.

Karta med klassificerade områden finns att tillgå från länsstyrelsen både digitalt och i pappersformat.

Marken försörjer oss !

I senaste numret av Hushållningssällskapet Hallands tidskrift med TEMA marken som resurs skriver styrelsesuppleanten i Den Goda Jorden, Olof Bågenholm följande artikel.

En vänlig grönskas rika dräkt har smyckat dal och ängar. Denna strof ur sommarpsalmen symboliserar det som händer varje år. Ur marken och dess växter spirar en grönska som upplevs särskilt stark i vår- och försommartid. Denna grönska föder människor och djur. Grönskan producerar också det syre, utan vilket vi inte skulle överleva mer än någon minut.

Mina föräldrar var jordbrukare och försörjde familjen på det som marken gav. Far- och morföräldrarna var också jordbrukare, liksom de tidigare släktleden. Alla fick förlita sig på vad marken kunde ge för sin försörjning. Jag växte upp på 1940 och 1950-talen. Då var gårdarna många. Kor fanns på varje gård. Familjernas försörjning kom från jorden.

Förändringens vindar
I mitten på 1960-talet började landsbygden förändras på allvar. Mekaniseringen gjorde att större arealer kunde brukas. Mindre gårdar upphörde då man inte kunde få försörjning i penninghushållets tidevarv. Jordbruksbefolkning flyttade till städer och tätorter där det fanns gott om arbete inom en växande industri- och tjänstesektor. Denna förändring har lett fram till att över 98 procent av befolkningen kan ägna sig åt annat än att producera sina livsmedel. Samtidigt har stads-/tätortsbefolkningens insikt om varifrån livsmedlen kommer sjunkit, när det är från affären man inhandlar sin föda.

Dagens jordbruk har blivit mycket specialiserat och produktionsoptimerat. Frågan är om det i en biologisk produktion går att efterlikna en industriproduktion av döda ting. Jordbruksproduktionen är idag väldigt beroende av insatsmedel. Oljan/fossil energi är den enskilt viktigaste faktorn dels som dragkraft och dels för produktion av mineralgödsel. Vad händer när oljan på allvar börjar sina?

I takt med att fler människor dragits still städer så har dessa svällt ut. Fler bostäder har behövts och företag har behövt ytor för etablering. Under de senaste 50 åren har detta skett i en historiskt mycket stark takt. Hur skall detta sluta om utvecklingen fortsätter i samma takt? Vi tycks leva som om vi är den sista generationen på detta jordklot. För att tillgodose markbehovet för bostäder och företag har i huvudsak åkermark tagits i anspråk.

Om fyra generationer
Om vi försöker tänka oss cirka fyra generationer framåt i tiden, hur är samhällsförhållandena då? Det som driver dagens samhälle världen över är de fossila bränslena med oljan i spetsen. Vi vet att det är en ändlig resurs som nu förbrukas i väldigt hög takt och där förbrukningen ökar om en knappare tillgång. Tänk så tyst och lugnt det skulle bli världen över om det inte fanns någon olja till drivmedel. Mängden plastprodukter skulle också drastiskt minska. Även jordbruket måste ändra det nuvarande sättet att producera i takt med att fossila bränslen sinar. Kampen om jordklotets resurser hårdnar eftersom alla länder vill nå upp till i-världens standard – och i-världen vill ha mer. Idag importerar Sverige cirka hälften av sina livsmedel Med en i världen växande befolkning som slår vakt om sina behov är import långsiktigt en riskabel lösning. Vi behöver inte all åkermark idag, men den kan vara väldigt bra att ha för framtida generationer. Åkermark kan heller inte nyproduceras. I det längre perspektivet måste förmodligen mänskligheten förlita sig på vad Moder Jord och Fader Sol kan producera. Från åkermark kan livsmedel, energi, fibrer mm. produceras.