Etikett: Allmänt

Miljöminister Lena Ek prioriterar frågan om en långsiktig hållbar markanvändning

Regeringen gav den 13 oktober den parlamentariska Miljömålsberedningen i uppdrag att ta fram ett förslag till en strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.

– Markanvändning och det sätt på vilken marken brukas är oerhört viktiga framtidsfrågor för miljö och klimat. Konkurrensen om marken kommer att öka i framtiden och därför vill regeringen prioritera dessa frågor, säger miljöminister Lena Ek.

Begreppet markanvändning handlar både om användningen av marken t.ex. till skogsbruk, jordbruk, friluftsliv, bebyggelse eller vägar och om det sätt som den brukas, dvs. metoder, intensitet och tekniker.

För att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen är det viktigt att säkra ekosystemens produktionsförmåga samt möjligheterna till ett långsiktigt hållbart brukande av naturresurserna. Brukande och nyttjande genom exempelvis bebyggelse och infrastruktur, vindkraft, produktion av skogsråvaror, livsmedel, nyttjande för friluftsliv och turism, kultur-miljövård och naturskydd behöver balanseras så att miljökvalitetsmålen nås samtidigt som de behöver bidra till att upprätthålla en långsiktig konkurrenskraft och uppfylla övriga samhällsbehov.

Miljömålsberedningen är en parlamentarisk sammansatt beredning som har till uppgift att lämna förslag till regeringen om hur miljökvalitetsmålen och generationsmålet kan nås. Miljömålsberedningen ska delredovisa sitt uppdrag den 31 mars 2012 och slutredovisa uppdraget den 15 juni 2014.

Riksdagsmotion om skydd av åkermarken

Irene Oskarsson (KD )har lämnat en motion till Riksdagen; Motion 2011/12:C262 Skydd av åkermarken.

Förslag till riksdagsbeslut

  • Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i plan- och bygglagen (PBL) förtydliga kommunernas möjligheter att skydda jordbruksmark.
  • Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att länsstyrelserna ges ökade möjligheter att invända mot översiktsplaner som hotar jordbrukets intressen.
  • Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att skapa en möjlighet att skydda jordbruksmark i detaljplaner.

Läs hela motionen här.

Visst går det att skydda åkermarken

På webbplatsen Landskapsobservatorium kan man läsa ett referat av en rapport som Eva-Marie Samuelsson skrivit åt LRF Skåne.

I Danmark har jordbruksmarken ett klart bättre skydd mot bebyggelse än i Sverige. Det har flera olika orsaker, visar Eva-Marie Samuelsson i en rapport hon skrivit åt LRF Skåne.

– Jordbruksmark har en tydligare roll inom fysisk planering i Danmark, om man jämför med Sverige, säger Eva-Marie Samuelsson, som studerar landskapsarkitektur vid SLU Alnarp. Ett antal grundläggande orsaker i Danmark leder fram till hennes slutsats.

– Indelningen av landskapet i by- och landszoner gör att även det öppna landskapet tilldelats en zon och inte bara är en vit fläck på kartan, säger Eva-Marie. Det finns därmed en tydligare motpol till tätorternas ökande yta i planeringen. Det medför också starkare skäl att bygga tätare även mot städernas utkanter, där vi i Sverige tenderar att låta bebyggelsen glesa ut.

I landszonen är stadsbebyggelse inte tillåten. Det har exempelvis medfört att Danmark inte har några externa shoppingcentrum, som det finns flera av i Skåne.

– Enligt lag ska så kallade jordbruksanalyser göras, som lyfter fram jordbruket och dess marker som en verksamhet. Det ger kommunerna större kunskaper om det jordbruk som pågår inom kommunens gränser, säger Eva-Marie. Utifrån dessa analyser måste kommunerna i sin motsvarande översiktsplan peka ut särskilt värdefulla lantbruksområden. Utpekningen i sig utgör dock inget skydd, men det bidrar till att ge jordbruksmarken en tydligare roll i planeringen.

– Den danska staten har tagit fram en lista över ett antal statliga intressen, som kommunerna måste beakta i sin planering. Den gör att visionen för hela landets utveckling blir tydlig, fortsätter Eva-Marie. Danska staten har en bred vetorätt gentemot kommunernas planer, vilket innebär bättre möjlighet för dem att bevaka statens intressen i planläggningen.

– Jag vill också nämna två faktorer som jag tror har en viss indirekt påverkan; jordbruket är en viktig resurs för den danska ekonomin, samt traditionen – två tredjedelar av Danmarks yta utgörs av jordbruksmark, vilket gör verksamheten påtagligt närvarande över hela landet, avslutar Eva-Marie Samuelsson.

Centerpartiet vill stärka skyddet av den brukningsvärda jordbruksmarken

Vid centerpartiets partistämma behandlades tre motioner om åkermarken.

motion 16:14 – Riksintresse för den högklassiga åkermarken
motion 16:15 – Bevarande av brukningsbar åkermark
motion 16:16 – Sluta använda produktiv jordbruksmark för bebyggelse!

Motionerna 16:14 och 16:15 avslogs medan motion 16:16 besvarades:

  • Att Centerpartiet vill åstadkomma en översyn i syfte att stärka skyddet av den brukningsvärda jordbruksmarken.
  • Att Centerpartiet vill att åkermark och ängs- och hagmarker ska ingå i en strategisk planering för biologisk mångfald.

Träffa Den Goda Jorden i Eslöv

Eslöv arrangerar denna vecka Hållbarhetsveckan. Under veckan riktar en mängd olika aktiviteter uppmärksamheten mot miljö och hållbar utveckling. Den Goda Jorden finns på plats i Medborgarhuset med informationsmaterial. På lördag 24 september kl 12.30–13.00 kommer Maylis Persson, styrelseledamot i Den Goda Jorden att föreläsa i D-salen. Kom gärna och lyssna och diskutera med oss. Hela programmet hittar du här.

Åkermark bebyggs med köpcentrum

I Effekt klimatmagasinet publicerar i sitt senaste nummer följande artikel skriven av David Jonstad.

Trots stigande matpriser och sinande oljetillgångar asfalteras tiotusentals hektar jordbruksmark i Sverige. Nu varnar forskarna för konsekvenserna.

Matkrisen i världen verkar inte bekymra svenska politiker nämnvärt. Allt mer av vår bästa jordbruksmark bebyggs med motorvägar, köpcentrum och industriområden. De senaste decennierna har omkring 13 000 hektar åkermark försvunnit, bara i Skåne och Halland. Nu väntas samma regioner förlora nästan lika mycket till, visar de översiktsplaner som sträcker sig tjugo år framåt.
Det är forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som slår larm. De påpekar att det tar tusen år innan åkermark som bebyggts återigen kan tas i bruk för matodling.
– Skyddet av Sveriges jordbruksmark tycker jag måste ställas i förhållande till globala utmaningar såsom befolkningsökning, klimatförändringar och oljetopp, säger Madeleine Granvik, forskare vid institutionen för stad och land vid SLU, till SVT Rapport.

Även Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, oroas av utvecklingen där åkermark ersätts av industrier.
– Jag är orolig för åkermarken vi har i bland annat Blekinge. Vi behöver den här åkermarken framöver och då tycker vi att kommuner ska vara lite mer rädda och tänka sig för innan man bygger både köpcentra och industri på åkermarken, säger Lars-Ove Johansson, ordförande för LRF Sydost, till P4 Blekinge.
I dag är Sverige till mer än hälften beroende av import för att kunna försörja sin befolkning med mat. Risken är stor att vårt importberoende blir ännu högre i framtiden. I Danmark har åkermarken fått ställning som riksintresse och länsstyrelserna har vetorätt vid bebyggelse av åkermark. I Norge har man antagit en nationell målsättning om att spara åkermark.
Sveriges jordbruksminister Eskil Erlandsson säger att något liknande inte är aktuellt i Sverige just nu. Först vill han utvärdera hur situationen ser ut.

Enligt en enkät som Madeleine Granvik sammanställt säger många kommuner att de vill behålla sin jordbruksmark, men vad de gör i praktiken är annorlunda. Något som oroar henne.
– Om vi fortsätter att bygga bort åkermarken allt mer samtidigt som vi blir fler på jorden så försämras våra utsikter att överleva på sikt, säger Madeleine Granvik.

Slaget om den goda jorden

Hallandsposten publicerade följande artikel 31 augusti.

I går kväll stod det verbala slaget om den goda åkerjorden. Exploateringsmotståndarna pratade mycket – kanske mest – men när det blev dags att rösta stod de sig slätt.
Åmotsplanen gick igenom med dunder och brak.

Positionerna, liksom argumenten, är vid det här laget väl kända. I ena ringhörnan M, S, FP, KD och V som är för. I den andra LP, MP, SD och SPI som helt eller delvis säger nej till att den goda jorden mellan Laholm och Mellbystrand någon gång i framtiden förvandlas till gator och villatomter.
Och så centerpartisterna som verkar stå någonstans mitt emellan, men som – när det kom till kritan – stödde resten av den borgerliga alliansen. Alla utom en, Maria Bronelius, lantbrukare från Veinge, visade prov på civilkurage genom att sätta jord och mat före den heliga tillväxten.

Partikamraten Lena Olofsdotter stod för debattens enda egentliga nyhet när hon efterlyste en kommunal plan till skydd för åkermarken och till trygghet för dem som brukar den.
Efteråt avslöjade kommunrådet Erling Cronqvist att en centermotion är att vänta i frågan.
Det tycks vara en utbredd politisk uppfattning att exploateringen bör börja i väster där kommunen redan äger en bit mark, den enda inom det jättelika planområdet. Men i egenskap av ordförande i Laholmsbuktens va ville Lena Olofsdotter vända på kuttingen för att slippa bygga långa och överdimensionerade ledningar som kanske inte behövs på många år. Om ens någonsin.

Olofsdotter nämnde kostnaden 10-15 miljoner och var inte övertygad om att va-kollektivet skulle stå för fiolerna.
Centerbossen Ove Bengtsson såg det som ett problem att kommunen gör en översiktsplan över ett stort stycke mark som den, för att citera honom ordagrant, ”inte har någon rådighet över”.

Bollen ligger alltså till syvende och sist hos bönderna i Trulstorp, Mellby och Åmot. Vill de inte sälja så blir det inget av med den storstilade planen. Kommunen kommer inte att tvinga någon, försäkrade Erling Cronqvist.
– Stöld från de svältande, något ni får ångra, dundrade Bertil Johansson från talarstolen och tillade att han minsann alltid brukar få rätt, vilket fick en del att dra på smilbanden.
De hade hört den visan förut.
Lena Angviken (MP) var mer modest när hon påpekade att även Laholm har ett ansvar för försörjningen i världen.
Det krävdes två voteringar för att avgöra frågan. I den första sållades Bertil Johanssons återremiss (Laholmspartisten säger ja till handelsområdet vid järnvägen, men nej till resten av planen) bort med röstsiffrorna 34-6 och en som avstod. Och i huvudvoteringen blev det 32-4 till Åmotsplanens fördel sedan fem ledamöter avstått från att rösta.

Den nya jordhungern

Skånska Dagbladet publicerade den 12 september följande ledare.

Den ekonomiska krisen, som gjort aktier och andra värdepapper osäkra, har ökat jakten inte bara på guld utan också på odlingsbar mark. Bakom denna effekt ligger också den växande överbefolkningen i världen. Det har uppstått något av en rusning efter mark. Kina gör stora markuppköp i Afrika i syfte att kunna föda sin egen växande befolkning. Men prisstegringen på mark gör också att andra finansiella placerare riktar blicken mot detta placeringsalternativ. Svenska andra AP-fonden satsar 250 miljoner dollar tillsammans med en amerikansk pensionsfond på att köpa jordbruksmark i USA, Australien och Brasilien. Jordbruksmark och för den delen skogsmark har till skillnad mot andra placeringsalternativ en ganska långsamt stigande värdekurva. I gengäld kraschlandar inte jordegendomar på samma sätt som aktier och andra placeringar i värdepapper. Marken finns alltid kvar och får förr eller senare en användning som ger avkastning till ägarna.

Rent strategiskt går det därför att förstå att alltfler placerare nu söker sig till mark. Men den nya jordhungern har också baksidor. Den riskerar att ytterligare driva på prisbilden och göra det svårt för enskilda personer att driva jordbruk. Från Afrika kommer larmsignaler om att utländska investerares jakt på jordbruksmark slår hårt mot kvinnorna som ofta är de som ägnar sig åt småskalig odling. Från svensk horisont finns det också anledning fråga sig om svenska pensionsmedel skall användas för att äga mark i andra världsdelar. Vore det inte bättre om AP-fonderna investerade i svensk jordbruksmark, arrenderade ut den till förmånliga villkor till svenska unga jordbrukare som har svårt få ihop det riskkapital som krävs för att bli jordbrukare. De skulle sedan med tiden och växande avkastning kunna ges möjlighet att köpa loss denna mark inför en framtid då Sverige måste klara mer av självförsörjning.

Läs även:
Andra AP-fonden investerar 250 miljoner dollar i jordbruksfastigheter (Andra AP-fonden)
Jordbruk allt hetare placering (DN)
Branschen som står på fast mark när börsen backar (Affärsvärlden)
Investerare lanserar Principer för ansvarsfulla investeringar i jordbruk (Andra AP-fonden)