Varför får jordbruksmarken alltid stå tillbaka?

Helen Nilsson, ledamot LRF Skåne har skrivit en debattartikel införd i Kristianstadsbladet den 29 mars.

Vi är mitt i vårsådden och glädjen och förväntan över att komma ut i fält efter vintern är påtaglig. Vi vet att grödorna vi odlar i vårt vackra landskap är bland de absolut mest klimatsmarta i välden. OECD släppte en rapport 2018 som visade att Sverige är ett av få länder som lyckats minska jordbrukets miljö- och klimatpåverkan samtidigt som produktionen ökat, skriver LRF Skånes Helen Nilsson.

Jordbruksmark fungerar som en kolsänka vilket innebär att marken binder stora mängder CO2 från atmosfären. Samtidigt ser och läser vi med besvikelse de skånska kommunernas utvecklingsplaner, översiktsplaner, detaljplaner och planprogram. Åkermark ska bebyggas för bostäder, industrier, verksamheter, logistiklager och omlastningscentraler. Kommunerna hävdar allt som oftast att deras planer är ett väsentligt samhällsintresse. Man undrar ju vilket samhällsintresse livsmedelsproduktion har och i vilken plan det är utpekat? Förstår våra skånska politiker och kommunala tjänstemän vad exploateringen av jordbruksmark får för konsekvenser för oss idag och för framtida generationer?

Andelen åkermark i Sverige minskar stadigt enligt SCB. Under åren 2011 – 2015 exploaterades hela 2916 hektar varav 672 i Skåne. Den högst klassade åkermarken finns bara i Skåne. Tittar vi på hela Sverige minskar jordbruksmarken med 134 hektar varje år, vilket motsvarar drygt 250 fotbollsplaner. Skåne är ett av de landskap där exploateringen går snabbast och samtidigt producerar vi hälften av Sveriges livsmedel och 70 procent av allt frukt och grönt.

I dialog med kommunala representanter lyfts ibland argument som att ”ja det är inte så farligt, vi tar ju bara lite åkermark i anspråk, det gör ju ingenting”. Problemet är att alla kommuner resonerar precis så. LRF Skåne vill en gång för alla understryka att exploaterad jordbruksmark är död. Den kan inte binda kol, inte hjälpa oss att bromsa klimatförändringarna och inte användas för att producera livsmedel. Detta oavsett om lantbrukaren har en ekologisk eller konventionell odling.

LRF Skåne efterfrågar därför en ökad tydlighet och styrning från Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne. I sitt nya uppdrag från regeringen ska Region Skåne ta fram en regional plan med möjlighet att peka med hela handen och på så sätt freda jordbruksmarken. Vi har alla ett ansvar för att skapa en hållbar utveckling, men de som sitter på planmonopolet har faktiskt ett lite större ansvar.

Vi uppmanar Länsstyrelsen i Skåne att arbeta proaktivt för att bevara jordbruksmarken så att skånska lantbrukare kan fortsätta producera hållbara livsmedel.

LRF Skåne tror tyvärr inte att Skånes 33 kommuner kommer sluta exploatera jordbruksmark. Inte förrän staten och regionen tydligare visar att värdens mest hållbara livsmedelsproduktion är värd att bevara. LRF Skåne är väl medvetet om att vi har en ökande befolkning och bostadsbrist. Självklart ska människor ha någonstans att bo. Men när jordbruksmark fortsätter att exploateras för industrier, verksamheter, logistiklager och omlastningscentraler är det något som är fel.

Nytt swishnummer

Föreningens swishnummer är numera 123 254 48 31. Det gamla kommer att fungera parallellt med det nya under en övergångsperiod.

Belöning ur minnesfonden till kommunpolitikern Jan Annerstedt

Årets belöning ur Anders Stenströms minnesfond delades ut vid Den Goda Jordens årsmöte i Slöinge församlingshem den 7 mars. Belöningen ur Anders Stenströms minnesfond 2020 tilldelades Jan Annerstedt, kommunalråd i Lund. ”För att  i sin egenskap av politiker spelat en stor roll i att få Lunds kommun, omgiven av landets mest produktiva åkermarker, att inta en betydligt mer restriktiv hållning gentemot exploatering av den goda jorden. Jan är också mycket aktiv gällande att ta ännu ett steg mot att göra Lunds kommun till ett föredöme för politiker och planerare även i andra kommuner genom anordnande av seminarier, pressträffar och FoU – projekt tillsammans med universitet.”

– Roligt att just kommunala insatser för skydd av åkermark uppmärksammas, säger Jan Annerstedt som är glatt överraskad av beskedet. Att bevara åkermark är en avgörande investering i vår gemensamma framtid. Det gäller särskilt i en tid med växande miljö- och klimatproblem. 

Belöningen ur Anders Stenströms minnesfond till Jan Annerstedt överlämnas av föreningens ordförande Anne-Marie Lindén.

Efter årsmötet pratade Jan Annerstedt under rubriken ”Den livsviktiga åkermarken: Vad kan en lokal politiker göra åt ett globalt problem?”.

Årsmöte 2020

Föreningens ordförande Anne-Marie Lindén hälsar ett trettiotal medlemmar välkomna till årsmötet i Slöinge församlingshem lördagen den 7 mars.

Vid årsmötet omvaldes Anne-Marie Lindén till föreningens ordförande. Nyvalda till styrelsen blev Adam Slottner, Kristinehamn och Ivan Forsman, Lund. Hans Andersson och Erik Eriksson lämnade styrelsen.

Vi är nu fler än 600 medlemmar

Medlemsavgift för 2020 har betalats av 403 medlemmar

År 2019 betalade 623 medlemmar medlemsavgift.

Ett stort tack till er alla för ert stöd som ger oss möjligheter att driva kampen för åkermarkens bevarande och ger vår röst en större tyngd.

Hjälp gärna till att värva nya medlemmar i din bekantskapskrets. För att kunna göra vår röst hörd krävs det många stämmor.

Medlem blir du genom att betala in 200 kronor på bankgiro 5365-3283, glöm ej att meddela namn, adress och e-post. Du kan även lösa familjemedlemskap för 300 kronor eller studerandemedlemskap för 50 kronor. Det går också att betala med Swish nr 123 254 48 31.

Vi ser gärna att det bildas lokalavdelningar runt om i landet. Är du intresserad av att vara med och dra igång en lokalavdelning i dina hemtrakter kontakta oss så hjälper vi till med kontakter till andra medlemmar i din närhet.

Låt åkermarken få ett lagligt skydd.

Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén och ordförande i LRF:s kommungrupp, Ängelholm Bengt Nilsson skriver idag i en debattartikel i HD, NST och Sydsvenskan att asfalterade ytor som vägar och parkeringsplatser kommer aldrig att producera något som människor kan leva av.

Åkermarken är en ändlig resurs. Låt den därför få ett lagligt skydd och inte som nu vara varje kommuns angelägenhet.

Hur åkermarken används måste samordnas regionalt, och helst nationellt. Jordbruksverket bör ha en mer aktiv roll när det gäller att slå vakt om åkermarken. Plan- och bygglagen behöver ändras så att länsstyrelserna får rätt att ingripa mot en detaljplan som strider mot Miljöbalkens regler om jordbruksmark.

Rent vatten och åkermark blir sannolikt två av de viktigaste resurserna i en icke alltför avlägsen framtid.

Läs hela debattartikeln här.