På Jordbruksverkets blogg ”Se landet” skrev Christel Gustafsson, Jordbruksverkets landsbygdsstrateg, inlägget ”Energi eller mat eller ???” den 14 september.

I flera tidningar kan man idag läsa att EU-kommissionen inom någon månad väntas lägga ett förslag om skärpta krav på biobränslen. Själva målet att 10% av bränslen ska vara förnybara år 2020 ligger kvar. Tillägget innebär att högst 5 procent får komma från bränslen gjorda på grödor som kan användas till livsmedel eller foder. Miljöskäl anges bland annat som orsak till tillägget.

Tanken att man inte får använda sådant som skulle kunna ätas till energi är inte ny. Miljömärkningen Svanen har varit inne på samma linje tidigare.

Alarik Sandrup från Agroetanol säger i en intervju i ATL att ”förslaget strider mot allt sunt förnuft”. http://www.atl.nu/lantbruk/biobr-nsle-p-gr-dor-hotas-av-eu Jag håller faktiskt med, logiken haltar.

Det kan vara vettigt att diskutera vad vi använder maten till. Inte minst med tanke på att 1/3 av de globalt producerade livsmedlen slängs, så kallat matsvinn. Men i det här fallet är det väl mer relevant att diskutera vad vi använder vår jordbruksmark till.

Det hade kanske varit mer logiskt att begränsa vad vi använder åkermarken till, snarare än att begränsa vad vi använder potentiella livsmedel till? På en viss åker ska man då inte kunna odla vete till etanol men däremot salix till el och värme. Vi får inte heller odla raps till traktorn däremot havre till hästen. På vilket sätt minskas världssvälten och räddas miljön av en sådan reform?

Samtidigt har vi i Sverige minskande arealer jordbruksmark på grund av igenväxning och exploatering till andra ändamål.

Samtidigt läggs ordrika dokument om ”biobased economy” som går ut på mer biomassaproduktion till fler ändamål, det fossila ska bytas mot förnybara alternativ. Fossil energi ska bytas mot förnybar. Majs och potatis kan bli stärkelse som kan ersätta fossila plaster, till exempel.

Samtidigt kommer miljöorganisationen Greenpeace med en rapport med titeln; Gröna Jobb – sysselsättningseffekterna av omställningen till ett hållbart energisystem. http://www.greenpeace.org/sweden/se/rapporter-och-dokument/gronajobb/ I denna räknar man med 30 000 jobb inom bioenergisektorn år 2020. En ökning om 5000 jämfört med idag.

Så förespråkar kommissionen en inriktning med miljöargument. Och Greenpeace förespråkar motsatt inriktning med sysselsättningsargument. Omvända världen!

Frågan rymmer flera målkonflikter och har betydelse för jobben på landsbygden.