Yttrande över detaljplan i Mörbylånga

Den Goda Jorden ideell förening har lämnat in ett yttrande över förslag till detaljplan för del av Björnhovda 31:1 m.fl., Mörbylånga kommun.

Föreningen anser  att detaljplanen inte är förenlig med reglerna om skydd för brukningsvärd jordbruksmark. Planbeskrivningen saknar en utredning av alternativa lokaliseringsmöjligheter för den planerade industriverksamheten, som på ett klargörande sätt belyser vilka för och nackdelar som föreligger för några andra områden. Även om området finns upptaget i kommunens översiktsplan och i den utpekats för industri- och kontorsändamål har rättsläget förändrats sedan planen antogs. De prejudicerande domar som under de senast två åren har avgjorts av Mark- och miljööverdomstolen innebär sammanfattningsvis följande:
– att ”brukningsvärd jordbruksmark” inte endast omfattar de bördigaste jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället,
– att detaljplaner på jordbruksmark upphävts med motiveringen att det saknats utredning av möjliga lokaliseringsalternativ,
– att även byggnadslov till vindkraftverk, som är ett ”väsentligt samhällsintresse”, har upphävts då domstolen bedömt att annan mark skulle kunna användas i stället,
– att de ärenden som prövats i högsta instans inte bara ligger i södra Sverige utan fördelar sig från Skåne till Norrland och
– att högsta instans i de allra flesta fall haft en mer restriktiv bedömning av […]

Filmen Jorden vi ärvde – En glömd resurs?

Filmen Jorden vi ärvde – En glömd resurs? är en film av Tina-Marie Qwiberg i samarbete med Den Goda Jorden ideell förening. Filmen kan ni se ovan.

Odlingsbar jord är en unik och begränsad naturresurs som är grunden för vår livsmedelsproduktion, civilisation och framtid.

Trots det så förbrukas åkermarken. Många svenska kommuner värderar vägar, företagsetableringar och köpcentrum högre än odlingsbar mark. Ca 44 % av de skånska kommunernas utbyggnadsplaner ligger på den bördigaste jordbruksmarken. Mark som klassas som en av världens bästa begravs under asfalt och betong.

Filmen Jorden vi ärvde – En glömd resurs? illustrerar de stora problem vi står inför om vi fortsätter att exploatera åkermarken. Hur kommunernas tolkningar av lagtexter påverkar kommande generationers matförsörjning och hur en av de viktigaste resurserna i att mildra växthuseffekten, slarvas bort i kommunernas jakt på nyetableringar.

Filmen är finansierad med medel från Naturvårdsverkets bidrag till ideella miljöorganisationer 2020.

LRF och Den Goda Jorden samarbetar i Ängelholm för att skydda jordbruksmarken

Helsingborgs Daglad uppmärksammar att LRF:s lokalförening i Ängelholm och föreningen Den goda jorden gör gemensam sak för att jordbruksmarken ska få ett bättre skydd. Tillsammans står vi bakom uppropet ”Rädda åkermarken i Ängelholms kommun!”. När kommunerna själv får att bestämma över hur marken bäst ska användas så beskrivs sällan samhällsnyttan som livsmedel.

– Vi reagerar eftersom det är bra åkermark man vill använda. Felet är att varje kommun själv får avgöra hur den vill använda sin mark, det finns ingen samordning och alla kommuner vill ha tillväxt. Lagstiftningen är för svag och det borde finnas ett statligt skydd av jordbruksmarken, säger Bengt Nilsson ordförande i LRF:s kommungrupp.

LRF:s kommungrupp har skickat in ett yttrande angående detaljplanen för Kärra, där de motsäger sig en ny etablering. De har också, tillsammans med föreningen Den goda jorden, skickat ett tjockt kuvert med broschyrer (Hopp för åkermarken) och aktuell information om läget för den svenska åkermarken till samtliga kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare.

Yttrande över detaljplan i Örebro

Den Goda Jorden har lämnat in ett yttrande till Örebro kommun rörande Bn 114/2019-Detaljplan fastigheten Råberga 3:2 m fl (Örebro flygplats).

Detaljplanen innebär byggnation av verksamhetslokaler med tillhörande infrastruktur på ca 40 ha åker- och betesmark samt ca 20 ha skogsmark.

Den Goda Jorden konstaterar att detaljplanen strider mot intentionen i översiktsplanen och saknar en utredning av möjligheterna att ta annan mark i anspråk. Föreningen anser därför att det föreslagna verksamhetsområdet inte bör komma till stånd på den mark som planen anger.

Läs hela yttrandet här.

Yttrande över Framtidsplan 2050 i Halmstad

Den Goda Jorden har lämnat in ett yttrande till Halmstad kommun med anledning av deras Framtidsplan 2050. I Framtidsplanen är hela 650 hektar brukningsvärd jordbruksmark ianspråktagen och till detta tillkommer ytterligare jordbruksmark för infrastruktur samt att planen bidrar till en fragmentisering av befintlig jordbruksmark.

Föreningen Den Goda Jorden anser att Framtidsplan 2050 inte är förenligt med reglerna om skydd för brukningsvärd jordbruksmark i 3 kap. 4 § miljöbalken. Föreningen som enligt 16 kap. 13 § miljöbalken har talerätt i planärenden, anser att den föreslagna översiktsplanen inte kan ligga till grund för kommande detaljplanläggning. Detta gäller såväl alternativ 1 som 2.

Läs föreningens hela yttrande här

Föreningens styrelsesuppleant Olof Bågenholm bosatt i Halmstad kommun har även privat lämnat in synpunkter på Halmstad kommuns Framtidsplan 2050.

Läs hans yttrande här

Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljödomstolen upphävde 2019-11-21 en detaljplan i Västerås eftersom den ansågs stå i strid med bl.a. 4 kap. 33 § PBL och 3 kap. 4 § miljöbalken. Denna dom överklagades av bl a Västerås kommun.

Nu har mark- och miljööverdomstolen upphävt denna dom. Eftersom klagandena inte hade gjort gällande att planen stred mot dessa rättsregler har MÖD bedömt att det inte fanns förutsättningar att upphäva detaljplanen av dessa skäl.

Enligt 13 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900) ska den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta en detaljplan endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna.

Läs hela domen här

Domstol stoppar nytt bostadsområde i Ängelholm

Helsingborgs Dagblad rapporterar att Mark- och miljödomstolen upphäver Ängelholms kommun beslut att anta en detaljplan för ett nytt bostadsområde i Rönneboda och Skörpinge öster om Ängelholms tätort.
I sin dom konstaterar domstolen bland annat att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och behovet inte kan tillgodoses på annan mark. Domen hänvisar till länsstyrelsens tidigare yttranden där man varit kritisk mot att kommunen i sin översiktsplan har som mål att befolkningen ska öka med en procent om året.

Ökningen skulle innebära ett behov av cirka 170 nya bostäder årligen, men i översiktsplanen föreslår kommunen sammanlagt 7 000 nya bostäder inom fyra större utbyggnadsområden fram till 2035. Länsstyrelsen gör bedömningen att den mark som redovisas för bostadsutbyggnad omfattar mer mark än vad som behövs för det förväntade bostadsbehovet.

Men eftersom domstolen saknar en adekvat redovisning och bedömning av alternativa utbyggnadsområden i handlingarna så är det inte möjligt att bedöma om utbyggnaden är av ett sådant väsentligt samhällsintresse att jordbruksmark kan tas i anspråk.

Redan på den grunden finns det anledning att upphäva kommunens beslut att anta planen, dömer mark- och miljödomstolen.

Läs hela artikeln här (Betalvägg)

Ny viktig dom i mark- och miljödomstolen

I dagarna kom ytterligare ett exempel på att det lönar sig att protestera mot exploatering av brukningsvärd jordbruksmark, med hänvisning till de lagar som finns och den rättspraxis som slagits fast under de senaste åren av Mark- och miljööverdomstolen. Den Goda Jorden tycker att det är glädjande att domstolarna har börjat ta kommunerna i örat för att få dem att inse att de måste följa gällande lagar och förordningar.

SVT Södertälje rapporterar om en ny dom i mark- och miljödomstolen som upphäver en detaljplan i Nykvarn.

Planerna på att bygga ett 50-tal nya bostäder i närheten av Hökmossbadet i Nykvarns kommun har rört upp känslor i flera år. Trots flera namninsamlingar och protester så klubbades en detaljplan igenom i maj.

Men beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen och på måndagen meddelades deras dom. Det blir inga nya bostäder.

Enligt domen får marken, som bedöms vara bruklig jordbruksmark, bara bebyggas om det kan främja viktiga samhällsintressen – som att bygga bostäder där det finns behov eller om det är den enda möjliga marken att bygga på. Mark- och miljödomstolen menar att kommunen inte kunnat visa att det inte går att bygga någon annanstans.

Läs hela artikeln här.

Exploatering av jordbruksmark

John Andersson, som för Jordbruksverket utreder hur jordbruksmark kan graderas, skriver på plattformen ”Den svenska maten – om livsmedelsstrategin” om exploatering av jordbruksmark.

Frågan om exploatering av jordbruksmark är inte helt enkel. Å ena sidan är det viktigt att vi har bra mark att odla vår mat på och andra sidan är det viktigt att få bra och billiga bostäder.

Äganderätten till marken är en annan viktig aspekt. Bonden ska ju ha rätt att göra vad hen vill med sin mark. Mot detta står samhällets behov av att säkra livsmedel för sin befolkning.

Jordbruksverkets ståndpunkt när det gäller exploatering av jordbruksmark är att man ska följa lagstiftningen (så klart!)

I miljöbalkens 3 kapitel 4 paragraf står att:
Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Det innebär alltså att man, för varje område där man ska ta jordbruksmark och bygga på, ska […]

Fastighetstaxering och brukningsvärd jordbruksmark

Fastighetstaxeringen ska inte vara avgörande vid bedömningen av om mark är brukningsvärd jordbruksmark eller inte. Det har MÖD slagit fast i tre avgöranden och ändrar därmed tidigare praxis. Det är i stället markens läge, dess beskaffenhet och övriga omständigheter, varav fastighetstaxeringen är en sådan omständighet, som avgör om mark ska ses som brukningsvärd jordbruksmark. JP Infonets jurist Sara Löfqvist diskuterar avgörandena.

MÖD:s tidigare ställningstagande, att en fastighets taxering är avgörande för om den omfattas av 3 kap. 4 § MB, erbjöd ett förhållandevis enkelt sätt att bedöma fastigheter som inte är taxerade som lantbruksenheter. Var fastigheten inte taxerad lantbruksenhet var den inte heller brukningsvärd jordbruksmark och 3 kap. 4 § MB hindrade därför inte byggnation. MÖD nyanserar nu detta – möjligen för att den ansett att tidigare praxis lett till alltför hårdragna slutsatser – och konstaterar att fastighetstaxeringen endast är en av många omständigheter som kan vägas in i bedömningen av om mark är brukningsvärd jordbruksmark.

I de nu aktuella fallen är huvudsakligen två punkter avgörande: 

  1. Har marken brukats i närtid? 
  2. Vilket läge har marken och hur ser dess omgivning ut – ingår den i ett sammanhängande jordbrukslandskap som är brukat?
Till toppen