Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén har skrivit en debattartikel som publicerats i Norrköpings Tidningar.

Bygg inte bort åkermarken

Torkan sommaren 2018 borde vara en väckarklocka. Det räcker inte med att varje hushåll i Sverige ska kunna klara sin matförsörjning en vecka. Vad händer om krisen skulle vara mer än en vecka eller om det på grund av klimatförändringar eller av andra orsaker blir brist på baslivsmedel i världen?

Det svenska jordbruket klarar idag inte av att producera tillräckligt med mat för försörjning av vår befolkning. Vi importerar ungefär hälften av vår mat och det är inte bara kaffe, te och exotiska frukter. Importen av sådant som vi själv kan producera har ökat kraftigt och uppgår idag till närmare en tredjedel av vår konsumtion och är stadigt ökande. Det är en oroande utveckling eftersom det tar lång tid att vända trenden.

Mot denna bakgrund känns det helgalet att låta köpcentra, bostäder och industriområden breda ut sig på god åkermark när det i de allra flesta fall finns annan mark att ta i anspråk. Skyddet av jordbruksmarken är reglerat i lag (3 kap. 4 § miljöbalken): ”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.” Problemet är att många kommuner planerar och beslutar som om de inte kände till denna stoppregel. Men genom ett antal domar i Mark- och miljööverdomstolen under det senaste året har rättsläget klarnat. De prejudicerande domarna anger bland annat.

– att ”brukningsvärd jordbruksmark” inte endast omfattar de bördigaste jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället. Brukningsvärd jordbruksmark är inte bara åkermark utan också betesmark,

– att detaljplaner på jordbruksmark upphävts med motiveringen att det saknats utredning av möjliga lokaliseringsalternativ,

– att de ärenden som prövats i högsta instans inte bara ligger i södra Sverige utan fördelar sig från Skåne till Norrland och

– att högsta instans (Mark- och miljööverdomstolen) haft en mer restriktiv bedömning av exploatering av jordbruksmark än underinstanserna.

Varför exploateras jordbruksmark mot bättre vetande?

I en del fall kan det kan det vara gamla detaljplaner som inte utnyttjas förrän nu. Då är det som regel för sent att engagera sig. Men i övrigt är det viktigt att klargöra för kommunen att jordbruksmarken är en resurs som behövs för vår framtida matförsörjning. Att exploatera jordbruksmark är ofta det kortsiktigt billigaste alternativet. Säljaren av jordbruksmarken får bra betalt och motsätter sig inte. Så de närmast berörda har inga invändningar.

Vilka förändringar behövs för en bättre hushållning med resursen jordbruksmark?

– Att kommunerna omprövar sina översiktsplaner och så långt möjligt ser till att jordbruksmarken bevaras. Detaljplanerna ska beakta den rättspraxis som Mark- och miljööverdomstolen lagt fast.

– Att plan- och bygglagen ändras så att länsstyrelserna får rätt att ingripa mot en plan som strider mot reglerna i miljöbalken om jordbruksmark. Expansion bör samordnas regionalt.

– Jordbruksverket ska ha en mer aktiv roll när det gäller att slå vakt om jordbruksmarken och stödja kommunerna i detta sammanhang.

Alla som känner ansvar för vår framtida livsmedelsförsörjning har skäl att reagera mot en oförnuftig exploatering av jordbruksmark. De senaste årens rättsfall visar också att det lönar sig att överklaga.

Anne-Marie Lindén
ordförande, Föreningen Den goda jorden