Hanna-Louise Aasen har lämna in ett Lundaförslag ”Förbjud detaljplanerat byggande på värdefull åkermark!” som du som är folkbokförd i Lunds kommun kan rösta på fram till den 26 juni.
Det är säkert fler kommuner som tar emot förslag från kommuninnevånarna, så varför inte skicka in ett liknande förslag i din kommun.
Länsstyrelsen i Jönköping har tagit fram en rapport som är tänkt att fungera som ett stöd till framförallt kommunerna i deras viktiga arbete med den fysiska planeringen av den långsiktiga mark- och vattenanvändningen.
Den 9 juni kom en ny dom i Mark- och miljööverdomstolen som förtydligar vad som räknas som brukningsvärd jordbruksmark. De slår fast att fastighetstaxeringen inte har någon betydelse för vad som räknas som brukningsvärd jordbruksmark.
”Mark- och miljööverdomstolen bedömer att syftet med 3 kap. 4 § miljöbalken skulle förfelas om en annan taxering än lantbruksenhet ensamt skulle medföra att 3 kap. 4 § miljöbalken inte är tillämplig. Med hänsyn till detta och då någon uttrycklig hänvisning till fastighetstaxeringen inte återfinns i bestämmelsen finner Mark- och miljööverdomstolen att det förhållande att fastigheten i detta fall är taxerad som bebyggd småhusenhet inte utesluter en tillämpning av 3 kap. 4 § miljöbalken.
Detta ställningstagande innebär att Mark- och miljööverdomstolens bedömning är att fastighetstaxeringen, vare sig avsaknad av taxering eller taxering som eller annat än lantbruksenhet, inte är avgörande för om 3 kap. 4 § miljöbalken är tillämplig. Frågan vad som utgör brukningsvärd jordbruksmark i bestämmelsens mening ska bedömas med utgångspunkt i markens läge, dess beskaffenhet och övriga omständigheter, varav fastighetstaxeringen utgör en omständighet som ska beaktas.”
Yttrande över förslag till detaljplan för del av Borgholm 8:63, Borgholms kommun
Föreningen Den Goda Jorden har skickat in ett Yttrande över förslag till detaljplan för del av Borgholm 8:63, Borgholms kommun där vi motsätter oss exploateringen av del av fastigheten Borgholm 8:63 av de skäl som anges nedan.
Föreningen Den Goda Jorden anser att detaljplaneförslaget saknar den resurshushållande inställning till markanvändning som kommunen anser sig ha, och förslaget innehåller heller inte den omfattande prövning mot 3 kap 4 § miljöbalken som kommunen är skyldig att genomföra.
Även om området finns upptaget i kommunens översiktsplan ”En vision av Öland 2015”-, industri- och kontorsändamål har rättsläget förändrats sedan planen antogs. De prejudicerande domar som under de senast två åren har avgjorts av Mark- och miljööverdomstolen innebär sammanfattningsvis följande:
– att ”brukningsvärd jordbruksmark” inte endast omfattar de bördigaste jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället. Brukningsvärd jordbruksmark är inte bara åkermark utan också betesmark,
– att detaljplaner på jordbruksmark upphävts med motiveringen att det saknats utredning av möjliga lokaliseringsalternativ,
– att även […]
Om livsmedelsproduktionen ska öka måste Miljöbalken revideras så att produktiv åkermark klassas som väsentligt samhällsintresse i exploateringsärenden, skriver Göran Nilsson, agronom från Ängelholm i en debattartikel i ATL.
I diskussioner kring den urbana expansionen framhålls ibland att det är billigare att bygga på åkermarken än att förtäta i staden.
Men om livsmedelsproduktionen ska öka, livsmedelsberedskapen höjas och åkermarkens användning diversifieras av hälso- och klimatskäl – då kanske det finns anledning att räkna in en mängd ”osynliga” värden på åkermarken i olika kalkyler och planeringsstrategier.
Propåer har framförts om att åkermark skulle kunna innefattas i begreppet ”riksintresse” i den fysiska planeringen. Om det finns en stark opinion kanske lagstiftarna kan nås av önskemål om att revidera Miljöbalken så att produktiv åkermark får en annan tyngd och bättre skydd i relation till vad som anges som ”väsentliga samhällsintressen” i exploateringsärenden.
Vem tar på sig rollen som ”åkermarkskramare” för att värna den goda svenska jorden?
Frågan om Sveriges självförsörjningsgrad på livsmedel dyker ofta upp i debatten. Vad som egentligen avses är många gånger svårt att bena ut. Vi har hittat dessa båda dokument från Jordbrukverket och LRF för att försöka bringa lite klarhet i frågan.
Läs LRF:s rapport ”Ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel” här.
Hallandsposten rapporterar om nya markköp av Laholms kommun utefter E6 vid Mellbystrand.
Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén ger våra synpunkter i artikeln.
Kommer ni att fortsätta protestera?
– Självklart. Vi skriver våra yttranden vid samråd och sedan kan man överklaga om de inte tas in i processen, säger Anne-Marie Lindén som är ordförande för föreningen Den goda jorden.
Hon säger att hon känner att föreningens idéer har fått luft under vingarna. Inte minst när Sveriges självförsörjning börjat diskuteras i samband med coronapandemin.
Enligt Den goda jorden förstörs 24 kvadratmeter jordbruksmark varje sekund i Europa. I Sverige 600 hektar årligen. Anne-Marie Lindén säger att Den goda jorden på senare tid har fått nya medlemmar som vill engagera sig.
– Jag kan tycka att man börjat fundera på det här. Torkan sommaren 2018 gjorde ett visst avtryck, men minnet är kort. Nu har det kommit mer upp på agendan igen, säger hon.
– Sverige är inte självförsörjande på mer än spannmål, morötter och sockerbetor. Och hur långt kommer man på det? Vår landsbygdsminister Jennie Nilsson har lyft frågan om ransonering, fortsätter Anne-Marie Lindén.
LRF gjorde under vecka 47 2019 en kampanj för att uppmärksamma de gröna näringarnas roll för hållbarheten. De tog då bland annat fram detta dokument om varför det är viktigt att inte bygga bort jordbruksmark?
Göran Nilsson skriver i en insändare i Sydsvenskan den 3 maj.
Vilka värden kan sättas på den svenska åkermarken? Finns det övergripande och mera nationella överväganden som bör stå över det kommunala planmonopolet i diskussioner kring åkermarkens användning?
Frågorna får relevans i diskussioner kring Sveriges krisberedskap och kommunala planer på exploatering av åkermark. Det kan vara värt att reflektera över vår livsmedelsproduktion och åkermarkens roll i ett samhällsperspektiv.
I diskussioner kring den urbana expansionen framhålls ibland att det är billigare att bygga på åkermarken än att förtäta i staden.
Men: om livsmedelsproduktionen ska öka till landsbygdens och nationens gagn; om livsmedelsberedskapen ska höjas; om det finns önskemål att åkermarkens användning ska diversifieras av hälso- och klimatskäl – finns det då kanske anledning att räkna in en mängd ”osynliga” värden på åkermarken i olika kostnadskalkyler och planeringsstrategier? Kan åkermark bli innefattad i begreppet ”riksintresse” i den fysiska planeringen? Finns det skäl att revidera Miljöbalken, och även annan lagstiftning, så att produktiv åkermark får en annan tyngd och bättre skydd i relation till vad som anges som ”väsentliga samhällsintressen” i exploateringsärenden?
Vem eller vilka tar på sig rollen som […]
Arne Joelsson, styrelseledamot i Den Goda Jorden, har skrivit en insändare som publicerats i Hallandsposten.
Vår jordbruksmark ska inte bebyggas annat än i undantagsfall.
Det svenska jordbruket klarar i dag inte av att producera tillräckligt med mat för försörjning av vår befolkning. Vi importerar ungefär hälften av vår mat. Importen av sådant som vi själva kan producera har ökat kraftigt och uppgår i dag till närmare en tredjedel av vår konsumtion.
Torkan sommaren 2018 och covid-19-pandemin borde vara väckarklockor. Och rättsläget är klart.
Den stoppregel mot exploatering av brukningsvärd jordbruksmark som finns i miljöbalken har mark- och miljööverdomstolen tillämpat mycket strikt.
Nu finns ett antal prejudikat som anger att i stort sett all jordbruksmark är ”brukningsvärd” och att det i de allra flesta kommuner finns annan mark där de ”väsentliga samhällsintressena” kan tillgodoses, för att citera lagparagrafen. Landet lyder under lagarna, och det är domstolarnas utslag som skapar tydlighet och är vägledande för kommunerna.
Ändå lufsar Halmstads kommun på i gamla hjulspår och vill exploatera vår jordbruksmark trots att det borde finnas lämpliga alternativ för ny bebyggelse och trots att […]