Ingen vill ta ansvar för att Sveriges bästa åkermark förstörs när ett fängelse byggs. De involverade politikerna svarar bara undflyende, skriver föreningen Fängelsefritt Trelleborg i en debattartikel i Land Lantbruk.

Kommunpolitikerna hänvisar till att det inte finns några alternativa lokaliseringar i kommunen. Region- och riksdagspolitiker är antingen tysta eller hänvisar till det kommunala självstyret. Ansvarig minister svarar svävande när riksdagsledamoten Kristina Yngwe (C) för upp frågan på regeringsnivå. Kriminalvården, som utvärderat fem kommuner i Skåne, bortser från att flera andra kommuner erbjuder ”icke brukbar” mark (exempelvis i Kristianstad). Kriminalvården nekar till ansvarstagande för placeringen med hänvisning till att det är en kommunal fråga. På så sätt duckar alla parter för ansvaret i frågan om att bevara den högst klassade jordbruksmarken i Sverige.
Läs hela debttartikeln här.

De ställer även en direkt fråga till riksdagsmannen Magnus Oscarsson (KD)– hur kan vi hjälpas åt i denna fråga och se till att politikernas fina ord blir till handling, inte någon gång i framtiden utan nu? Som han besvarar i en egen debattartikel.
Läs Magnus Oscarssons debattartikel här.

Bra att frågan lyfts fram för våra högsta politiker som enligt Den Goda Jordens förmenande snarast borde införa ett förbättrat skydd för den brukningsvärda jordbruksmarken.

Vi i Den Goda Jorden har vid ett flertal tillfällen som remissvar på utredningar och nu semast i en skrivelse till Miljö- och jordbruksutskottet i riksdagen framfört förslag på lämpliga förändringar i lagtexterna som berör exploatering av jordbruksmark så att jordbruksmarken skulle få ett förbättrat skydd. Föreningen vill därför att utskottet riktar en uppmaning till regeringen att besluta om en förordning till 3 kap. 4 § miljöbalken så
att vi får en mer enhetlig tillämpning av reglerna om skydd av jordbruksmarken,
att uppdra åt Boverket att i samråd med Jordbruksverket stärka sin vägledning till kommunerna avseende sådan planläggning som berör jordbruksmark
och
att utskottet tar initiativ till en ändring av 12 kap. 9 § så att det alltid ska krävas en anmälan till länsstyrelsen innan jordbruksmark tas ur produktion, d.v.s. att man stryker andra stycket i paragrafen som syftar på den prövning som kommunerna är skyldiga att göra men som sällan sker. Paragrafen bör således ha följande lydelse:

12 kap. 9 § miljöbalken
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att jordbruksmark får tas ur jordbruksproduktion först efter anmälan till länsstyrelsen, om inte åtgärden är av ringa betydelse för jordbruket på brukningsenheten eller för natur- och kulturmiljön.
Första stycket gäller inte om marken tas i anspråk för verksamhet vars tilllåtlighet har prövats i särskild ordning.
Läs hela vår skrivelse till Miljö- och jordbruksutskottet 2019 här