Dagens samhälle publicrade den 22 juli följande debattartikel där Den Goda Jorden är en de sex som står bakom den.

”Vår åkermark måste bevaras”

Åkermark tas ofta i anspråk när kommuner bygger nya bostadsområden eller köpcentrum. Det är hög tid att tänka i andra banor, skriver sex debattörer.

Det finns många motstridiga intressen i samhället och det är politikens uppgift att göra rimliga avvägningar mellan dem. En del människor vill ha många och snabba vägar, andra vill ha orörd natur, medan åter andra vill bo i villa med stor trädgård.

Hur tänker de då? Finns det verkligen någon som är beredd att avstå från mat på bordet för att få fler bilvägar eller ett nytt köpcentrum? Åkermarken ger oss den absolut största delen av maten vi äter. Därför är inte åkermark ett samhällsintresse bland andra, utan en livsnödvändighet för oss alla.

Kanske skulle vi lika gärna kunna importera ännu mer livsmedel från andra delar av världen? Men åkermarken bebyggs på alla håll, samtidigt som befolkningen ökar. Det kan hända att vi i Sverige kommer att ha råd att köpa upp så mycket mat vi vill ha på annat håll – men det talas ofta om att vi borde öka vår självförsörjning, i beredskapssyfte om inte annat. Av humanitära skäl borde vi se till att andra människor långt borta också får sitt behov av mat tillgodosett. Och det finns en liten hake till med att räkna med att andra ordnar biffen: det är inte givet att det är vår köpkraft som alltid kommer att vara starkast!

En annan faktor att räkna med är klimatförändringen. Flyktingströmmarna kan komma att öka om stora delar av världen faktiskt blir obeboeliga, som en del forskare spår. Då kanske vi får försörja många gånger fler invånare i vårt land.

En annan möjlig följd av klimatförändringarna är att skördarna per hektar minskar. Klimatsommaren 2018 blev skörden i stort sett halverad. FN har i en nyligen läckt klimatrapport slagit fast att skördarna i världen redan minskat med 10 procent.

En tredje aspekt är att efterfrågan på biobränsle och bioplaster ökar när medvetenheten om klimatförändringarna växer. Om det ska bli ett alternativ till det fossila, kommer enorma arealer att krävas för produktion av biomassa.

Vet beslutsfattarna att man inte kan flytta åkrar på samma sätt som man flyttar fabriker eller bostäder – eller till och med hela städer? Vi som har haft tillfälle att odla samtidigt på flera ställen med olika jordtyper, ser tydligt att med samma händer och samma kunskaper blir det mycket olika avkastning på olika typer av mark. Åkermark är verkligen en speciell naturresurs med sina olika jordlager bildade genom geologiska processer under mycket långa tidsrymder.

Att god åkerjord ger välstånd och försörjer många människor är själva anledningen till att bland annat Skåne och Östgötaslätten är tätbefolkade och nu har många tätorter som vill expandera. Det är alltså de mest högavkastande jordarna som bebyggts mest under senare tid och som det finns flest byggplaner för.

Alternativ till att bygga på åkermark är att förtäta och bygga på höjden i olika typer av bebyggelse, att vara mer restriktiv med placering av industritomter och där så är möjligt återanvända sådana. Med en helhetssyn inom regionalpolitiken skulle mer kunna byggas i mindre expansiva områden i landet med mindre andel brukningsvärd jord än slättbygderna. Att främja downsizing, compact living och gemensamhetsboenden är andra möjligheter.

I nuläget behöver vi bevara all brukningsvärd mark för att försörja människor som behöver mat att äta – det gäller faktiskt alla människor i hela världen.

Daniel Andersson, vice ordförande Den goda jorden

Jeanette Blackert, ordförande LRF Östergötland

Barbro Carlberg, ordförande Naturskyddsföreningen Östergötland

Nils-Krister Persson, forskare

Christer Felix, Eva Gustavsson, aktiva i Fridays for future