Offra inte livsviktig jordbruksmark

Stefan Arrelid, Naturskyddsföreningen Norrköping skriver i en insändare i Norrköpings Tidningar att:

Vi kan läsa i Norrköpings Tidningar (7/4), att politikerna i Norrköping vill gå vidare med planerna att exploatera 60 hektar mark vid Klinga för ett logistikcentrum. 40 hektar av dessa är bördig tätortsnära åkermark, som vi menar kommer behövas långsiktigt för att Sverige och Norrköping ska få en hållbar livsmedelsförsörjning. Covid-19 har på ett påtagligt sätt visat att vi är sårbara när det gäller beredskapslager och matproduktion i landet. I dag importerar vi från andra länder 50 procent av maten vi äter i Sverige.

Då är det inte rimligt att offra värdefull åkermark för flera lagerlokaler av konsumtionsvaror och ökade lastbilstransporter. I stället behöver vi öka sysselsättningen inom jordbruk, grönsaksodling och förädling av olika livsmedel.

Läs hela insändaren här.

Ska Sverige lyckas med att öka landets självförsörjningsgrad behöver jordbruksmarken skyddas innan det är för sent.

Maria Gardfjell (MP), riksdagsledamot och första vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, Anne-Marie Lindén, ordförande för Miljöpartiet i Ängelholm och Lena Östholm Munkberg (MP), ersättare i Helsingborgs kommunfullmäktige skriver i en debatt artikel i Sydsvenskan att:

En nationell samordning av markanvändningen skulle kunna vara i konflikt med Sveriges kommunala självstyre, men en samordning är nödvändig. När städer som Malmö, Lund och Helsingborg har behov av fler bostäder och mer industrimark borde det oftare gå att lösa genom samverkan med närliggande kommuner. På så sätt får mindre orter en möjlighet att växa sig starka.

När marken väl bebyggts eller asfalterats går den aldrig att återställa. Idag har kommunerna inget stöd i lagen för att stoppa exploateringen av jordbruksmark. År 2013 föreslog Jordbruksverket en skärpning av plan- och bygglagen, PBL, och Miljöbalken för att ge länsstyrelserna ökade möjligheter att ingripa och stoppa exploateringen. Men förslaget fick inget gehör hos riksdag och regering. Därmed förstörs en allt större del av landets jordbruksmark.

Ska Sverige lyckas med att öka landets självförsörjningsgrad behöver jordbruksmarken skyddas innan det är för sent.

Läs hela debattartikeln här.

Ska vi verkligen förstöra åkermark?

Adam Slottner, Centerpartiet och ny styrelseledamot i Den Goda Jorden skriver i en insändare i Nya Kristinehamns-Posten att då vi idag står inför globala utmaningar på grund av pandemin med det nya coronaviruset är det extra olämpligt att vi i kommunen går vidare med delar av planen på bebyggelse vid Sunneberg/Stampbrogatan som tar i anspråk och förstör matproducerande åkermark för all framtid.

”Men det är bara ett hektar!” säger någon (ett hektar är som två fotbollsplaner, 100×100 m). Har du funderat på hur mycket mat ”bara ett hektar” kan ge oss varje år? Här är några exempel i ungefärliga, genomsnittliga siffror:

Odlar vi vete på den marken räcker det vetet till runt 6000 vanliga limpor eller bortåt 300 000 (!) kanelbullar.

Odlar vi havre ger det runt 100 000 portioner havregrynsgröt.

Odlar vi potatis ger det ca 125 000 portioner, eller 29 000 chipspåsar.

Ett hektar ger ungefär mat åt en ko, så då kan vi få drygt nästan 10 000 liter mjölk (och en kalv), eller 900 kg ost som räcker […]

Koalitionen i Jönköping vill sätta stopp för exploatering av jordbruksmark

SVT Jönköping rapporterar idag att koalitionen i Jönköpings kommun nu föreslår att den produktiva jordbruksmark som finns runt om i Jönköpings kommun inte längre ska användas till bostadsbyggande.

I tillväxtplaneringen mot de 200 000 invånare som Jönköpings kommun strävar efter, krävs det mycket mark både till bostadsbyggande och viktig samhällsverksamhet. Hittills har jordbruksmark i stor utsträckning använts för att bygga.

Men det vill nu koalitionspartierna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ändra på. I ett förslag, som går ut på remiss till övriga partier, föreslås att kommunen i fortsättningen ska exploatera skogsmark i större utsträckning.

– Det handlar bland annat om att vi vill stärka miljöarbetet och livsmedelsförsörjningen, säger Mona Forsberg (S), kommunalråd, och tillägger att den rådande coronapandemin inte bidragit till förslagets riktning.

Läs hela artikeln här

Läs artikel i Jönköpings-Posten.

Nytt domstolsutslag till jordbruksmarkens fördel

Ett nytt domstolsutslag från Mark- och miljödomstolen sätter stopp för Katrineholms kommuns planer på cirka 90 nya bostäder vid Luvsjön

Detaljplanen för fjärde etappen av bostadsbyggande vid Luvsjön klubbades i Katrineholms kommunfullmäktige den 18 november i fjol.

Kommunen motiverade beslutet med att:
”Jordbruksmarken tas i anspråk på grund av att det är ett väsentligt samhällsintresse att skapa fler bostäder i anslutning till befintliga bostadsområden med närhet till kommunal och kommersiell service.”

De uppger också att marken anses svår att bruka på ett effektivt sätt och att arrendatorn har kompenserats med en större sammanhängande areal som tidigare har legat i träda.

Den 7 april meddelade mark- och miljödomstolen att de upphäver kommunfullmäktiges beslut. Som domskäl hänvisar de till miljöbalken:

”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.”

Till toppen