År: 2016

Seminarium på Elmia Lantbruk Framtidsforum

I anslutning till Elmia Lantbruk i Jönköping arrangeras ett Framtidsforum 18-19 oktober.

Elmia Lantbruk Framtidsforum är konferensen där branschens företrädare, opinionsbildare och politiker möter lantbrukaren för att fördjupa diskussionen och kunskapen kring lantbrukets framtidsfrågor.

På programmet måndag 18 oktober kl 16.45-17.30 finns ett seminarium med rubriken ”Behövs det ett starkare skydd för jordbruksmarken?” med Johan Wallander, Jordbruksverket.

Jordbruksmarken är en naturresurs som kan förse oss med mat hundratals år fram i tiden. Hur vi använder marken handlar därför inte bara om nutida behov utan också om kommande generationers försörjning. Jordbruksmark exploateras ofta utan de avvägningar och beslutsunderlag som lagen kräver. Hur kan vi säkerställa en långsiktig förvaltning av jordbruksmark?

Examensarbete ”Vad ska vi äta?”

Examensarbete av Emeli Magnusson, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. “Vad ska vi äta?” – en prognos om hur exploatering av åkermark och export av spannmål påverkar Sveriges förmåga till självförsörjning av spannmål.

Läs examensarbetet här.

Kontentan av examensarbetet är:
Att bevara högklassiga åkermarken är ett måste för att Sverige i framtiden ska ha en möjlighet att producera livsmedel till sin befolkning. Man bör eftersträva att skydda och bevara åkermark som ger höga hektarskördar i första hand, men all åkermark är viktig för livsmedelsförsörjningen för framtida generationer.

Positivt förhandsbesked för bostadshus upphävs – brukningsvärd jordbruksmark får inte bebyggas

Blendow Lexnova har publicerat följande sammanfattning rörande en dom den 1 april i Mark- och miljööverdomstolen P 4087-15 – Förhandsbesked om bygglov för bostadshus på fastigheten Fröslöv 4:6 i Ystads kommun.

Myndighetsnämnden i Ystad kommun meddelade en fastighetsägare positivt förhandsbesked för nybyggnad av ett 393 kvadratmeter stort enbostadshus. Beslutet överklagades av en granne. Länsstyrelsen i Skåne län biföll överklagandet och upphävde beslutet. Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt, MMD, konstaterade att området i översiktsplanen hade angetts som jordbruksmark/annan öppen mark. MMD ansåg dock inte att översiktsplanen, med hänsyn till de lokala förutsättningarna, utgjorde hinder mot ett positivt förhandsbesked. Bland annat på grund av detta upphävdes länsstyrelsens beslut och nämndens beslut fastställdes. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, konstaterar nu att enligt översiktsplanen ska ny bebyggelse lokaliseras där det tidigare finns bebyggelse för att bevara värdefull åkermark och naturområden som idag är fria från bebyggelse. Eftersom byggnaden ska placeras på mark som anges som jordbruksmark/annan öppen mark är åtgärden inte förenlig med översiktsplanen. MÖD konstaterar vidare att enligt 3 kap. 4 § MB får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Med begreppet brukningsvärd jordbruksmark avses mark som med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämpad för jordbruksproduktion. Även kultiverad betesmark som har förbättrats genom röjning eller tidigare varit åker och som utnyttjas som bete kan utgöra jordbruksmark. MÖD konstaterar att marken används för bete. Det framgår vidare att marken någon gång har röjts. Den utgör därmed jordbruksmark. MÖD anför vidare att länsstyrelsen har bedömt att marken är jordbruksmark med hög bördighet och att Jordbruksverket har klassificerat marken som brukningsvärd jordbruksmark. Mot bakgrund av detta finner MÖD att marken utgör sådan brukningsvärd jordbruksmark som avses i 3 kap. 4 § MB. MMD:s dom upphävs därför och länsstyrelsens beslut fastställs.

JORDBRUKSMARK I PLANERINGEN – ATT BRUKA ELLER FÖRBRUKA

Miljö- och samhällsplaneraren Hillevi Eklund skrev den 13 april inlägget ”JORDBRUKSMARK I PLANERINGEN – ATT BRUKA ELLER FÖRBRUKA” på Hållbarstad.se.

Hon avslutar artikeln så här:
Det är tydligt att ambitionen i lagstiftningen är att värna jordbruksmarken och att den bara får bebyggas i undantagsfall. Vi samhällsplanerare behöver därför ta ett ansvar för framtiden och bli bättre på att göra balanserade avvägningar mellan olika värden när dessa undantagsfall väl blir aktuella. Med en strategisk översiktsplanering där jordbruksmarken värderas högre än idag kan vi förhoppningsvis minimera antalet planer där denna ändliga resurs förbrukas. Landets jordbruksmarker utgör redan idag en otrolig tillgång för kommunerna och i framtiden kan de komma att bli helt avgörande för vår försörjning.

Årsmöte Regionavdelning Skåne

Den Goda Jordens regionavdelning Skåne håller årsmöte måndagen den 28 mars kl 13.

Plats: Studieförbundet Vuxenskolan, Eslöv, Ystadvägen 10.

Program:
13.00 Docent Anders Ödman, Lunds Universitet
Den Skånska jorden från istid till enskifte.

13.45 Kaffe och smörgås serverad

14.15 Årsmötesförhandlingar

Anmälan om deltagande till Hans Andersson, 0413-34361, 0704 40 15 37 eller info@dengodajorden.se

Milamässan 2016

Den Goda Jorden finns nu på plats i monter F:45 på Milamässan i Malmö.

Den 18-20 februari 2016 är det åter dags för lantbruksmässan Mila. Som enda mässa i södra Sverige med inriktning på djur och inomgård är Mila en viktig mötesplats för branschen. Inriktningen är produkter, tjänster för dig som lantbrukare med verksamhet inom djurhållning. Professionella bedömningar av kött- och mjölkdjur, elitauktion, seminarier och rådgivning finns på programmet. Välkommen till tre mässdagar på Malmömässan fyllda med inspiration, kunskap och möten med branschkollegor!

Mila

Kommunal planering i fokus

Denna debattartikel från Den Goda Jorden publicerades i förra veckan i tidningen Syre.

Under de senaste åren har diskussionerna om exploatering av jordbruksmark blivit allt intensivare. Inte minst har vi i föreningen Den Goda Jorden under våra tio år lyckats lyfta frågan upp ur myllan. Kraven på ökat lagligt skydd för jordbruksmarken har förts fram i debatten, men något konkret resultat av dessa krav har ännu inte gått att se. Men vi gläder oss åt att se att det nu börjar föras fram konkreta förslag på hur kommunernas planerare och politiker skulle kunna hantera jordbruksmarken i sin planering på ett betydligt varsammare sätt. Vi ser detta som ett resultat av den kritik som på senare år förts fram när det gäller hur kommunerna följer Plan- och bygglagens och Miljöbalkens skrivningar samt länsstyrelsernas bristande tillsyn av detta.

Som en del i miljömålsberedningens arbete tog Jordbruksverket 2013 fram en rapport ”Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering”. De konstaterar där att kommunerna inte följer de skrivningar som faktiskt redan finns i dagens lagtexter och att det brister i Länsstyrelsernas rådgivning och ansvar för tillsyn av aktuellt lagrum. Miljömålsberedningen föreslog därför förtydliganden i Plan- och bygglagen i sitt delbetänkande ”Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten” på dessa punkter.

Den politiska behandlingen av dessa förslag är ännu inte klar. Vi förutsätter att detta genomförs snarast möjligt. Glädjande nog finns det organisationer som tagit frågan till sig och på egen hand har tagit fram material som ska underlätta kommunernas planeringsärenden när det kommer till hanteringen av brukningsvärd jordbruksmark.

Bland annat har Jordbruksverket i år tagit fram ett kunskapsmaterial om jordbruksmarkens värde som är riktat till kommunernas planeringsavdelningar. Det är tre skrifter: ”Jordbruksmarkens värde”, ”Kommunernas möjligheter att bevara och utveckla de värden som finns i jordbrukslandskapen” samt ”Kommunens arbete med jordbruksmarkens värden – ett stödverktyg”. Dessa skrifter och framförallt stödverktyget borde varje planerare implementera i sitt dagliga arbete.

Länsstyrelsen i Skåne är ett mycket gott exempel på en myndighet som driver frågan om ett mer ansvarfullt sätt att hantera jordbruksmarken i planprocesserna. Länsstyrelsen har också en tydlig nollvision för exploatering av åkermark. De har även tagit fram ett planeringsunderlag för Skånes kommuner, ett material som vi ser att även andra kommuner kommer att ha glädje av.

I väntan på de politiska grottekvarnarnas alltför segdragna arbete hoppas vi nu att landets alla kommunala planerare och ansvariga politiker tar till sig Jordbruksverkets skrifter om Jordbruksmarkens värde. I synnerhet stödverktyget, samt det planeringsunderlag som Länsstyrelsen i Skåne tagit fram. Om planerarna sedan implementerar detta i det dagliga arbete med den kommunala planeringen; Då finns det hopp för jordbruksmarken!

Den Goda Jorden ideell förening
Hans Andersson, ordförande