En jordbrukspark för periurban odling
Journalisten Ylva Andersson publicerade i tidskriften Landskap 7/2016 en artikel om en jordbrukspark i Barcelona.
Föreläsningar vid seminariet om Jordbruksmark
Seminariet ”Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet” den 4 oktober på Alnarp dokumenterades med en webbsändning som även finns tillgänglig nu i efterhand. Du hittar webbsändningen här.
För att underlätta att hitta de olika föreläsningarna följer här dagens program med tidpunkt för de olika föreläsningarna.
0:20:20 Presentation av arrangörerna. Kungl. Skogs och Lantbruksakademien Ann-Britt Karlsson, Den Goda Jorden Arne Joelsson och Partnerskap Alnarp Lisa Germundsson.
0:28:30 Harald Svensson, Jordbruksverket ”Utvecklingen inom jordbruket under senare år”.
01:01:10 Susanne Gäre, journalist ”Livsmedelsstrategi och livsmedelsberedskap – en strategi för jordbruksmarken?”
1:55:15 Anders Larsson, SLU Alnarp ”Skydd mot exploatering av jordbruksmark i Sverige och t.ex Danmark. Rättsfall.”
2:24:00 John Andersson, Jordbruksverket ”Exploatering av jordbruksmark för infrastruktur, bostäder och verksamheter”
3:55:45 Elisabeth Weber, Länsstyrelsen Skåne ”Hushållning med jordbruksmarken i den kommunala planeringen – exempel Skåne”.
4:28:00 Eva Göransson, Nordanå ”Så gick det med vårt företag – exempel”.
4:44:00 Karl-Ivar Kumm, SLU”Nyodling – potential och lönsamhet”.
5:09:30 Mattias Schriever-Abeln, Landskrona stad ”Jordbruksmark i strategisk planering – exempel från Landskrona stad”.
5:43:30 Arne Joelsson, Den Goda Jorden summera det hela lite kort.
Förbjudet bygga på jordbruksmark med ändring i miljöbalken?
Är det slut med villaområden och motorvägsavfarter som byggs på jordbruksmark? En föreslagen ändring i miljöbalken kanske kan få den effekten.
Den frågan ställer sig Tobias Robinson, Tyrens på deras Miljöbloggen i ett inlägg publicerat den 4 oktober.
Om detta stämmer och det blir så som han skriver kan detta bli den enskilt största förbättringen av skyddet av jordbruksmark under föreningen Den Goda Jordens tioåriga historia. Vi väntar med spänning på det kommande lagförslaget.
Läs blogginlägget ”Förbjudet bygga på jordbruksmark med ändring i miljöbalken?” här.
Jordbruksmarken -en förutsättning för mat på bordet
Jordens befolkning ökar samtidigt som den odlingsbara marken minskar. Stora delar av Sydeuropa kommer som en följd av klimatförändringarna att få kraftigt försämrade förutsättningar för jordbruksproduktion medan Nordeuropa klarar sig bättre. Exploateringen är ett annat hot mot jordbruksmarken. På 25 år försvann i Europa en areal motsvarande hela Sveriges jordbruksmark under asfalt och betong, och det är ofta den bästa åkermarken som gick till spillo.
Under de senaste femtio åren har ca 70 000 ha av Sveriges bästa åkermark tagits i anspråk för bebyggelse, vägar m m kring våra tätorter samtidigt som livsmedelsimporten ökat. Nästan hälften av vårt livsmedelsbehov täcks idag av import och transporterna går till stor del på vägnätet som lagt mycket åkermark under asfalt. Men import är en osäker lösning särskilt när det gäller något så livsnödvändigt som mat.
Kommunen har det övergripande ansvaret för planering av markanvändningen. Alla kommuner vill växa och erbjuda etableringsmöjligheter som i sin tur ger arbeten, boende och skatteintäkter. Men kommunernas planmonopol är strikt reglerat i lag. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas […]
Livsmedelsförsörjning en ödesfråga
Ingmar Messing, Professor i markvetenskap, SLU och Rune Andersson, fd programchef MAT 21, SLU har publicerat en debattartikel i Uppsala Nya Tidning med rubriken ”Livsmedelsförsörjning en ödesfråga”.
De avslutar debattartikeln med:
Vi är fullt medvetna om att man i en kommunal expansionsplanering måste väga in många olika aspekter, men för att stå för en långsiktig hållbar utveckling, vilket ÖP-förslaget vill, måste de framtida livsmedelsbehoven prioriteras högre än de företagsverksamheter som är mer konjunkturberoende och mindre livsnödvändiga. Vi efterlyser därför en betydligt försiktigare exploatering av jordbruksmark än vad ÖP-förslaget innebär.
Viktigt domstolsutslag.
Mark- och miljödomstolen kommer inte att pröva Uddevalla kommuns stopp för villor på jordbruksmark vid Forshälla – Berg 7:1. Deras svar är att ”det är kommunen som bestämmer om och vid vilken tidpunkt planläggning ska ske”, samt att markägaren inte har rätt att överklaga.
Anmäl dig nu till seminariet Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet
Det är nu hög tid att anmäla sig till seminariet – Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet
Jordens befolkning ökar samtidigt som arealen odlingsbar mark minskar. Stora delar av Sydeuropa kommer som en följd av klimatförändringarna att få kraftigt försämrade förutsättningar för jordbruksproduktion medan Nordeuropa klarar sig bättre.
Ca 8 miljoner ha i världen omvandlas årligen från stäpplandskap och regnskog till åker. Dessa marker har i regel dålig naturlig bördighet och innebär inte så stort produktionsbortfall, men medför förlust av biologisk mångfald och att stora mängder koldioxid frigörs.
Exploateringen är ett annat hot mot jordbruksmarken. 275 ha åkermark tas varje dag i anspråk för bebyggelse och vägar i Europa. Det innebär att på 25 år försvinner en areal motsvarande hela Sveriges jordbruksmark under asfalt och betong, och det är ofta den bästa åkermarken som används. I Sverige drabbar exploateringen oftast den bördigaste jorden runt våra stora städer. Som exempel kan nämnas att nära hälften av de skånska kommunernas utbyggnadsplaner ligger på åkermark.
Framtida bostadsbebyggelse, höghastighetsbanor med mera innebär fortsatt stora markanspråk. Men Sveriges mycket goda odlingsjordar behövs för vår framtida livsmedelsförsörjning och behöver därför ett starkt skydd mot exploatering. Hur vi tar hand om vår odlingsmark är av stor betydelse för att […]
Förtätning av stadskärnor – problem eller möjlighet?
Svenska Byggnadsvårdsföreningens tidskrift Byggnadskultur nr 3/2016 har ”Den täta staden” som tema”. I en debattartikel skriver Anders Larsson om våra möjligheter till förtätning i svenska städer.
Han för där fram förslaget att den relativt reklamartade översiktsplanen skrotas till förmån för en regional utvecklingsplan, för bästa möjliga regionala samverkan istället för kommunal konkurrens? Då kunde kommunerna frigöra tid för att räkna på långsiktiga konsekvenser – ekonomiska, sociala
och ekologiska – av olika realistiska utvecklingsscenarier.
Seminarieserie Stad & Land
Strukturbild för Skånes projekt Samspel stad och land i Det flerkärniga Skåne fokuserar på det ömsesidiga beroendet mellan stad och land, samt hur alla delar av det skånska landskapet behöver beaktas för att regionen ska utvecklas på ett hållbart sätt.
Under hösten drar Strukturbild för Skånes seminarieserie Stad & Land igång med intressanta talare och workshops. Tillsammans med er vill vi diskutera hur den fysiska planeringen kan förbättra möjligheterna för landsbygdsutveckling och stärka samspelet mellan stad och land? Vilka hinder står i vägen och hur det är möjligt att lösa dessa?
Seminarieserien består utav sex tillfällen. Det första seminariet inleds med en övergripande och inspirerande förmiddag om vikten av att planera för det ömsesidiga beroendet mellan stad och land samt betydelsen av att inte glömma bort landsbygden i utvecklingsplaner. Sedan kommer fyra utvalda teman (Mobilitet & tillgänglighet, Boende & livmiljö, Näringsliv, kultur & turism samt Resurser & Makt) behandlas djupare vid fyra olika tillfällen där det både kommer erbjudas spännande presentationer samt workshop och diskussioner. De olika teman kopplas samman så att det skapar en helhet för att tillslut landa i ett sammankopplande seminarie-/workshopstillfälle i slutet av våren 2017.
Läs mer om datum för de olika seminarierna och hur du anmäler […]