Jordbruksverket har tagit fram tre skrifter om jordbruksmarkens värde som ger argument för att bevara jordbruksmarken som en produktionsresurs för framtida generationer.
Det är dels en övergripande skrift ”Jordbruksmarkens värde” och dels två skrifter som beskriver kommunens möjligheter att arbeta med jordbruksmarkens värden; ”Kommunens möjligheter att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden” och ”Ett stödverktyg för kommunens arbete med jordbruksmarken”.
Länsstyrelsen Skåne har tagit fram ett nytt planeringsunderlag: Markhushållning i planeringen – Jordbruksmarken i Skåne.
Planeringsunderlaget kan du hämta eller läsa här.
I ett följebrev till planeringsunderlaget skriver Länsstyrelsen i Skåne:
Skåne har Sveriges bästa jordbruksmark och markhushållningsfrågor i Skåne handlar ofta om jordbruksmark. Ny bostadsbebyggelse, lokaler för verksamheter samt infrastruktur kräver utrymme och gör att trycket på den oexploaterade marken är hårt.
Länsstyrelsen har tagit fram ett planeringsunderlag som ska ge vägledning och underlag vid kommunens markanvändningsbeslut. Detta är en del av Länsstyrelsens uppdrag kring uppföljning, stöd och underlag till kommunerna i den fysiska planeringen. Länsstyrelsen har tidigare uppmärksammat frågan om markhushållning och jordbruksmarken i samband med det regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen.
Planeringsunderlaget ger en bakgrund till frågan om markhushållning – med fokus på jordbruksmarken i Skåne – och sätter in frågan i ett regionalt, nationellt och globalt sammanhang. Rapporten visar hur Länsstyrelsen Skåne ser på jordbruksmarkens värde i kommunernas planering, ur ett resurshushållningsperspektiv och som en regional och mellankommunal fråga.
Planeringsunderlaget är tänkt att användas tillsammans med några av Jordbruksverkets rapporter och vägledningar: Exploatering av jordbruksmark 2006-2010, Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering, Kommunens arbete med jordbruksmarkens värden: ett stödverktyg, Jordbruksmarkens värden samt Kommunens möjligheter att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden.
Jon Hallgren har skrivit ett examensarbetet vid SLU Uppsala, institutionen för stad och land med titeln ”Farmland in municipal physical planning : a production perspective of farmland conversion”. Examensarbetet syftade till att undersöka möjligheterna för det redan tillskrivna skyddet av exploatering av jordbruksmark att fungera inom ramen av kommunal fysisk planering, med fokus på översiktsplanen.
Den Goda Jorden har lämnat synpunkter på Varberg kommuns översiktsplan, fördjupning Norra kusten. Synpunkterna har sammanställts tillsammans med Bengt Nybergh på Limabacka kvarn i Väröbacka, som även är medlem i föreningen och delaktig i Den Goda Jordens kommungruppen i Varberg.
Ni får gärna använda vår skrivelse som mall eller inspiration för att lämna synpunkter på översiktsplaner i era kommuner.
Vid TEMA-dagen till Anders minne på Berte Museum – Livet på landet den 5 juli delades årets belöning ur Anders Stenströms minnesfond ut. Årets pristagare är Elin Slätmo, forskare vid institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet.
Motiveringen lyder: För att Elin i sin doktorsavhandling ”Jordbruksmark i förändring” belyst faktorer som styr exploatering av jordbruksmark i Sverige. Utifrån exemplet Norge har hon givit viktiga perspektiv på Sveriges hantering av frågan.
Belöningen överlämnades av Gerd Stenström (t v), pristagaren Elin Slätmo (mitten), Bengt Svensson, sekreterare Den Goda Jorden och museiföreståndare Berte Museum – Livet på landet (t h).
På söndag kommer årets pristagare ur Anders Stenströms minnesfond att mottaga sitt pris. Det sker i samband med Berte Museum – Livet på landets TEMA-dag till Anders minne som arrangeras söndag 5 juli kl 11-17. Prisutdelningen äger rum i museets cafélokal kl 14, då pristagaren även kommer att hålla ett kortare föredrag,
Hela programmet för TEMA-dagen till Anders minne hittar du här
Lokaltidningen Halmstad publicerade den 9 juni artikeln ”Värdefull åkermark stoppar industriområde”, där Den Goda Jordens kommungrupp ger sin syn på Halmstad kommuns beslut att stoppa den planerade utbyggnaden av industriområdet vid Kårarp, norr om Halmstad.
– Varje kvadratmeter som kan räddas för framtida livsmedelsförsörjning är viktig. Men samtidigt så känns det som ömsom vin ömsom vatten när det gäller hur Halmstads kommuns hanterar det här med värdefull åkermark. Jag hoppas att detta beslut är ett led i en allvarligare ambition från kommunens sida om att värna åkermarken, säger Dan Öjvind Gasstorp, som är engagerad i den ideella föreningens kommungrupp i Halmstad.
I Göteborgs Posten den 3 maj publicerades artikeln ”Värdefull åkermark försvinner”. I artikel presenterar Elin Slätmo sina slutsatser i sin avhandling ”JORDBRUKSMARK I FÖRÄNDRING – Drivkrafter bakom och förutsättningar för offentlig styrning i Sverige och Norge”. Där hon bland annat kritiserar att man bygger på jordbruksmark utan att man har motiverat och förklarat varför.
Sofi Sundin (Jordbruksverket) och Ella Lundström (Jordbruksverket) har i en krönika på Hållbar stad skrivit att jordbruksmarken har framtiden för sig.
Kristina Yngwe har skrivit ett examensarbete vid SLU Uppsala med titeln ”Bebygga eller bevara? – Samhällsekonomiska faktorer vid kommunal planering av åkermark ”. Resultaten av hennes analys tyder på att de ekonomiska målen för kommunen har spelar stor roll för kommunens beslut att bebygga åkermark, och att de mer långsiktiga värderingarna som kommunen har kring miljö och hållbar utveckling är underordnad de ekonomiska målen.
Slutsatsen som hon drar är att för att åkermarken ska bevaras och exploateringen ska minska så måste skyddet av åkermarken stärkas.