Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien arrangerar den 10 december ett seminarium med rubriken ”Odlingsjordarna hotas – vad gör vi?”.

Friska jordar är en förutsättning för hållbar matproduktion. Men jordens roll är ofta underskattad och kunskapen hos allmänheten är generellt låg. FN har utsett 2015 till Jordarnas år, för att öka kunskap och förståelse om denna viktiga resurs för ett hållbart och fungerande samhälle. Hotet mot jordens odlingsjordar är på väg att växa till ett hot också mot vår egen civilisation.

På FN:s kartor över jordens jordbruksmark är nästan all mark markerad som mer eller mindre degraderad, det vill säga utsatt för försaltning, försurning, försumpning eller förflyttning (erosion). Varje år försvinner mer än 24 miljarder ton jord från plöjd jordbruksmark och bara i Sverige uppskattas jord motsvarande 4000 långtradare tippas i Östersjön varje år. Var man än mäter, så överstiger förlusten av jord nybildningen. Vi håller på att tömma vårt jordkonto på dess kapital, men processen är så långsam att vi har svårt att mäta och förstå den. Men det går att både odla och bevara våra jordar.

Hur vi sköter vår jordbruksmark är av oerhörd vikt för att säkerställa livsmedelssäkerhet för alla, bekämpa den globala uppvärmningen och stödja ekosystemens viktiga funktioner. Detta seminarium handlar om jordarnas betydelse för vår livsmedelsförsörjning, och om hur vi bevarar jordarna för framtida generationer.

Seminariet inleds av svenska FAO-kommittén. Dagens moderator är Peter Sylwan och talare är Anders Malmer, professor SLU, Elisabet Weber, länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne, Nina Weitz, forskare Stockholm Environment Institute, samt Anders Wijkman, ordförande miljömålsberedningen. Tillsammans ger de oss en överblick över några av de planeringsprocesser och policyredskap vi kan använda oss av lokalt, regionalt, nationellt och globalt för att försvara, bevara och fortsätta bruka vår odlingsjord.