År: 2014

Gröna idéer sprids från Helsingborg

Förtätade stadskärnor, urbana stationssamhällen och högre skattning av åkermarken. Det är den hetaste trendspaningen på miljökonferensen som pågår på Dunkers just nu enligt en artikeln ”Gröna idéer sprids från Helsingborg” i Helsingborgs Dagblad den 3 juni.

De skriver bland annat:

Det finns också en global omvärld att ta hänsyn till, och där får politikerna en känga av Johan Kuylenstierna. Han är vd för Stockholm Environment och utsett till årets miljömäktigaste av tidningen Miljöaktuellt.

– Generellt underskattar vi hur globala trender påverkar Sverige. När det gäller tryggad livsmedelsförsörjning ligger Sverige lägst i hela EU, vi importerar femtio procent. Vi bygger på vår fina jordbruksmark i stället. Kommunerna bestämmer, men det är en farlig strategi som politikerna har valt, säger han och fortsätter:

– Tyvärr krävs det en större händelse, till exempel torka i Ryssland som ger exportstopp, som leder till kraftiga prisökningar på livsmedel. Det påverkar i sin tur den sociala tryggheten i Sverige.

Johan Kuylenstiernas trendspaning är att jordbruksmark kommer att klassas som riksintresse.

– Men man kan också vända på problemet och se det som en möjlighet för svensk livsmedelsindustri, tillägger han.

Politikernas miljötänkande finns, men Johan Kuylenstierna efterlyser mer långsiktighet i besluten.

– Det är viktigt att överskrida blockgränserna och lyfta internationella frågor som påverkar på lokal nivå, säger han.

Riksintresseutredningen

Regeringen tillsatte i december 2013 Riksintresseutredningen (dir. 2013:126) med uppdrag att göra en översyn av 3 kap. miljöbalken och relevanta delar av 4 kap. miljöbalken. Utredaren ska föreslå sådana ändringar som ger ett system för hushållning med mark- och vattenområden och särskilt områden av riksintresse, som är ändamålsenligt, anpassbart över tiden, fokuserat på väsentliga och aktuella behov och som inte leder till onödiga inskränkningar i användningen av mark- och vattenområden eller för planeringen av hur områdena ska användas. Systemet ska vara rättssäkert, enkelt, överskådligt och begripligt samt underlätta en enhetlig tillämpning i hela landet. Uppdraget i sin helhet ska redovisas i ett slutbetänkande senast den 1 december 2015.

Fredagen den 23 maj hålls en hearing på Rosenbads konferenscenter i Stockholm om bostadsförsörjning och riksintressen.

I underlaget inför hearingen presenters tre förslag varav det första är Bostadsförsörjning som riksintresse. Det skulle ge möjlighet att utpeka vissa områden som riksintresse för bostadsförsörjning. Troligtvis hamnar dessa i de mest expansiva kommunerna där jordbruksmarken är som mest hotad. Skulle detta förslag drivas igenom kommer det att innebära en kraftig försvagning av skyddet av jordbruksmark.

Inbjudan till hearingen

Underlag till hearingen

Jordbruksmarken – en naturresurs att förvalta

Länsstyrelsen i Jämtland har tagit fram en skrift som ska ge ett kunskapsunderlag om jordbruksmark i Jämtlands län och en gemensam grundsyn kring värdet av jordbruksmarken.

Läs hela skriften här.

I skriften presenteras Länsstyrelsens grundsyn kring jordbruksmark

Vid handläggning av olika typer av ärenden som direkt eller indirekt berör jordbruksmark har Länsstyrelsen denna samlade grundsyn:

Ur ett framtida mat- och energiperspektiv är det problematiskt att jordbruksmarken bebyggs, försumpas eller växer gen, särskilt med hänsyn till miljö- och rättviseaspekter i ett globalt perspektiv. Problematisk är även byggnation i anslutning till jordbruksmark, också i mindre skala. Jordbruksmarken är en platsbunden naturresurs, som tar lång tid att skapa och har stor betydelse för landskapsbilden. Vår jordbruksmark är speciell då den har en naturligt hög
produktionsmässig kvalitet och utsätts för relativt låg grad av slitage.

Betesmarker är, tack vare att de betas, ofta rika på biologisk mångfald, vilket i sig är en försäkring inför ramtiden. Jordbruksmark levererar många livsviktiga ekosystemtjänster. Med ökad nederbörd och temperaturökning kan klimatet för odling i vår region komma att bli ännu bättre än i dag, samtidigt som förutsättningarna för andra platser kan bli sämre. Behovet av livsmedels- och energiproduktion kan öka i framtiden, även om ekonomiska intressen saknas i dag. Med hänsyn till försiktighetsprincipen är det därför viktigt att se på jordbruksmarken som en platsbunden naturresurs och därför bevara den.

Vem har makten över marken?

En eftermiddag på SLU Alnarp den 15 maj med forskning, politik och praktik kring markanvändning och livsmedelsförsörjning

Studieförbundet Vuxenskolan och LRF Skåne vill samla de viktigaste aktörerna kring åkermarkens användning för att söka gemensam kunskap och byta erfarenheter kring hur vi hållbart värnar den bästa åkermarken för livsmedels- och energiproduktion för vår framtida försörjning.

Inbjudan hittar du här.

Anmäl dig här.

Mer information om arrangemanget hittar du här.

Bybor rasar mot planer på bostadsrätter

Dalarnas tidning publicerade den 24 april artikeln ”Bybor rasar mot planer på bostadsrätter”.

Det är uppror i Nygårdarna. På torsdagskvällen träffades närboende angående Borlänge kommuns planer på att bygga 24 bostadsrätter på åkermark.

– Kommunen har en ståndpunkt om värdet av att bevara den kulturhistoriska radbymiljön i Nygårdarna. Men den struntar man i, i det här fallet, säger Helen Dahlbäck.
– Vi förstår att kommunen vill bygga nytt. Men det finns annan mark man kan bygga på om man vill, som är närmare centrum och med bättre infrastruktur.

Enorm strukturomvandling – svenskt jordbruk läggs ned i det tysta

Extrakt – aktuell forskning för ett hållbart samhälle” en populärvetenskaplig tidning från forskningsrådet Formas publicerade den 22 april artikeln ”Enorm strukturomvandling – svenskt jordbruk läggs ned i det tysta”.

De skriver bland annat:
Rika länder kan ”låta bli” att använda sin egen mark till livsmedelsförsörjning. Men det är knappast hållbart på lång sikt, säger Anders Wästfelt. Medan andra länder köper in jordbruksmark för att säkra sin framtida livsmedelsförsörjning för en ökande befolkning – till exempel har Kina och Qatar köpt upp ansenliga mängder jordbruksmark i Afrika och Australien – exploaterar vi i Sverige bördig jordbruksmark för andra ändamål. Något som straffar sig i längden, menar Anders Wästfelt.
– Planterar man granskog på jordbruksmark är det inte bara att hugga ner skogen och börja använda den som jordbruksmark igen när man behöver. Marken blir försurad för decennier framåt. Bygger man en stad eller motorväg på jordbruksmarken är den förstörd för alltid.

C-kritik mot köp av mark

Folkbladet publicerade den 1 april artikeln ”C-kritik mot köp av mark”.

Genom att köpa upp jordbruksmark kommer Norrköpings kommun att lägga en död hand över området. Om de sedan dessutom exploaterar området för bostadsbebyggelse kommer de att begå ett lagbrott.

Ännu ett exempel på en kommun som inte förstår eller inte vill förstå lagtexten i Miljöbalken 3 kap, 4 §: Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Stadsnära odling aktuellt i Malmö

Land Lantbruk publicerade den 6 april artikeln ”Stadsnära odling aktuellt i Malmö”.

De skriver:
Åkermarken har fått ge vika för asfalt och betong. Men i Malmö stads förslag till ny översiktsplan talas nu om landsbygden som en positiv kraft. Med 5 000 hektar odlad mark och växande intresse för stadsnära odling har storstaden potential för matproduktion.

Sent skall syndaren vakna tycker Den Goda Jorden!

Spelet om den stadsnära landsbygden

På Landskapsobservatorium publicerades artikel ”Spelet om den stadsnära landsbygden” den 13 februari.

Den stadsnära landsbygden är en outnyttjad potential i arbetet för en hållbar utveckling. En riktad planering, men också en fördjupad dialog mellan olika aktörer, behövs för att utnyttja dess möjligheter. Vid Birmingham City University har spelet Rufopoly utvecklats för att öka förståelsen för den komplexitet som kännetecknar stadsranden, och för att möjliggöra en dialog bortom tidigare låsta positioner. Artikeln introducerar spelet och det Leader-projekt som kommer att pröva Rufopolys användbarhet i Sverige under 2014.

Läs hela artikeln här.