År: 2014

Avhandling ”Jordbruksmark i förändring”

Elin Slätmo har skrivit en avhandling ”Jordbruksmark i förändring. Drivkrafter bakom och förutsättningar för offentlig styrning i Sverige och Norge”.

Den 31 oktober klockan 13 försvarar Elin sin avhandling i sal C-G, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg. Opponent är Professor Mattias Qviström, SLU Alnarp.

Läs avhandlingen här.

Markexploatering i Europa

European Soil Portal presenterar en studie över markexploateringens påverkan på livsmedelsförsörjningen i Europa.

Mellan 1990 och 2006 beräknas den potentiella förlusten av jordbruksproduktion på grund av markexploatering vara 6,2 miljoner ton vete.

Läs mera här.

Miljömålsberedningens slutbetänkande

Här kan du läsa Miljömålsberedningens slutbetänkande. Den Goda Jorden kommer att lämna ett yttrande över detta slutbetänkande och vi tar gärna emot era synpunkter.

I Miljömålsberedningens slutbetänkande går det att läsa följande i sammanfattningen som rör en hållbar användning av mark:

Hållbar användning av jordbruksmark

En förutsättning för jordbrukslandskapets värden är själva brukandet av marken. Ett fortsatt svenskt jordbruk, där de negativa miljöeffekterna kan hanteras inom pågående produktion, är därför en av förutsättningarna för att uppnå en långsiktigt hållbar markanvändning. I takt med de ökade anspråken på marken anser vi att det är mycket viktigt att bevara jordbruksmarken och att skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt jordbruk. Eftersom den svenska jordbrukspolitiken är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik krävs även insatser på EU-nivå för att åstadkomma en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark.

Markanvändningen har också betydelse för att minska utsläppen av växthusgaser. Genom att minska utsläppen från organogena jordar och öka kolinlagringen kan jord- och skogbruket bidra till att nå både nationella mål och internationella åtaganden.

Ekologisk produktion är ett viktigt komplement till det konventionella jordbruket för att uppnå en hållbar användning av jordbruksmark. Särskilt den biologiska mångfalden gynnas av ekologisk produktion eftersom kemiska bekämpningsmedel inte är tillåtna och längre och mer varierande växtföljder tillämpas.

Vi föreslår därför:

  • · Etappmål om bevarande av jordbruksmark.
  • · Etappmål om en gemensam jordbrukspolitik som främjar en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark.

Vi lyfter även fram tre särskilt angelägna frågor genom bedömningar:

  • · Förutsättningar för att bevara och stärka ett öppet och variationsrikt landskap.
  • · Ett livskraftigt svenskt jordbruk kan stärka odlingslandskapets natur- och kulturvärden.
  • · Skapa förutsättningar för minskade utsläpp av växthusgaser från skogs- och jordbruksmark.

1 000 gillanden på Facebook

På Facebook har Den Goda Jordens sida nu fått sin tusende besökare som gillar oss.

Sidan hittar du på: https://www.facebook.com/dengodajorden

Vi lägger ut lite mer information där än vad vi förmedlar här på hemsidan.

Gå in och gilla oss även du.

Makten över marken

KSLA:s sammankomst under rubriken ”Makten över marken” finns nu tillgänglig här

Den svenska åkermarken minskade med ca 150 000 hektar mellan 1998 och 2010. Under perioden exploaterades ca 4 300 hektar för bebyggelse och industriändamål. Ofta ligger den exploaterade marken i slättbygderna och har högt brukningsvärde. Skyddet av brukningsvärd jordbruksmark i Sverige är mycket svagt i en internationell jämförelse. Det gäller nationellt, regionalt och lokalt. Beslutsfattare ställs inför svåra avvägningar vid planeringen: Ska man förtäta eller bygga ut, ofta på värdefull åkermark? Hur man än väljer får det olika samhällsekonomiska konsekvenser.

Höstens riksdags- och kommunval aktualiserar frågan om vem och vad som ska bestämma över hur vi använder vår livsviktiga åkermark. Nyligen har också en expertgrupp till Miljömålsberedningen lagt fram rapporten ”Hållbar användning av jordbruksmark”. Där föreslås att kommunerna ska ta större hänsyn till brukningsvärd jordbruksmark och att länsstyrelserna bör få en starkare roll i tillsynen av plan- och bygglagen. Parallellt har Jordbruksverket publicerat rapporten ”Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering”. Här beskrivs hur kommuner och länsstyrelser ofta brister när det gäller hushållning med brukningsvärd jordbruksmark. Samtidigt har regeringen tillsatt en utredning för att se över det regelverk som styr över kommunernas fysiska planering för t.ex. bostäder, industri och infrastruktur. Utredningen, som ju också berör markanvändningen, har just inletts och man är intresserad av att fånga in synpunkter för det kommande arbetet.

Hur ska olika behov och särintressen prioriteras och bäst vägas samman i en hållbar samhällsutveckling? Går det att skapa styrsystem för detta? Vi hoppas att dagens diskussion ska bidra till ökad kunskap om de olika intressen som ska förenas och till att skapa bra beslutsunderlag för att hållbart styra användningen av jordbruksmark.

 

 

Planerar kommunerna bort vår mat?

På Miljöbloggen publicerade Tobias Robinson den 19 juni inlägget ”Planerar kommunerna bort vår mat?”

han skriver bland annat:
I framtiden behöver ingen äta. Åtminstone inte i våra storstäder, för samtidigt som intresset för odling inne i städerna är större än någonsin, försvinner allt mer av jordbruksmarken utanför städerna och bebyggs av motorvägar och bostäder. Förutom att bonden aldrig kan ersättas av hipstern är frågan; är detta ens lagligt?