Månad: februari 2013

”Vi behöver mer åkermark”

I artikeln ”Vi behöver mer åkermark” i Sydsvenskan den 5 februari säger Skånes nya landshövding Margareta Pålssons att byggande på åkermark ska undvikas nästan till varje pris.

Världens befolkning ökar och många tar sig från fattigdom till medelklass. Då äter man mer och andra saker. Det påverkar livsmedelsförsörjningen. Vi kommer att behöva mer mark att odla på.

– Jag kan förstå om kommunpolitiker inte tycker att den viktigaste delen av deras uppdrag är att tänka på världens livsmedelsförsörjning. Men staten måste göra det.

HÅLLBAR UTVECKLING I SVENSK PLANERINGSPRAKTIK

Eva- Marie Samuelsson skrev 2010 sitt examensarbete i landskapsplanering ”Hållbar utveckling i svensk planeringspraktik – en diskussion kring förtätning och andra ambitioner” vid SLU Alnarp.

Hon avslutar sitt arbete så här:
Utvecklingen idag är inte hållbar. För att den ska bli det krävs förändringar. Stora förändringar. Små förändringar. Många förändringar. För att det ska vara möjligt krävs att samtliga inblandade parter inser problematiken och vad de själva behöver göra. Utvecklingen kommer inte att bli hållbar bara för att avstånden kortas in i den fysiska planeringen. Den kommer inte heller att bli hållbar bara för att variationen bland bebyggelsen ökar. Alla bär vi ett ansvar.

Det är svårt att förstå de stora förändringar som väntar. Om fyrtio år, när dagens åttiotalister är redo att gå i pension, kommer världsbefolkningen att ha ökat med trettio procent. Ytterligare två miljarder människor ska få plats på jordklotet. Den pågående globala utvecklingen talar för att problematiken kommer göra sig allt mer synlig i Sverige. Om produktionsmöjligheterna för jordbruket beräknas minska med tjugo respektive trettio procent i Asien respektive Afrika lär vi svenskar påverkas. Om havsnivån stiger lär vi påverkas. Om en ökande världsbefolkning ska rymmas på krympande landytor, lär vi påverkas.

Import- och exportförhållanden lär ändras radikalt. Folk kan tvingas bli klimatflyktingar. Det måste finnas utrymme för omvandlingar. Därför kan vi inte låta bebyggelsen sprida ut sig mer än nödvändigt även om vi idag bor i ett land med till synes gott om plats. Därför behöver diskussionen kring den problematik kopplad till hållbarhet i samhällsplaneringen som detta arbete berör föras vidare, så att förändringar kan ske.

Exploatering förstör bördig åkermark

Irene Oskarsson (KD), riksdagsledamot och talespersonför landsbygdspolitiska frågor och Otto von Arnold (KD),
riksdagsledamot och talesperson i plan- och byggfrågor har skrivit en debattartikel ”Exploatering förstör bördig åkermark” i Trelleborgs Allehanda den 1 februari.

De avslutar med att åkermark oåterkalleligen förstörs, på grund av nybyggnationer och asfalt när förtätning i många fall kan förespråkas, är inte hållbart. Det är därför viktigt att främja en regional och kommunal planeringsprocess som tar hänsyn till att bevara åkermarken.

Den odlingsbara jorden i våra öppna landskap måste respekteras.

Rapporten ”Tätare Skåne”

Strukturbild för Skåne presenterade den 1 februari rapporten ”Tätare Skåne ”.

Hur ska Skåne möta en växande befolkning och dess krav på bostäder och arbetsplatser och samtidigt värna om Europas bästa åkermark? Hur kan Skåne arbeta med förtätning för att skapa en mer hållbar utveckling? Och hur analyseras effekten av täthet?

I rapporten Tätare Skåne beskrivs och illustreras enkla verktyg för att analysera förutsättningarna till förtätning på ortsnivå. Utifrån detta kan den kommunala planeringen laborera med olika strategier för att nå det som eftersträvas med förtätningsåtgärderna. För att illustrera var och hur förtätning lämpligast bör lokaliseras och placeras, somt vilka funktioner som bör ingå, har sex indikatorer tagits fram och sammanställts i en värderos. Rapporten avslutas också med en praktisk tillämpning av indikatorerna och värderosen i tre skånska orter: Landskrona, Svedala och Klippan.

Läs hela presentationen här.

Ladda ned rapporten här.