Sveriges Radio P4 Gotlandsnytt publicerade den 9 januari inslaget ”Det byggs allt oftare på jordbruksmark i Sverige.”

Det byggs allt oftare på jordbruksmark i Sverige. Men här på Gotland är andelen mark som byggs bland de lägsta i landet. Byggnadsnämnden på Gotland har blivit striktare och säger allt oftare nej till bygglov på jordbruksmark, säger bygglovschefen Christina Gortcheva i dagens Onsdagsintervju.

http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8

http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8

Christina Gortcheva är bygglovschef i regionen sedan i höstas. Hon kommer ursprungligen från Bulgarien men har varit i Sverige sedan 1987. Hon har jobbat i fem olika kommuner, och kommer närmast från Uppsala där hon varit bygglovschef. Byggloven har stått på kö i regionen, men nu har man hunnit ifatt, men hon påpekar vikten av man tar professionell hjälp när bygglovshandlingar görs. Minst 60 procent av alla bygglov måste kompletteras, vilket hon tycker är mer än i de övriga kommuner hon jobbat.

På Gotland exploaterades 63 hektar jordbruksmark mellan åren 2006 – 2010, visar statistik från Jordbruksverket.

Jordbruksverkets tabell med data över exploatering per län och kommun (pdf)

Jordbruksmarkens högre värde och möjligheterna att odla i närheten där man bor- istället för att livsmedel importeras – är två av anledningarna till att byggnadsnämnden inte vill att jordbruksmark ska bebyggas. Fall som de på senare tid sagt nej till handlar om mark som brukats de senaste åren, och därför inte är lämpliga att bygga på. I något fall har det handlat om mark där ägaren också fått EU-bidrag för jordbruksmarken.

I de fall de säger ja till att marken exploateras handlar det om att bygga ut i tätorterna, säger bygglovschefen Christina Gortcheva på Region Gotland.

Jordbruksverket har låtit företaget Metria ta fram en ny metod för att avgöra vilken jordbruksmark som har blivit exploaterad i Sverige under perioden 2006-2010. Under perioden har 3 000 hektar tagits i anspråk och det är en ökning jämfört med tidigare period.

Jordbruksverket skriver att i princip kan en åker ge livsmedel och andra råvaror i hundratusentals år framåt, men om den bebyggs med exempelvis vägar, parkeringsplatser och lagerlokaler är det i det närmaste omöjligt att återställa den.
– Det allvarliga i analysen är att det är i goda jordbruksbygder som exploateringen är som störst. I Halland är takten mer än dubbel jämfört med övriga landet och Skåne är det län som haft näst högst exploateringstakt under senare år, säger Martin Sjödahl, chef för Jordbruksverkets klimatenhet.