År: 2013

Statistik över åkermark från SCB

I ett pressmeddelande från Statistiska Centralbyrån den 17 december med rubriken ”Markanvändningen i Sverige 2010: Män dominerar markägandet” finner man bland annat följande statistik.

Tätorter fortsätter växa på jordbruksmark

Mellan åren 2005 och 2010 ökade tätortsarealen i Sverige med cirka 9 700 hektar, varav cirka 2 250 hektar utgjordes av åkermark. Senast motsvarande areal åkermark tagits i anspråk för tätortsexpansion var under 5-årsperioden 1990-95. Totalt under perioden 1960–2010 har omkring 67 500 hektar åkermark slukats av växande tätorter.

Ökning av tätortsareal samt därav på åkermark åren 1960–2010
Exploatering aker sve

Mindre än 0,3 hektar åkermark per person
En konsekvens av minskningen av åkerarealen i Sverige i kombination med den ökande befolkningen är att arealen åkermark per person blir allt mindre. I slutet av 1800-talet fanns som mest 0,7 hektar åker per person. Därefter har andelen stadigt sjunkit och var år 2010 nere i 0,28 hektar per person. Detta är ändå betydligt mer än det globala genomsnittet som vid samma tid låg på 0,22 hektar per person.

Kommuner exploaterar i strid med lagen

Land lantbruk & Skogsland publicerade den 13 december debattartikeln ”Kommuner exploaterar i strid med lagen” skriven av föreningen Den Goda Jorden.

Det är med stor förvåning vi i den ideella föreningen Den Goda Jorden noterat att riksmedia och politiker i väldigt liten omfattning uppmärksammat nyheten att kommunerna inte följer lagstiftningen i Miljöbalken 3:4. Lagbrott av den digniteten ska inte passera obemärkt förbi, särskilt inte om de utförs av våra valda ombud och deras tjänstemän.

Vi kräver i debattartikeln att jordbruksmarken bevaras som en långsiktig resurs. Klassa den som riksintresse eller ge den annat verksamt lagligt skydd.

Trafikverket struntar i åkermarken

I Bohuslänningen publicerades den 12 december insändaren ”Behåll gamla sträckningen av väg 161” skriven av Gerhard Olofsson för styrelsen för Uddevalla Naturskyddsförening.

De skriver bl a:
Samrådshandlingen framhåller att det är dyrast att bygga om den befintliga vägen. Det är självklart att det blir så om man sätter värdet till noll kronor för att producerande jordbruksmark läggs under asfalt, att fragmenteringen av landskapet ökar ytterligare, att värdefulla naturmiljöer förvandlas till vägar och att de åkerbitar som blir kvar mellan vägarna blir sämre och mindre intressanta att bruka och därmed löper en ökad risk att falla bort.

Skulle dessa faktorer tillmätas sitt rätta värde lär det inte vara möjligt att komma fram till att det är billigast att bygga en ny väg.

Det är mycket negativt att Trafikverket lägger förslag som innebär att man använder produktiv jordbruksmark till att bygga väg, speciellt när det som nu finns en annan möjlighet som ger önskad effekt vad gäller bättre förutsättning för kollektivtrafik, gång och cykeltrafik samt ökad trafiksäkerhet, men med bibehållen förutsättning för en levande landsbygd.

Länsstyrelsen sågar delar av planerna på utbyggnad

Ystad allehanda publicerade den 6 december artikeln ”Länsstyrelsen sågar delar av planerna på utbyggnad”.

De skriver:
Länsstyrelsen bedömer inte heller att det kollektivtrafiknära läget är ett tillräckligt skäl att bygga på jordbruksmark.

– Länsstyrelsen kan därför komma att överpröva kommande detaljplan enligt plan och bygglagen, skriver länsstyrelsen i sitt granskningsyttrande.

Exploatering av jordbruksmark dröjer

Ystad Allehanda publicerade den 4 december artikeln ”Exploatering av jordbruksmark dröjer”.

De rapporterar att Tomelilla lägger ett planerat industriområde i malpåse för att det skulle byggts på jordbruksmark.

De skriver bland annat:
– Jag har tjatat om detta några gånger. Nu hoppas jag att vi har fått bort diskussionen helt och hållet. Den marken är en av kommunens allra bästa jordbruksmarker. Vi måste trygga livsmedelsproduktionen, säger Leif Sandberg.

Han understryker att han hade haft en annan inställning om det hade varit ont om annan industrimark att exploatera, men så är inte fallet.

Rapport från expertgruppen för hållbar användning av jordbruksmark

Expertgruppen för hållbar användning av jordbruksmark lämnade den 29 november en rapport till Miljömålsberedningen som
underlag för det fortsatta utredningsarbetet. Hela rapporten hittar du här.

De delar som rör bevarande av jordbruksmark hittar du här.

Här följer ett utdrag ur rapporten som rör bevarande av jordbruksmark med de konkreta förslag som läggs i rapporten..

5. Hur kan produktiv åkermark och dess bördighet bevaras?
5.1 Förslag om bevarande av jordbruksmark
Expertgruppen föreslår:
Senast 2015 stärks skyddet av brukningsvärd jordbruksmark genom förtydliganden i plan- och bygglagen vad gäller kommunens översikts- och detaljplaner och länsstyrelsens roll vid planläggning.

Förslag till åtgärder:
Kommuner ska i sina översiktsplaner tydligare beskriva hur hänsyn tas till brukningsvärd jordbruksmark. I plan- och bygglagen ska därför:
– 3 kap. 4 § kompletteras med kravet att kommunen i sin redovisning utöver riksintressen även särskilt ska ange hur man tagit hänsyn till brukningsvärd jordbruksmark.
– 3 kap. 5 § kompletteras med ett krav att det av översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att ta hänsyn till brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 §.

Länsstyrelsen får en tydligare uppgift att bevaka frågan om bevarande av brukningsvärd jordbruksmark under samrådet om förslag till översiktsplan eller detaljplan och i sitt granskningsyttrande över planförslagen. I plan- och bygglagen ska därför:
– 3 kap. 10 § och 5 kap. 14 § kompletteras så att länsstyrelsen under samrådet om översiktsplan respektive detaljplan ska verka för att hänsyn tas till bestämmelsen om brukningsvärd jordbruksmark i miljöbalken.
– 3 kap. 16 § och 5 kap. 22 § kompletteras med att det i länsstyrelsens granskningsyttrande över förslag till översikts- eller detaljplan ska anges om förslaget inte är förenligt med bestämmelsen om hushållning med brukningsvärd
jordbruksmark i miljöbalken.

Länsstyrelsen får en förstärkt roll i tillsynen. I plan- och bygglagen ska därför:
– 11 kap. 10 § kompletteras med att länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut om detaljplan, om beslutet kan förväntas innebära att bestämmelsen i miljöbalken om hushållning med brukningsvärd jordbruksmark inte följs.

Åkermark blev ny bebyggelse

SVT Sydnytt publicerade den 27 november artikeln ”Se hur Malmö-Lund förändrats”

De rapporterar att Lantmäteriet har lanserat ett ny tjänst där det går att jämföra dagens karta med 1973 eller med 1960 och det är framförallt slående att se förtätningen av Malmö-Lund området och hur mycket åkermark som har försvunnit.

På 60-talet var det mesta av östra Lund åkermark. Hur mycket bebyggelsen vid Ideon och Östra Torn har vuxit blir oerhört tydligt vid en jämförelse.

Intressant är också att titta på kartan över Staffanstorp. Det många kanske inte tänker på att denna stad byggdes upp så sent som på 70-talet.

Här hittar du lantmäteriets tjänst.

Kommuner tolkar planlagen fel

Svea Jord & Skog publicerade den 20 november artikeln ”Kommuner tolkar planlagen fel”.

De avslutar:

Miljöbalkens skrivning hänvisar till ett riksintresse när jordbruksmark får användas för andra ändamål. Här konstaterar utredarna att det råder brist på kunskap och kanske även ovilja att ta hänsyn till begreppet riksintresse. I praktiken visar det sig att det är allt för lätt att kommunerna i sin planering anger riksintresse för det som egentligen är kommunens eget behov av mark för industriverksamhet eller som i många fall ett nytt eller utökat affärsområde.

Jordbruksverket konstaterar i sin utredning att befintlig lagstiftning tidigare bedömts som tillräcklig men samtidigt att utredningen klart visar att lagen inte tillämpas eller följs på kommunal nivå.

En miljövårdsberedning som beräknas klar under sommaren 2014 kommer med förslag till åtgärder för att skärpa bestämmelserna och att ge mer klarhet i begrepp som riksintresse och jordbruksmarkens användning.

Studieresa till Köpenhamn den 13:e november

Föreningen Den Goda Jorden anordnar i samarbete med Grupp Atmen, på onsdag den 13:e november en studieresa till Köpenhamn med omnejd. Studieresan ingår i ett projekt som genomförs med medel från Sparbanksstiftelsen Öresund.

Om resan:
Studieresan kommer att beröra aspekter på stadsplanering och vad som kan anses vara “god byggnadskonst”. I ljuset av ett förändrat klimat och en samtidigt växande befolkning behövs den åkermark som finns runt Malmö- och Köpenhamnsregionen för vår framtida matförsörjning. Under resan kommer vi att besöka gården Grantoftegaard, som ligger i gränslandet mellan stad och land. Grantoftegaard har både “social verksamhet” och gårdsbutik. Vårt besök på Grantoftegaard ger en inblick i behovet av lokalproducerad mat och visar på den tveeggade problematiken med växande städer. Vi besöker också flera platser inne i Köpenhamn, bland annat nybyggda Sydhavnen, beläget på f.d. hamnmark och med kanaler inom kvarteren samt den mycket tätbyggda  (11.000 inv./ km2) stadsdelen Frederiksberg. På Köpenhamns Universitet, Skov og Land, får vi vidare en föreläsning om den berömda “fingerplanen”. Resan kommer i övrigt att belysa och ställa frågor som berör “hållbart byggande”, och vad som, utifrån olika besökta platser under dagen kan anses utgöra “god byggnadskonst”. Per Arne Ivarsson, mångårigt erfaren arkitekt och byggledare för över 400 restaureringsobjekt guidar på bussen och ger del av sin stora kunskap inom området.

Med förhopppmning om en trevlig och intresseväckande dag tillsammans i Köpenhamn med omnejd.

Daniel Andersson, reseledare & projektledare,
Den Goda Jordens studierersor till Danmark.
_____

Angående anmälan:
Studieresan riktar sig i första hand till anställda och studenter vid SLU och MAH. Även yrkesverksamma stadsplanerare & politiker i Skåne är vid intresse välkomna att följa med.
(OBS. Studenter vid Helena Mellqvists kurs Hållbar Stadsutveckling är automatiskt anmälda till resan och ska anmäla eventuell specialkost direkt till kursledaren senast vid kursstart den 11e.)

Förtäring ingår och resan är i övrigt gratis för er som vill följa med. Men med tanke på att maten ska beställas i förväg, så är anmälan bindande. 25 platser är förbehållna kursen Hållbar Stadsutveckling Vid SLU & MAH. Utöver dessa platser finns 20 platser lediga till vemhelst, som önskar följa med.
Först till kvarn! Anmälan dock senast på måndag den 11 nov. kl. 9.00. Anmälan görs till resa@jarnhager.se
OBS! Ange ditt namn, organisation/program, tel.nr., om du vill ha specialkost samt om du går på i Alnarp eller Hyllie, i anmälan.
(PS. Glöm inte danska pengar om du vill handla lokalproducerade varor i Grantoftegaards gårdsbutik! De tar ej VISA-kort, däremot Mastercard enligt uppgift.)

Buss går från Alnarp kl. 8.00 och Hyllie kl. 8.30. Tillbaka åter Alnarp ca. 17-17.30. Välkomna!

Skydda jordbruksmarken

Gefle Dagblad publicerade den 1 november debattartikeln ”Skydda jordbruksmarken” skriven av Gunnar Pleijert, ordförande LRF Mjölk och Helena Jonsson, ordförande LRF.

De anser att följande bör prioriteras:

  • Stärkt lagskydd för åkermark i särskilt känsliga områden.
  • Öka Länsstyrelsens inflytande när det gäller både översiktsplaner och detaljplaner.
  • Öka kompetensen om värdering av jordbruksmark hos handläggare på kommunen.
  • Stärk rutinerna för detaljplaner och översiktsplaner så att kommunerna tillämpar Miljöbalken 3 kapitlet 4§.