År: 2012

Kommunernas översiktsplaner ger inte tillräcklig vägledning

Bara ett fåtal av de skånska kommunerna ger i sin översiktsplan besked om vilka områden utanför tätort som är lämpliga respektive olämpliga för ny bebyggelse. Det konstaterar Länsstyrelsen i en rapport om markhushållningen i Skåne.

Rapporten ” Får jag lov i öppna landskap?” presentas i dag i samband med Stadsarkitektdagen. Länsstyrelsen har besökt alla Skånes kommuner för att granska översiktsplaner och ärenden om bygglov och förhandsbesked. De viktigaste förbättringsområdena är dessa:

Kommunernas översiktsplaner ger inte tillräcklig vägledning när det gäller markkonflikter utanför tätort. Medborgarens möjlighet att förutse hur den offentliga makten kommer att agera är därför liten, vilket är ett problem ur demokratiskt och rättssäkerhetsperspektiv.

– Den som vill bygga utanför tätort behöver kunna förutse vad som är möjligt, säger länsarkitekt Elisabet Weber.
Natur- och kulturmiljövärden tillgodoses inte tydligt i ärenden om lov och förhandsbesked. Det är önskvärt att det framgår tydligare av beslutet vilka allmänna intressen som berörs av tänkt bebyggelse och motiven till beslutet.

– Samtidigt kan vi konstatera att Länsstyrelsens planeringsunderlag inte är tillräckligt bra och vägledande för kommunerna. Vi tar med oss erfarenheterna i vårt fortsatta arbete med att stödja kommunerna i deras utveckling av översiktsplanerna, säger Elisabet Weber.

Ladda ned rapporten Får jag lov i öppna landskap? – Uppföljning av markhushållning på landsbygden i Skåne

December 5th is WORLD SOIL DAY

World Soil day celebrates the importance of soil as a critical component of the natural system and as a vital contributor to the human commonwealth through its contribution to food, water and energy security and as a mitigator of biodiversity loss and climate change. It is celebrated particularly by the global community of 60 000 soil scientists charged with responsibility of generating and communicating soil knowledge for the common good. many events focussed on increasing the public awareness of soil and its contribution to humanity and the environment. it is held on December 5th because it corresponds with the official birthday of H.M. King Bhumibol Adulyadej ,The King of Thailand, who has officially sanctioned the event.

The Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), under the framework of the Global Soil Partnership is organising a celebration of the:

“Securing healthy soils for a food secure world” A day dedicated to soils

On 5th December 2012 from 13:00-14.30 hours in Sheikh Zayed Centre, FAO HQ, Rome

Read more here.

Hur starkt är jordvern i tätortsnära områden?

Elin Slätmo, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Göteborgs Universitet, har skrivit rapporten ”Hur starkt är jordvern i tätortsnära områden? En studie av drivkrafter och prioriteringar i arealanvändningen i Sandnes kommun 1995-2007”.

Denna studie är en del av det större tvärvetenskapliga forskningsprojektet Land use changes in urban pressure areas – threats to food production and landscape qualities (Norges forskningsråd 2009-2012). Målen med forskningsprojektet är bland annat att öka kunskapen om vilka drivkrafter som finns bakom jordbruksmarkens förändringar och hur arealer nära urbana områden kan hanteras. Att öka kunskapen om hur jordbruksproduktion, bevarandet av kulturmiljöer och biologisk mångfald kan samexistera i markanvändningen är också centralt i projektet. I förevarande rapport presenteras resultat kring drivkrafter bakom omvandling av jordbruksmark i de tätortsnära områdena i Sandnes kommun, Norge.

Läs rapporten här.

SVT – Kampen om jorden

SVT2 och SVT Play torsdag den 29 november klockan 20:00

Kampen om jorden
Hur ska maten räcka till alla?

Tre fjärdedelar av Malis befolkning är bönder. Nu kommer rika, landhungriga länder som Kina och Saudiarabien och tar över deras mark för att odla mat som går på export. För bönderna innebär det jobb, men blir det tillräckligt med mat över för de fattiga?

Läs mer om Why poverty här

Tillägg för jordbruksområden – Översiktsplan i Göteborg

I samband med Göteborgs kommuns översiktsplanering har de tagit fram ett tillägg för jordbruksoråden.

Syfte
Tillägget syftar till att främja bevarande och bruk av befintlig jordbruksmark i Göteborg och att etablera planeringsrutiner som identifierar och tar tillvara de olika värdena i jordbruksmarken. Rekommendationerna i tillägget innebär att det på samma sätt som tidigare ska råda stor restriktivitet mot att ta jordbruksmark i anspråk för ny bebyggelse och nya anläggningar som inte har med områdenas funktion som jordbruksområden att göra.

Tydliga rekommendationer
Genom tillägget förtydligas rekommendationen R11 – Område för jordbruk utanför detaljplan i Översiktsplan för Göteborg. Tillägget innebär att en värdering ska göras av jordbruksmarken när det finns motstående intressen eller utvecklingsanspråk på markanvändningen. Vid en avvägning mellan olika intressen ska en samlad bedömning göras av jordbruksmarkens värden. Produktionsvärden, sociala värden, natur- och kulturvärden och värden för kretslopp och miljötjänster ska användas vid värderingen, som bör ske i dialog med den enskilde jordbrukaren.

Underlaget uppdateras
I tillägget föreslås att det inaktuella kartunderlaget beträffande jordbruksmarkens omfattning som redovisas i Översiktsplan för Göteborg utgår ur planen. Översiktsplanen uppdateras med en aktuell inventering från Jordbruksverket
över vad som brukas som jordbrukmark idag så att de verkliga förhållandena speglas i planen. Genom tillägget kommer vissa områden att utgå och andra att läggas till i redovisningen av jordbruksområden på kartorna 1 och 2 i Översiktplan för Göteborg.

Förändringar
Tillägget medför ingen förändring gentemot Översiktsplan för Göteborg i de områden med jordbruk där det finns detaljplan, eller där förändrad markanvändning redan är föreslagen. Stora delar av den nytillkomna jordbruksområden ligger inom områden som sedan tidigare är utpekade i Översiktsplan för Göteborg som områden med stora värden för naturvård, friluftsliv, landskapsbild, kulturlandskap och kulturmiljö. Ett fortsatt brukande av marken är ofta av vikt för att värdena ska bibehållas. Tillägget medför därför inte att kommunen ändrar förhållningssätt till dessa områden.

Hela tillägget för jordbruksområden hittar du här.

Varför tätare städer?

Movium SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling publicerade den 15 oktober krönikan ”Varför tätare städer?” skriven av Caroline Dahl, koordinator, nätverket stadsutveckling.

Center for byplanlægning, under ledning av professor Jens Kvorning och forskningsassistent Lisbeth Nørskov Poulsen, hävdar i rapporten Strategier for bæredygtige byomdannelse att “Her diskuteres det [Hållbarhetsbegreppet] som et spørgsmål om hvilke bystrukturer, der må opfattes som de mest bæredygtige. Med detta fokus bliver tætheden den centrale parameter.” Täthet har under ett par decennier varit en återkommande parameter i fråga om en hållbar stadsutveckling, vilket också konstateras i citatet ovan. Begreppet har ofta fokuserat på den byggda tätheten eller befolkningstätheten, men har under senare tid allt oftare breddats till att inkludera även social och kulturell täthet.

Den vanligt förekommande argumentationen för tätortsförtätning tycks vara av både en proaktiv och en reaktiv natur. I den förstnämnda situationen förespeglas att förtätning bidrar till ett rikt stadsliv med positiva effekter för den sociala livsmiljön och ekonomiska faktorer. Livskvaliteten i de europeiska städerna står i fokus för EU:s utvecklingsarbete. Täta miljöer där de historiska spåren utgör en del av vardagslivet anses vara upplevelser som lockar. Småskaliga, varierande, fotgängarvänliga och befolkade stadsrum är kvaliteter som eftersöks och som spås vara avgörande etableringsfaktorer i en postindustriell ekonomi.

Förtätning som motkraft
Men, det är det andra fallet som denna krönka vill titta lite nämre på. I denna situation tycks förtätning användas som motkraft mot en tätortsexpansion, med dess effekter av ett argumenterat ohållbart nyttjande av jordbruksmark och andra naturresurser, så att mark kan sparas för produktion av livsmedel, fiber och biobränsle. Länsstyrelsen i Skåne län har exempelvis lanserat en nollvision kring ianspråktagandet av jordbruksmark. Röster höjs också för behovet av att lagstifta om att jordbruksmark ska anses vara av riksintresse enligt miljöbalken, och därmed få ett starkare skydd.

Med ett riksintresse skulle inte bara skyddet bli starkare utan det kommunala planmonopolet skulle också få sig en törn genom att länsstyrelsen då skulle kunna kalla in, och eventuellt upphäva, antagna kommunala detaljplaner till förmån för bevarandet av jordbruksmark. På ett sätt är därför rösterna som förespråkar ett riksintresse också ett misstroendevotum mot den kommunala planeringen och kanske en också ett indirekt förslag om en starkare statlig närvaro och en tilltro till att en statlig överblick skulle ge mer hållbara avvägningar.

Hållbarare avvägningar behövs
Att avvägningarna som görs i planering och byggnation behöver bli hållbarare konstateras tyvärr gång på gång. Den danska tidskriften Landskab redovisade nyligen resultat från det europeiska forskningssamarbetet PLUREL. Här har man kunnat konstatera att tätortsexpansion och utglesning inte bara fortgår utan även att de har förstärkts under senare år. Städerna blir alltså glesare och glesare trots att policyorgan på internationell och nationell nivå, liksom planeringsorgan på regional och kommunal nivå, i två decennier förordat förtätning.

Gunilla Lindholm, SLU i Alnarp, konstaterade nyligen i en skrivelse till Delegationen för hållbara städer att ”Vi behöver inte diskutera fördelar och risker med förtätning för att förstå, att planeringen så som den är strukturerad och utformad idag, inte synbarligen påverkar markanvändningen!” Det är en tung slutsats och en stark kritik mot det rådande planeringssystemet som Lindholm riktar. Konstaterandet väcker många frågor och det är viktigt att en debatt kring dem förs. Jag tillåter mig att tvivla på att en ökad statlig kontroll, genom ett utpekande av jordbruksmark till riksintresse, skulle vara lösningen.

Forskningsbehov
De identifierade hindren och svårigheterna med tätortsförtätning som kommunerna listar i en 2011 års miljömålsenkät är också intressanta att betrakta. Ett stelbent plansystem där hänsyn till lokala skillnader inte kan tas är en svårighet som lyfts fram. Osäkerheten kring hur riskavstånd ska hanteras så att överdimensionerade väg- och järnvägsområden inte behöver uppstå är ett annat. Det framkommer också att det finns en brist på vedertagna och gemensamma metoder för att arbeta med täthetsfrågan vilket därför kan antas vara ett angeläget forskningsområde för framtiden.

Vem äger rätten till världens odlingsmarker?

På UR Kunskapsbanken presenteras den pågående serien ”Varför finns fattigdom?”. Frågor och fördjupning till den globala kampanjen Why Poverty.

Vem äger rätten till världens odlingsmarker?

Jakten på jordbruksmark pågår över hela världen. För att täcka framtida behov köper rika länder upp mark i fattiga länder för att säkra sin matförsörjning. Men vad händer med lokalbefolkningen när marken säljs ut?

Läs mer här.