Helsingborgs Dagblad publicerade den 30 december artikeln ”Svårare att bygga på åkrarna med ny vision”.

Samtidigt som befolkningen i Skåne ökar och nya bostäder behöver byggas vill länsstyrelsen värna hårdare om åkermarken. I stället förespråkas förtätning vilket också är huvudinriktningen i Helsingborg.

En rad utbyggnadsplaner på de mindre orterna i kommunen har av olika skäl dragit ut rejält på tiden. I en del fall beror det på att länsstyrelsen gått emot förslagen eftersom värdefull jordbruksmark skulle tas i anspråk och/eller riksintressanta natur- och kulturområden beröras. Allerum/Hjälmshult är ett exempel.

Framöver kan det bli ännu svårare att bygga på landet. I det nya regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen 2012-2016 talar länsstyrelsen till och med om ”nollvision” ifråga om att utnyttja den värdefullaste åkermarken i västra och södra Skåne för nya bostäder. Och en sådan vision kan förenas med en stark skånsk utveckling, anser länsarkitekt Elisabet Weber.

I åtgärdsprogrammet som utgår från de nationella miljömålen sägs bland annat att ”på lång sikt måste huvuddelen av exploateringen i Skåne ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning av befintliga städer och tätorter”. Det heter också att ”det finns en stor potential till förtätning och exploateringen av åkermark kan därför begränsas”.

Idéerna om en nollvision har kritiserats av olika kommuner och en del formuleringar mildrades efter remissrundan. Tidigare stod det till exempel att ”all bostadsutbyggnad i Skåne bör i stället ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning”.

Förtätning som sparar åkermark är också ett av de bärande inslagen i den stora översiktsplanen för Helsingborg från 2010. En annan huvudstrategi är att bygga ut kommunen på stationsorterna och andra platser med god kollektivtrafik för att minska biltrafiken.

Men i översiktsplanen slås även fast att det ibland ändå kan bli aktuellt att utnyttja högklassig åkermark. Östra Ramlösa är ett sådant område som vållat debatt och politisk splittring.
– Vi är också restriktiva och vill hushålla med den goda åkermarken. Merparten av utbyggnaden av Helsingborg sker redan genom förtätning och i kollektivtrafiknära lägen. Men man kan aldrig säga aldrig och talet om nollvision är förvånande när det samtidigt är brist på bostäder i stora delar av Skåne, säger stadsbyggnadsnämndens ordförande Magnus Jälminger (M).

Han har tidigare pekat på att kommunen måste kunna erbjuda byggbar mark av olika slag. Och den borgerliga treklövern och tidigare femklövern har till exempel arbetat för att öka tillgången på fribyggartomter vilket i många fall innebär att åkermark försvinner.
– Jag utgår från att länsstyrelsen även i fortsättningen har en balanserad syn på de här frågorna. Om vi har bra argument för att göra undantag tror jag att de kommer att förstå det, tillägger Magnus Jälminger.

Även nämndens vice ordförande Bengt Larsen (S) anser att undantag måste kunna ske men har en mer återhållsam syn.
– Jag har full förståelse för länsstyrelsens resonemang. Men om byarna ska kunna utvecklas går det inte att undvika att ibland bygga på åkermark. Däremot ska vi inte skapa nya byar som i Östra Ramlösa och på Vasatorp. Vi måste vara trovärdiga, säger han.

Elisabet Weber understryker att länsstyrelsen kommer att bedöma ärendena från fall till fall. Hon framhåller också att Helsingborg redan kommit långt när det gäller tankarna på förtätning.
– Konkurrensen om marken är stark i Skåne. Samtidigt finns stora möjligheter till förtätning i de befintliga tätorterna, säger hon och fortsätter:
– Inom en radie på en kilometer från stationerna kan så mycket bostäder byggas att Skånes befolkning kan fördubblas. Människor tycker också om att bo i stan och framför allt fler hyresrätter efterfrågas. Alla kommuner borde fundera över fördelningen mellan olika slags bostäder. Kanske finns det redan tillräckligt med villor.

Allerum: 300 bostäder
Länsstyrelsen har starkt kritiserat det övergripande utbyggnadsförslaget för Allerum-Hjälmshult. Man befarar att den riksintressanta miljön i kyrkbyn delvis kan skadas påtagligt och vänder sig också mot att åkermark skulle bebyggas.
Cirka 300 bostäder skissas under en 20-årsperiod. Även många boende och byföreningen anser att det är för mycket.
Tjänstemännen ville ändå föra förslaget vidare utan större ändringar. Men ärendet togs aldrig upp som tänkt i stadsbyggnadsnämnden i augusti. Planen ska även klubbas av fullmäktige.

Enligt stadsbyggnadsnämndens ordförande Magnus Jälminger (M) pågår en politisk diskussion om hur man ska gå vidare. Men någon tidsplan uppges ännu inte finnas för detta.

Rydebäck: Drygt 100 bostäder
Rydebäck har växt kraftigt både vid stationen och på åkermark längre söderut. Samtidigt har olika utbyggnader försenats, bland annat på grund av att planerna överklagats.

Ett sådant projekt som föreslås i öster gäller drygt 100 bostäder i form av småhus men också i tre femvåningshus på mark ägd av Myresjöhus respektive kommunen. Ett annat gäller ett nybygge för montessoriskolan alternativt 10-20 bostäder på parkmark mellan Ytterövägen och Alnögatan.

Den första planen ligger hos mark- och miljödomstolen medan den andra ännu inte passerat länsstyrelsen. I det senare fallet krävs också en dispens från länsstyrelsen eftersom den fridlysta större vattensalamandern påträffats i området.

Domsten: 24 villor
Redan för fyra år sedan begärde kommunens mark- och exploateringsenhet att en ny detaljplan skulle göras så att Domsten kan växa mer. Ett något krympt förslag med 24 bostäder var på väg upp i stadsbyggnadsnämnden i oktober 2012 för beslut om att starta planarbetet. Men ärendet utgick eftersom markfrågorna ännu inte klarats ut helt för Skanskas del.

Företaget som för några år sedan uppförde 16 exklusiva så kallade Uniqhus i byn vill bygga lika många till. Dessutom föreslås åtta kommunala fribyggartomter på en del av grönområdet intill Gnetarödsvägen där tennisbanorna samtidigt kan bevaras.

Domsten ligger i ett riksintressant område. Och när en utbyggnad skulle göras förra gången bantades förslaget efter invändningar från länsstyrelsen.

Gantofta: 50 småhus
Den första utbyggnadsetappen med cirka 50 småhus i Gantofta har delvis justerats sedan länsstyrelsen i somras hotade att ingripa. Bebyggelsen som är tänkt att ta form på privatägd mark har dragits in i den östra delen närmast den riksintressanta Råådalen och några tomter utgått.

Samtidigt har en fördjupad dagvattenutredning gjorts och diskussioner påbörjats med ägarna till en lantbruksfastighet. Ledningar måste dras över deras mark och de har tidigare ifrågasatt förslaget.

Tanken är att planen ska tas upp i stadsbyggnadsnämnden för remiss och utställning i januari eller februari. Kanske kan den sedan gå i mål före sommaren. Enligt den övergripande plan för Gantofta som godkändes 2010 ska en successiv utbyggnad med cirka 250 bostäder göras till 2024.

Vasatorp: 100 småhus
Johan Hansen på Vasatorps gård hoppas att en ny by med cirka 100 småhus kan byggas på ömse sidor om allén fram till Vasatorps golfbana. Förslaget följer inte kommunens stora översiktsplan. Men den borgerliga treklövern och Sverigedemokraterna har ställt sig positiva. Tjänstemännen på stadsbyggnadsförvaltningen och Socialdemokraterna är däremot negativa.

Trots att det av allt att döma finns politisk majoritet för att starta planarbetet drogs ärendet ut från stadsbyggnadsnämndens dagordning i november. Enligt ordföranden Magnus Jälminger (M) behöver det kompletteras och han hoppas att det kan tas upp igen så snart som möjligt under 2013.
Avsikten är att ett 40-tal av bostäderna ska bli hyresrätter och att resten ska utgöras av villor som de blivande ägarna bygger i egen regi.

Påarp: 100 bostäder
Det har länge funnits idéer om bostäder på Landsbergs plantskola. Numera äger kommunen större delen av området och ett privat företag resten. Totalt ett 100-tal bostäder väntas kunna bli verklighet och avsikten är att det ska bli samråd om den nya planen i vår. Tankar finns på att en del av husen ska bli lite högre, kanske fyra våningar, om det går för bullret från järnvägen.

2007 godkändes en övergripande plan för cirka 200 nya bostäder i Påarp. 24 villatomter har sedan anlagts och bebyggts söder om järnvägen. 19 till blir tillgängliga 2013 och en detaljplan för ytterligare cirka 40 väntas bli klar 2015.

Kattarp: 150 bostäder
2010 fastställdes en ny detaljplan för Kattarp som innebär att orten kan växa med bortåt 150 bostäder, varav drygt 80 på fribyggartomter. Hittills har 30 sådana anlagts men bara fyra har sålts.

Det har funnits planer på att om möjligt öka intresset för tomterna genom en liten visningsby. Men gensvaret hos husföretagen var för litet för att den skulle kunna bli av 2012. Och för tillfället är det inte aktuellt att göra ett nytt försök med ett sådant projekt.

Mörarp: 40-60 villor
Förslaget att bygga minst 40-60 villor i norra delen av Mörarp lades i somras på is av markägaren Staffan Gibrand. Detta sedan han och kommunen inte kunnat enas om vem som skulle svara för gatuutbyggnaden. Något planarbete har därför inte påbörjats.

Däremot skissas ett Bo Klok-bygge med 24 borätter i Mörarp intill det som redan finns i centrala Mörarp. I det fallet behövs inte någon ny plan.

Fleninge: 20 bostäder
Efter en mer än treårig process väntas en ny detaljplan för 15-20 bostäder i Fleninge kunna klubbas före nästa sommar. Länsstyrelsen som förut ifrågasatt utbyggnaden är nu med på den. Däremot protesterar en granne.

Bakom projektet står Fleningebon Magnus Pehrsson. Det föreslås ta form vid Fleningevägen-Flöjavägen och omfattar 10-12 villatomter samt upp till åtta bostäder i en gråstenslänga och i ett eventuellt nybygge intill.

Magnus Pehrssons far Kjell har tidigare varit med och lanserat ett par andra förslag. När den aktuella planen är klar tänker han ta upp en ny diskussion om de cirka 30 bostäder som skissas på en del av området som egentligen är avsett för en golfbana.

Bårslöv: 60-70 villatomter
För snart två år sedan begärde kommunens mark- och exploateringsenhet att åkermark vid Bårslövs kyrka skulle planläggas för fribyggartomter. Området har tidigare ägts av Riksbyggen.

Uppskattningsvis 60-70 tomter väntas få plats på den här marken. Planarbetet har dock ännu inte påbörjats men om allt går som tänkt sker det någon gång under 2013.

För några år sedan hade också Svenska hus idéer om att komplettera 60-talsbebyggelsen vid centrumet med 100-165 nya lägenheter. Men projektet lades i malpåse innan planarbetet kom i gång.

Vegeholm: Flera hundra bostäder
Det är snart åtta år sedan Helsingborg, Höganäs och Ängelholm började arbeta med en gemensam framtidsplan för gränstrakterna vid den inre delen av Skälderviken och kring Vegeå.

Bland annat talades om hundratals bostäder och en pågatågsstation vid Vegeholm. Men förslaget lades på is, bland annat kom de omtvistade vindkraftsplanerna som till sist fick klartecken emellan.

Nya diskussioner har dock tagits upp för att kunna gå vidare med projektet. Nu skissas åter på en stationsby men någon station kan inte bli verklighet förrän om cirka tio år när dubbelspåret är klart.

Dessutom krävs ett större befolkningsunderlag och ansträngningar görs nu för att förbättra busstrafiken i området. Detta för att göra det mer attraktivt att flytta dit och för att miljömålen ska följas.

Hjortshög: 40 villor
Ett ekologiskt boende med upp till 40 energisnåla villor kan bli verklighet i Hjortshög. Redan 1994 gjordes en detaljplan för Götenehus projekt men det lades på is sedan det visat sig bli komplicerat att klara vattenförsörjningen och fastighetsbranschen vänt nedåt.

2011 återupplivades tankarna och samtidigt byggs nu kommunalt vatten och avlopp ut till ett 40-tal fastigheter i Hjortshög. Ekobyn skissas vid Hjortshögsvägen ett par kilometer därifrån. Götenehus hoppas att den delen kan anslutas till va-nätet 2014 och att husen kan börja ta form året därpå, om intresset är tillräckligt stort.