Mats Tobiasson, agronom har skrivit följande insändare publicerad i Corren den 10 december.

På tisdag, 11/12, beslutar kommunfullmäktige i Linköping om översiktsplan för Sättuna. Ska det byggas hus på bra åkermark eller inte? Bostäder behövs. Tyvärr blundar kommunen för vårt behov av att kunna handla mat, och prioriterar byggbranschens hunger efter lättschaktad jord.

De senaste fem åren har spannmålspriserna rusat två gånger på ett sätt som inte inträffat på många decennier. Det handlar om att antalet invånare i världen ökar snabbare än skördarna. Detta händer trots att vi har fred, ett bra klimat, och de ändliga tillgångarna diesel och konstgödsel. Utan dessa faktorer blir skördarna lägre, och då krävs större arealer. Eftersom lant- och trädgårdsbruk står för minst 95 procent av vår livsmedelsproduktion, är du och jag fullständigt beroende av bra åkerjord för vår överlevnad.

Kommunens beslutsunderlag utgörs av översiktsplan för Sättuna, översiktsplan för Linköping och Norrköping samt bilagor, bland annat miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I den konstaterar konsulterna att riksintressena jord- och skogsbruksmark av nationell betydelse inte alls är utrett. Hotet mot åkermarken är knapphändigt belyst. Klimathotet bemöts med lokaltrafik. Är detta ett skämt?

Att återställa förstörd åkerjord kräver minst ett tusen år, troligen en ny istid. Att alls få svar från kommunen om beslutsunderlaget för åkerjord tog cirka tio veckor. Vilka ledamöter kan rösta ja till ett så samhällsfarligt beslut på så dåligt underlag?