Ny Teknik publicerade den 21 november artikeln ”Jorden vi ärvde”.

En ny rapport från KSLA – Kungliga Skogs- och lantbruksakademien – varnar för att allt mer svensk jordbruksmark försvinner för alltid genom vägbyggen och tätortsexpansion. Odlingsmarken kommer att behövas i framtiden, när jordens befolkning har växt till nio miljarder.

Efter att Sverige förlorat Finland i det olyckssaliga kriget 1809, inleddes en kampanj för att bryta ny åkermark och öka jordbruksproduktionen. Sveriges åkerareal ökade sedan stadigt fram till 1900-talets första hälft.

Som störst var den runt 3,7 miljoner hektar för att sedan minska till dagens 2,5 miljoner hektar.

Antalet jordbruk minskade också. Dels beroende på att rationalisering krävde större enheter, vilket gjorde att mindre gårdar köptes upp av större. Dels på att åkrar planterades med skog eller las ner på grund av dålig lönsamhet. Det var billigare att importera många livsmedel än att producera dem i Sverige. Bönder flyttade in till städerna.

En annan anledning till att åkerarealen har minskat är att tätorterna expanderat. Vidsträckta småhusområden och vägar har byggts på tidigare åkermark, något man tydligt ser i Skåne. Den som närmar sig Malmö med bil möts av korsande motorvägar, indutstriområden och nya bostadsområden ute på leran.

Den åkerareal som blivit tätort eller vägar är visserligen betydligt mindre än den del som skogplanterats, men problemet är att när man tar jordbruksmark i anspråk för bebyggelse och vägar är marken förlorad för alltid, skriver KSLA, Kungliga Skogs- och lantbruksstyrelsen, i sin rapport ”Jorden vi ärvde”.

Planterad skog kan alltid huggas ner och marken plöjas upp på nytt, men det är värre med så kallade hårdgjorda ytor, där man först har täckt marken med ett tjockt lager krossat berg och sedan asfalterat och/eller bebyggt området.

Sverige är inte längre självförsörjande på livsmedel. Vi har i dag inom landet tillgång till 0,3 hektar åker per person, men inkluderar vi importen av livsmedel visar det sig att varje svensk använder 0,4 hektar. Vi använder alltså förutom vår egen även mer än en miljon hektar utländsk åkermark. Samtidigt är tillgången på åkermark per peson globalt sett bara 0,21 hektar per person.

När vi lägger ner åkrar eller bygger nya förstäder och vägar på jordbruksmark innebär det alltså att vi tar mark i anspråk någon annanstans i världen.

Detta skulle nu inte vara något problem om det fanns ett förråd av jungfrulig mark att ta av. Men det gör det inte. Tvärtom. Om jordens befolkning redan år 2050 uppgår till 9 miljarder behövs all tänkbar jordbruksmark för livsmedelsproduktion. Nu är det dessutom inte bara livsmedel som ska produceras av jordbruket, utan även energi och textilfibrer. Hur hittar man mark till allt detta? Det går inte att fortsätta att hugga ner regnskogarna i Amazonas och Sydostasien.

De nordiska ländernas åkermarker anses ovanligt bördiga med internationella mått mätt, och Skånes jordar hör till världens bästa. Anledningen till detta är att marken i Norden är förhållandevis ung, skriver KSLA. Den formades av den senaste istiden och innehåller vittrande bergmaterial som släpper ifrån sig viktiga mineraler. I Norden lider vi lyckligtvis ingen brist på nederbörd. Detta till skillnad mot Afrika och Mellanöstern med ofta helt urlakade, torra och försaltade jordar.

Det har beräknats att en klimatförändring kommer att föra med sig att det nordiska jordbruket blir mer produktivt, medan markerna längre söder­ut skulle riskera att förvandlas till öken.

Som lök på laxen, eller möjligtvis tvärtom, kom i måndags en ny oroande rapport från Världsbanken. ”Världen går mot en temperaturhöjning på fyra grader, dubbelt så mycket som det mål som lades fast på klimatmötet i Köpenhamn för två år sedan. Och det riskerar att leda till oöverblickbara konsekvenser”, skriver författarna.

– En uppvärmning på fyra grader Celsius har vi inte upplevt på jorden de senaste 20 miljoner åren, så det är en oerhört dramatisk förändring av livsvillkoren, säger miljöprofessorn Johan Rockström i en kommentar.

Det gör det ännu mer oansvarigt att låta mer jordbruksmark försvinna för alltid.

KSLA:s rapport finns att ladda ner på www.ksla.se/

Världsbankens hela rapport finns här och ett sammandrag finns här.

Den 29–30 januari 2013 kommer KSLA att anordna en internationell konferens i Stockholm om åkermarkens försvinnande.