Skanskan publicerade den 27 oktober artikeln ”Nollvision med mjuka kanter”.

Nollvision, men utan vass egg. Länsstyrelsens omdiskuterade åtgärdsförslag med nolltolerans för exploatering av åkermark blev i slutändan mer mångordigt, och mjukare.

Det handlar om de regionala miljömålen för de kommande åren och förslagen om hur de faktiskt ska uppnås.
Ett av förslagen väckte kraftig debatt när det lanserades i våras. Länsstyrelsen föreslog en nollvision för ytterligare exploatering av skånsk åkermark.

Sex sydvästskånska kommuner attackerade Länsstyrelsen och menade att de ägande sig åt Sörgårdsromantik och framhöll att det finns ett stort markbehov för fortsatt bostadsutbyggnad.
I veckan presenterade Länsstyrelsen de slutgiltiga formuleringarna, och länsarkitekt Elisabeth Weber framhåller att de står fast vid nollvisionen.
– Jag menar att den ska tillämpas i den takt som kommunerna aktualiserar sina översiktsplaner.

Länsstyrelsen landar i en mjukare formulering i synen på nollvisionen:
”På lång sikt måste huvuddelen av exploateringen i Skåne ske inom tätortsområden genom hållbar förtätning av befintliga städer och tätorter. Det finns en stor potential till förtätning och exploateringen av åkermark kan därför begränsas.”
Elisabet Weber efterlyser samverkan öer kommungränserna i exploateringsfrågor, och där skulle Länsstyrelsen kunna agera skarpare eftersom man har juridisk möjlighet att ingripa mot detaljplaner.
– Vi kan gå in och kräva mera samverkan över kommungränserna i detaljplanerna, det är en sak vi kan utveckla.