I Sydsvenskan skrev Peter Cavala och Elisabeth Weber, samhällsbyggnadschef respektive länsarkitekt vid länsstyrelsen i Skåne en debattartikel ”Bygg inte på Skånes åkrar” den 25 oktober.

Kommunerna planerar i många fall för större behov än de har, och därmed finns det risk för att nya bostäder sprids ut över en större yta än vad som behövs.

Den bästa jordbruksmarken i Skåne finns i länets västra och södra delar. Det är också där som befolkningen ökar som mest och konkurrensen om marken är som störst eftersom den används till bostäder, industrier och vägar. Men det är inte hållbart i längden.

Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser är kärnan i det regionala åtgärdsprogrammet, Skånska åtgärder för miljömålen, som länsstyrelsen presenterar i morgon.

För att nå de mål som sätts upp måste exploateringen av åkermark begränsas. Men den nollvision för byggande på åkermark som vi lagt fast betyder inte att länsstyrelsen vill stoppa utvecklingen i Skåne.

Vi är väl medvetna om att befolkningen växer i 30 av Skånes 33 kommuner och att efterfrågan på bostäder ökar. Kommunerna ska också utgå ifrån förväntad befolkningstillväxt när de planerar för sin markanvändning liksom en rad nationella och regionala mål.

Den regionala bostadsmarknadsanalys som länsstyrelsen tagit fram för i år visar att de flesta skånska kommuner utgår från att deras befolkning ska växa rejält. För att snabbt göra något åt det väljer många kommuner att planera för nya bostäder på åkermark.

Men kommunerna planerar i många fall för större behov än de har, och därmed finns det risk för att nya bostäder sprids ut över en större yta än vad som behövs.

Resultatet blir en utglesad bebyggelse, något som ofta medför sämre tillgång till kollektivtrafik och kommunal service än vad som är nödvändigt. Dessutom blir effekterna på miljö och klimat negativa när transportsträckorna ökar.

Dagens samhälle är till stor del uppbyggt kring bilar. Men det är dags att tänka nytt och istället utgå från kollektivtrafikens starka stråk.

En gemensam utredning från länsstyrelsen, Kommunförbundet och Region Skåne visar att Skåne kan dubbla sin befolkning genom att exploatera outnyttjade områden i stationsnära lägen. Lägger man till outnyttjade områden i starka kollektivtrafikstråk är möjligheterna till bebyggelseutveckling genom förtätning ännu större.

Hur den skånska marken används styrs av 33 kommunala översiktsplaner. Men planeringen måste ta hänsyn till statliga intressen. Statens roll är se plan- och markanvändningsfrågorna som en helhet, som inte enbart styrs av kommunala intressen och kommungränser, att samordna statliga intressen.

Enligt miljöbalken får jordbruksmark bara använda för bebyggelse som tillgodoser väsentliga samhällsintressen Ett exempel på väsentliga samhällsintressen är anläggningen ESS Max IV i Lund. Länsstyrelsen, som är statens företrädare i länet, anser inte att byggande av bostäder är ett väsentligt samhällsintresse. Den skånska jordbruksmarken är en nationell angelägenhet, den skånska myllan behövs för den svenska livsmedelsproduktionen.

Det regionala åtgärdsprogrammetSkånska åtgärder för miljömål visar hur Skåne kan bidra till de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen slagit fast. I analysen beskrivs 76 åtgärder för att mötade fem utmaningar som länsstyrelsen anser är särskilt viktiga för miljöarbetet i Skåne.

Vad som behövs är:
Hållbara, miljövänliga transporter
Hänsyn till hav, sjöar och vattendrag,
Hushållning med mark- och vattenresurser
Skydd av natur- och kulturvärden
Hållbar, miljövänlig konsumtion

Genom att kraftsamla kring dessa åtgärder kan vi lämna över ett samhälle till nästa generation där dagens stora miljöproblem är lösta.

Traditionellt har städer och tätorter byggts utåt, inte uppåt. Det kan inte fortsätta om vi vill ha städer som ska kunna fungera i framtiden.

Städerna måste bli mer yteffektiva. Merparten av byggandet i Skåne måste ske genom förtätning av städer och tätorter.
Många av länets kommuner, till exempel Helsingborg, Eslöv och Malmö, planerar redan för en omvandling från industrier till bostäder i stadens centrala delar. I Ängelholm är Sockerbruksområdet ett gott exempel på hur det går att bygga på höjden i stationsnära läge. Det är alltså fullt möjligt att klara efterfrågan på bostäder och samtidigt hushålla med Skånes mark- och vattenresurser.

Skånes befolkning ska kunna fortsätta växa och ha tillgång till bra och tillräckliga bostäder. Genom att i huvudsak bygga i stationsnära lägen och förtäta i gles stadsbebyggelse kan vi tillgodose det faktiska behovet av nya bostäder. Smart byggande gynnar både miljö och tillväxt.