Suzanne Céwe skrev den 22 oktober blogginlägget ”Har vi lärt oss av misstagen?”  på Svensk Mjölks blogg Mjölkpolitik.

Någon gång på tidigt 1900-tal så instiftades en nationalpark på grund av dess biologiska mångfald. Tanken var att området helt skulle bevaras i det skick som det var vid instiftandet. Lösningen var enkel, bort med bonden och hans djur. Några år senare var nationalparken en ogenomtränglig djungel av sly och den biologiska mångfalden var på tillbakagång.

Nu nästan hundra år senare så talas det om hållbar markanvändning. Hur jordbruksmark ska skyddas från bebyggelse. Det talas om ekosystemtjänster, biologisk mångfald, kulturlandskap etc. Men hittills har jag inte stött på att förutsättningarna för lantbruket tas upp, trots att det är bondens landskap som vi värnar om. I debatten om hur jordbruksmarken ska skyddas måste även en tanke på hur lantbruksföretagarna ska kunna verka och samverka i området på lång sikt vägas in. Om lantbruksföretagarna blir trängda mellan bostadshus, vägar och köpcentra så är möjligheten till framtida expansion lika med noll, vilket i praktiken även innebär att företagets fortlevnad är dödsdömt.

Har vi då inte lärt oss av misstagen med att ta bort bonden och djuren? Det borde vi ha gjort och även om det är svårt att göra kalkyler för framtiden så borde det i alla fall göras försök till att ur ett lantbrukarperspektiv se vad företagen behöver för resurser för att kunna utvecklas och därmed leva vidare. Det kommer alltid att vara en fråga om avvägningar mellan olika intressen, även om jordbruksmarken får ett starkare skydd, vilket vore mycket välkommet! Men jag tror att det även är viktigt att man tänker långsiktigt och försöker hitta en modell som tar hänsyn till företagens ekonomiska förutsättningar för en säker fortlevnad och möjliggör att marken används på ett sätt som ger samhället så stor nytta som möjligt. Detta måste vi fundera vidare på!