Fortsatt mörkt för åkermarken

ATL publicerade den 9 oktober artikeln ”Fortsatt mörkt för åkermarken” med anledning av seminariet i Laholm den 5 okotber.

Det finns inga tecken eller bevis för att åkermarken värnas mer i dag än tidigare. Det framkom vid en konferens anordnad av Den Goda Jorden och Länsstyrelsen i Halland.

Det var fjärde året i rad som det arrangerades en sådan konferens om hur vi värnar god åkermark.

Sedan 1998 fram till 2005 försvann 3 500 hektar åkermark i Sverige och takten ökade mot slutet av perioden och har sedan fotsatt i samma höga takt. Nu har vi närmare 2,6 miljoner hektar åkermark kvar, medan vi skulle behöva 3,7 miljoner för att komma i närheten av något självförsörjandemål.

Försvinner i snabb takt

Även om skyddet av åkermark och tätorternas utbredning begränsas bättre i länder som Tyskland och Danmark, försvinner ännu åkermark i en takt som på en period på 7-8 år motsvarar hela den svenska jordbruksmarken.

– Vi konsumerar livsmedel motsvarande 0,4 hektar per person men vi har bara 0,3 hektar och tar resterande från andra håll i världen där man bara har 0,2 hektar per person, sa en av talarna, Anders Larsson, landskapsarkitekt vid SLU i Alnarp.

Från export till nettoimport

Enligt en FAO-rapport från 2010 försvinner europeisk åkermark i en takt som gör Frankrike, i dag ett stort exportland på jordbruksprodukter, till nettoimportör om 30 till 40 år.

– Vi är på väg åt helsike! konstaterade Anders Larsson.

Länsstyrelserna har bland annat till uppgift att pröva kommunernas utbyggnadsplaner men saknar legala medel för att motverka kommunernas planmonopol. Initiativ görs nu av till exempel Region Skåne att samla kommunerna om en gemensam strategi.

Men flera skånska kommuner har gått ut och hävdat sitt oberoende och vackra ambitioner har fallit platt ut i till exempel Landskrona och Helsingborg. Det kommunala intresset att värna åkermarken är lägst i regioner med höga gårdsstöd, i Skåne, Halland och Mälardalen.

Tillväxt

Tillväxt är alla kommunpolitikers ambition men Anders Larsson menade att den är möjlig utan att ta en enda hektar åkermark i anspråk.

– Målet borde vara att inte bygga på den bästa åkermarken under de kommande 100 åren, sa Anders Larsson, som efterlyser större regional samverkan.

Riksdagsmannen (kd) och lantbrukaren Otto von Arnold berättade att regeringen nu också förbereder en översyn av reglerna för riksintressen men trodde inte att lantbruket kommer in som ett.

Dåligt system

– Systemet som det ser ut i dag fungerar dåligt och olika intressen kolliderar och överst allt står försvaret. Att införa åkermarken i dagens system skulle inte vara särskilt effektivt, sa Otto von Arnold.

Han menade också att det var av det skälet partiet röstat emot en mp-motion tidigare i år om att inkludera åkermarken som ett riksintresse.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: