Bloggaren Cornucopia? Evig tillväxt i en ändlig värld? skriver idag följande inlägg:

The Economist har en intressant graf som visar utvecklingen över tillgången till mat världen över, uppdelat främst i kontinenter, men även i Öst- och Västeuropa.

Man kan konstatera att Västeuropa har ett underskott och måste importera mat redan idag, men att Östeuropa har vänt till ett överskott, främst pga Sovjetunionens fall och med det en avsevärt effektivare jordbruksproduktion på de stora slätterna i fd Sovjet, men även effektivare bruk övriga Östeuropa.

Annars är det Nordamerika och Sydamerika som står för det stora överskottet av mat, och till viss del Australien, medan Europa, Asien och Afrika har ett underskott. Framför allt i Sydamerika har tillgången till mat ökat kraftigt, trots befolkningsutvecklingen, och det kan i mycket härledas till skövlingen av brasiliansk regnskog.

Dessutom är det ju så att både Syd- och Nordamerika mer än väl kan försörja sitt jordbruk med fossila bränslen i många decennier till, trots peak oil. Och man kommer alltså exportera mat till resten av världen. För (Väst)europas del handlar det om att ha råd med maten och möjligheten att betala mer för den än t ex Kina.

Detta är en orsak till att jag inte tror på ”svält” i Västvärlden när konsekvenserna av peak oil blir allvarliga. Vi kan fortfarande importera mat från de självförsörjande Nord- och Sydamerika. Däremot blir det dyrare, vilket gör att det kan börja kännas ekonomiskt för allt fler, och enda sättet att komma runt det är att i någon mån själv producera mat. Man skall komma ihåg att t ex Argentina försörjde Sverige med mat under Andra världskriget. Inte för att man kan göra det idag, men även med den tidens minimala tillgång till fossila bränslen gick det att frakta mat till Sverige tvärs över halva jordklotet. Det kommer också gå i framtiden.

Frågan blir istället hur svenskt jordbruk utan tillgång till billigt inhemskt bränsle skall kunna konkurrera med brasilianska eller nordamerikanska bönder framöver? Speciellt som vi har något som kallas kall vinter, vilket sänker årsproduktionen och höjer kostnaderna, i jämförelse med t ex fritt betande djur året runt i Australien, Brasilien och Argentina mfl länder med varmare klimat?

Nyckeln till mat i framtiden handlar om att vi skall ha ett ekonomiskt välstånd som är tillräckligt för matimport. Och det är just de ekonomiska konsekvenserna av peak oil som kan ställa till problem på den punkten, inte själva fossiljordbruket.