Månad: februari 2012

I EU försvinner 1 000 km² mark per år

Ur RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN, ”Genomförandet av den temainriktade strategin för markskydd och pågående insatser”.

Europeiska miljöbyråns rapport om miljöns tillstånd 2010 visar att markförstöringen ökar, vilket framgår av följande exempel:

• Hårdgörning av mark (permanent täckning av mark med ett ogenomsläppligt material) och därmed sammanhängande ianspråktagande av mark är den främsta orsaken till förlusten av viktiga markfunktioner (som t.ex. filtrering och lagring av vatten, samt livsmedelsproduktion). Under perioden 1990–2000 försvann minst 275 hektar mark per dag i EU, vilket motsvarar 1 000 km² per år. Under perioden 2000–2006 ökade den genomsnittliga förlusten av mark i EU med 3 procent, men med 14 procent i Irland och Cypern samt 15 procent i Spanien.

Under perioden 1990–2006 förlorade 19 medlemsstater en potentiell kapacitet för jordbruksproduktion motsvarande sammanlagt 6,1 miljoner ton vete, med stora regionala variationer. Detta är långt ifrån någon obetydlig siffra, eftersom man redan har kunnat konstatera en utplaning av produktivitetsökningarna inom jordbruket och man för att kompensera för förlusten av en hektar fruktbar mark i Europa skulle behöva ta i bruk ett upp till tio gånger så stort område i annan del av världen .

Yttrande över förstudie från Den Goda Jorden

Den Goda Jorden, ideell förening, har beretts tillfälle att inkomma med yttrande över förstudien ”Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land” som Hushållningssällskapet Halland i samarbete med Varbergs och Halmstads kommun arbetar med. Olof Bågenholm, styrelseledamot i Den Goda Jorden har författat yttrandet.

Förstudien är ett resultat av den motion till regionfullmäktige i Region Halland som Gunnel Bengtsson lämnade in 2010.

Målformulering ur Projektansökan
Målet med förstudien är att precisera frågeställningen kring långsiktiga, hållbara strategiska lösningar för markanvändning för att sedan strukturera upp ett genomtänkt förslag på hur vi kan arbeta vidare med frågan. Metod/er, samverkansrapporter, kostnader och finansiering. Vi har en målsättning att samverka med det danska projektet Landbruget i Landskabet.

Målet med projektet ”Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land” – SSM är att myndigheterna i samarbete med lantbruket ska utveckla en långsiktigt väl fungerande metod för att förvalta det landskap vi framgent vill leva i. Då de processer som rör den strategiska markanvändningen sträcker sig över flera år är det viktigt att även projektet har den tidhorisonten.

Projektansökan till Region Halland

Den Goda Jordens yttrande

Markhushållning & förtätning – en studie om den skånska jordbruksmarken och en fallstudie i Lomma kommun med förslag till förtätning

Malin Hading skrev 2011 en magister-uppsats vid Blekinge Tekniska Högskola/DSN med titeln ”Markhushållning & förtätning – en studie om den skånska jordbruksmarken och en fallstudie i Lomma kommun med förslag till förtätning”.

SAMMANFATTNING: Mycket av vårt lands mest högklassiga jordbruksmarker finns i Skåne. Samtidigt befinner sig många skånska kommuner i expansiva faser och behovet av nya bostäder är stort. Städernas behov av utveckling och expansion och bevarandet av landsbygd och jordbruksmark kommer då ofta i konflikt.

Jordbruksmarken är en ändlig resurs, som är viktig för mänskligheten genom bland annat livsmedelsförsörjning, förnyelsebara tillgångar och för de naturliga ekosystems funktioner, men även för människornas behov av rekreation. I Miljöbalken benämns jordbruk vara av nationell betydelse. Hur den fysiska planeringen ska förhålla sig till markanvändningen av jordbruksmark vid städers expansion är en mycket viktig, men samtidigt väldigt svår fråga och det tycks inte finnas något enkelt svar.

Det jag vill göra i detta arbete är att belysa den problematik som råder och likaså undersöka på vilka sätt det genom fysisk planering går att arbeta på när städer expanderar. Många nya bostadsområden behöver byggas för att kunna tillgodose människornas behov och önskemål, samtidigt riskerar mycket värdefull jordbruksmark att tas i anspråk till denna expansion.

Det som behövs är ett hållbart stadsbyggande, som på ett bra sätt förhåller sig och värnar om den värdefulla jordbruksmarken. De stadsutbyggnadsalternativ som beskrivs och diskuteras i arbetet är förtätning och utglesning och dess för- och nackdelar sett i relation till varandra.

Examensarbetet är indelat i fyra delar. Den första delen består av en inledning och bakgrund till ämnet med syfte, frågeställningar och metod för arbetet.

Del två fungerar som teoretisk introduktion till ämnet, som tar upp fakta och information gällande markanvändning och jordbruksmark. Denna del tar upp riktlinjer och direktiv som på olika sätt är aktuella för ämnet samt behandlar de förhållningssätt som tas upp i svensk planlagstiftning och ligger till grund för vår markanvändning. En diskussion förs kring förtätning och utglesning och de intressekonflikter som är relevanta för framtida stadsutbyggnad.

I del tre görs en fallstudie i Lomma kommun där jag närmare undersöker hur kommunen arbetar med dessa frågor och den problematik som råder i ämnet.

I den fjärde delen presenteras ett planförslag till förtätning av ett befintligt bostadsområde i Lomma. Min förhoppning är att förslaget skall visa ett positivt sätt att förtäta redan befintliga bostadsområden, samtidigt som grönområden och omkringliggande jordbruksmark ej tas i anspråk. Förhoppningen med detta examensarbete är att skapa en diskussion kring framtida markanvändning och hur vi på bästa sätt bör förhålla oss till den värdefulla jordbruksmarken.

Här kan du hämta uppsatsen i fulltext.

Vi måste värdesätta den odlingsbara marken

Vi måste dessutom lära oss att värdesätta den odlingsbara marken och se den som en resurs för framtiden. Att låta bygga bostäder på fin åkermark är ett stort problem som vi har i Sverige. Städerna brer ut sig och jag anser att kommunpolitikerna verkligen måste skärpa sig. För ju mer mark som försvinner, ju mindre mat kan vi producera. Det är upp till den enskilda kommunen att utreda om det finns möjlighet att bygga på annan mark än åker, vilket de naturligt vis bör eftersträva.

Det skriver Patrik Davidsson(C), ordförande CUF Kronobergs län i en debattartikel i Tidningen VERTO.

Läs hela debattartikeln här.

Soil protection critical for Europe’s economy and ecosystems

The European Environment Agency (EEA) is an agency of the European Union. Our task is to provide sound, independent information on the environment. We are a major information source for those involved in developing, adopting, implementing and evaluating environmental policy, and also the general public. On their homepage we found this information.

Soil is one of the planet’s invaluable resources but continues to be degraded in Europe. Together, the mineral particles, water, air, organic matter, and living organisms that constitute soil perform key functions which underpin our society.

Soil is a vital, non-renewable resource for ecosystems, playing an essential role in services such as water purification and food production. It is also a major global carbon sink, with significant potential to remove climate-changing gases from the atmosphere.

The European Environment Agency (EEA) has joined forces with the European Commission’s Joint Research Centre on ‘The state of soil in Europe’, a comprehensive scientific report highlighting the need to protect and maintain soil in a co-ordinated way across the European Union. The report warns that failure to tackle increased soil degradation could eventually compromise food production. Moreover, degraded soil is less able to prevent droughts and flooding and stop biodiversity loss.

The EEA reported in its last flagship report that Europe’s soils are subject to erosion and landslides. Organic matter and biodiversity are both declining in some areas, while compaction, salinisation, and contamination are also significant issues. All these problems have considerable economic and environmental consequences. For example, soil erosion by water affects around 16% of Europe’s land area. It is largely the result of poor land management, such as deforestation, overgrazing, construction activities and forest fires.

For further information on the threats to Europe’s soils, see the 2010 EEA assessment, which includes a summary of key facts and key messages. These sources focus on how unsustainable human use and management of land is leading to increased soil degradation, and the loss of a resource that is fundamental to life on the planet.

Hoten mot EU:s åkermark identifierade

Greppa Näringens hemsida hittade vi följande inlägg.

300 hektar av Europas åker asfalteras varje dag, öknar breder ut sig i södra EU och nära 100 miljoner hektar mark skadas av erosion. Men samtidigt minskar försurningen av odlingsjorden och dess betydelse som kolsänka uppmärksammas i en ny EU-rapport.


Mörka moln tornar upp sig över åkermarken, men det finns också ljusglimtar. Foto: Monica Kling

2006 antog EU en så kallad tematisk strategi för att skydda den europeiska åkerjorden. Samtidigt antogs även ett förslag till markskydds-direktiv. EU:s medlemsländer har dock inte kunnat enas om innehåll i direktivet varför det fortfarande inte trätt i kraft. Enligt direktivet måste alla länder inventera hoten mot sin åkermark, vilket en del tycker är för dyrt. Andra menar att skydd av åker är en nationell angelägenhet och flera andra invändningar finns. Författarna till en ny omfattande sammanställning, utgiven av EU:s miljöbyrå — EEA, över hur Europas åkermark mår anklagar beslutsfattare för att tillämpa en ”vänta och se-policy” som tillåter en fortsatt försämring av EU:s åkermark.

Tio faktorer förstör åkermarken
Tio processer som förstör åkermark gås igenom. De är minskning av mullhalten, erosion, markpackning, försaltning, försurning, skred, urbanisering, ökenbildning, förorening och minskad biologisk mångfald i jorden. Alla hot finns förstås inte överallt och det skiljer kraftigt inom Europa. Försaltning och ökenbildning är exempel på problem som hör Medelhavsländerna till.

En sak som är mer knuten till Sverige och Skandinavien är frågan om mullhalt. Åkermarken utgör ett kollager och särskilt de organogena jordarna som finns i huvudsak i norra Europa. I södra Europa har jordarna generellt lägre mullhalt och cirka 75 procent har mindre än 2 procent mull, vilket klassas som lågt eller mycket lågt.

Åkermarken näst största globala kollagret
Europas jordar innehåller cirka 75 miljarder ton kol. Globalt innehåller världens jordar ungefär dubbelt så mycket kol som det finns i all vegetation eller i atmosfären. Haven utgör det största kollagret. 75 miljarder ton kan jämföras med EU:s årliga utsläpp på cirka 2 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Författarna menar att ändringar i odling eller annat som minskar inlagring eller ökar nedbrytning av åkerjordens kol alltså lätt kan omintetgöra minskade utsläpp av klimatgaser i andra sektorer.

Mycket täcks med betong eller asfalt
Cirka300 hektaråkermark om dagen tas i anspråk för byggnation och vägar.
Allt går inte åt fel håll. Minskade svavelutsläpp gör att försurning av åker minskar
På 3 miljoner platser i Europa bedrivs eller har bedrivits industriell verksamhet som har eller kommer förorena åkermark.
Erosion påverkar drygt 100 miljoner hektar eller 16 procent av Europas landyta.
Olika studier visar att cirka en tredjedel av alven i Europas åkermark är mycket känslig för markpackning.

Läs mer på
http://www.eea.europa.eu

Ja till fler hus på landet, men undvik att bygga på bästa matjorden

Marit Ragnarsson skriver på Centerpartiet i Säters hemsida.

Miljö- och byggnadsnämnden tog i veckan ställning för en detaljplan i Boberg i Gustafs. Centerpartiet ser mycket positivt på den privata fastighetsägarens satsning på att skapa tomter för bebyggelse på landsbygden i Boberg, men vill inte att den aktivt brukade åkermarken bebyggs och yrkar på en annan formulering av punkt 2 under ställningstaganden, nämligen att
”Jordbruksmarken inom område B1 ska undantas från bebyggelse och fortsätta att brukas som åkermark.”

Övriga partier tyckte att det var OK att bygga på åkermark.

Centerpartiet reserverade sig mot beslutet med följande motivering:

Åkermarken är en ändlig och allt mer begränsad resurs som behövs för produktion av bioenergi och livsmedel. Det sker en snabb förlust av åkermark i Sverige. Dalarna har bara 2 % åkermark. Den pågående exploateringen av jordbruksmark innebär att den redan låga procentuella andelen minskar. Åkermark behöver få ett stärkt skydd och självförsörjningsgraden av livsmedel istället öka. När kommunen som i detta fall öppnar upp för bebyggelse av åkermark är risken uppenbar att priserna för jordbruksmark stiger, vilket drabbar våra lantbrukare negativt.

Några spridda tankar kring stadsplanering

Bloggen mariafrisk – det omöjliga tar bara lite längre tid skrev den 13 februari följande blogginlägg:

Att bygga stad är ingen lätt uppgift. Än svårare är kanske att bygga i befintlig stad. Jag var för något år sedan på en konferans om den hållbara staden. Jag var där som stadsbyggnadspolitiker, men möttes av många kända ansikten från forskarvärlden vilket gjorde att även den sidan hos mig fick sitt lystmäte tillgodosett. På konferensen togs en rad frågor upp, social aspekter, men också hur vi förhåller oss till buller, grönområden och trafikseparering. Speciellt kan den här föredragningen om bilsamhället rekommenderas om man är intresserad av att veta mer om varför våra städer ser ut som de gör.

För några årtionden sedan praktiserades trafikseparering vid planering av nya bostadsomrden och stadsdelar. Nu är förhållandet snarare det motsatta, och istället pratas det om trafik på de gåendes villkor. Vilket också ger en trygghetsaspekt till området om det inte är helt separerat från alla trafikrörelser. Busstrafiken är givetvis en del i detta. En annan del är buller, vibrationer och närheten till tåg. I flera av våra svenska städer har vi järnvägen som ett stråk genom staden. Vi har tvingats att inte bygga bostäder eller annan verksamheter i närheten av denna just pga ljudnivå och liknande. Det gör att det nu ses med lystna blickar på områden, som skulle kunna förtätas – om det bara inte bullrade så.

I Karlstad finns plan på bostäder i ett sådant läge – som just nu är överklagat och behandlas av högsta förvaltningsdomstolen. Domen i ärendet är förståss intressant eftersom det skulle kunna öppna upp för bostadsbebyggelse i liknande lägen, både i Karlstad och i andra orter där järnvägen är en stor barriär i staden. Boverket har riktlinjer som man ska förhålla sig till, och som hittills gjort det svårt att bygga i de här områdena. Nu verkar det möjligen som att det kan vara ändring på detta, och utifrån några förutsättningar kan jag tycka att det är bra. Det ska naturligtvis gå att säkerställa en bra boendemiljö, men kanske måste man inte kunna garantera tystnad åt alla håll och kanske kan man i större utsträckning framgent dämpa buller och vibrationer. Kanske får man också tåla mer som boende i en stad, jämfört med boende på landsbygd eller mindre tätorter?  En av forskarna på nämnda konferens menade att vi visst ska bygga i de här lägena, men vissa undantag kanske. Men mer än vad vi hittills gjort.

Fördelarna är att man i dessa lägen kan utnyttja redan befintlig infrastruktur och minska bilåkandet genom att det finns gott om kollektiva transporter. Vi kommer behöver utnyttja marken på ett alltmer effektivt sätt i centrala lägen i samtliga Sveriges städer. Dels har vi har inte råd att sprida ut vår byggnation på värdefull jordbruksmark, eller skogsmark heller för den delen, men det är också ineffektivt transportmässigt. Framöver kommer vi också att behöva producera mat lokalt i större utsträckning än hittills, eftersom matpriserna stiger kraftigt när oljepriset stiger och det därför också blir orimligt med långa transporter.

Det finns verkligen många aspekter att väva in, och det händer verkligen mycket på planeringssidan just nu. Jag märker att jag som varit borta från akademin några år, har tappat greppet om “forskningsfronten”. Nu är ju det enkelt att råda bot på, men under det gågna året har tiden helt enkelt inte funnits. Först efter ett år, när jag ungefär vet hur arbetet fungerar så känns det som att läsning av en vetenskaplig artikel skulle nog tillföra något i min praktiska verklighet.