Skaraborgsbygden publicerade den 7 december en artikel om vårt behov av åkermark.

Sverige förlorar allt mer jordbruksmark i allt snabbare takt. Åkrarna blir till vägar, industriområden, köpcentra, bostäder eller golfbanor. Under de senaste fem åren har över 3 000 hektar av landets bästa åkerjordar, främst i Västra Götaland, Halland och Skåne exploaterats.

Nu slår Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson larm. Det är hög tid att värdera den odlingsbara marken högre och ge den ett starkare lagligt skydd, menar han.

– Utan att gå in i lagstiftningens detaljer kan jag konstatera att den är otillräcklig. Det kommunala planmonopolet innebär att åkermarken saknar reellt skydd, säger Persson.

Och det är hög tid att värna om den odlingsbara marken som finns kvar i landet, konstaterar Persson.
Marken tas i anspråk – och oåterkalleligt ur produktion – i allt snabbare takt.

Under sjuårsperioden 1998 till 2005 lade kommunerna under sig 1 790 hektar åker, mellan åren 2006 och 2010 drygt 3 000 hektar.

Kvar finns nu 2,63 miljoner hektar och Mats Persson menar att den samlade svenska odlingsarealen inte får understiga 2,6 miljoner hektar om vi själva och kommande generationer ska kunna producera den mat vi behöver.
Alltså är åkerarealen snubblande nära en nedre smärtgräns, enligt Persson.

– En växande befolkning i världen och de pågående klimatförändringarna pekar på att Sverige ska ta ett större ansvar för livsmedelsproduktionen i framtiden, säger Persson.

– Arbetet med det nationella miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” har hittills till stor del varit inriktat på att bevara natur- och kulturvärden. Med all rätt, men nu behöver åkermarkens värde för produktion uppmärksammas.

– Jordbruksmarken är en så kallad fondresurs, säger Persson.

Med det förstås att den, till skillnad från till exempel en oljefyndighet. kan ge ett förnybart flöde av nyttigheter.

– I princip skulle en åker kunna avkasta livsmedel och andra råvaror i hundratusentals år framåt. Och för att skapa ett hållbart samhälle baserat måste vi basera produktion och konsumtion på förnybara resurser. Vi måste leva på vad jorden avkastar, fondens flöde, och inte tära på kapitalet, säger Persson.

I det perspektivet är inte asfalt och betong den optimala lösningen, menar han.

Enligt Persson behöver lagstiftarna – riksdagen – nu överväga behovet av ett starkare skydd för åkermarken med en förändrad syn på behovet av jordbruksproduktion och jordbruksmark.

Det är ju inte länge sedan vi hade överskott på såväl mark som jordbruksprodukter. Så är inte fallet längre.

Jordbruksverket föreslår nu regeringen att miljömålet för jordbruket preciseras till just minst 2,6 miljoner hektar åkermark i landet, att arealen som fortsättningsvis exploateras begränsas och att den kvarvarande åkerjorden ska hålla ”god kvalitet”.

Regeringen väntas fatta beslut om preciseringarna av miljömålet under våren.

– Det ska bli spännande att se vad de tycker, säger Mats Persson.