Gunnar Gullander skrev en insändare i Hallandsposten den 7 november.

Åkermarken minskar. Skall vi göra nåt åt det? Ämnet för årets seminarium i Anders Stenströms anda är högaktuellt.

Landshövding Lövdén konstaterade där, att 14 000 hektar av Sveriges bästa jordar i Skåne ”försvunnit” och 9 000 ligger i planeringsstadier. Det är lätt att dra paralleller med Hallands kustkommuner.

Spontant tänker jag ”så här kan vi inte fortsätta”, men vår generation kan faktiskt göra det och nästa och nästa… men sen, vilket ansvar har vi? Sverige är för närvarande långt ifrån självförsörjande på animalier förutom fågelprodukter. Livsmedelsbrist existerar emellertid inte, och så länge butikskedjorna kan skaffa varor från när och fjärran behöver vi konsumenter inte bry oss. Genom handelns egna varumärken skall vi heller inte veta ursprunget.

Seminariets värdkommun Varberg redovisade en ödmjuk inställning till exploatering av åker och jobbar aktivt med begreppet omvandling = förtätning av redan ianspråktagen mark.

Denna metod var precis vad många medborgare i Laholm föreslog i förarbetet till ”Vart skall Laholm växa”. Under året har Åmotsplanen klubbats, den föreslår att 300 ha av den goda jorden skall bebyggas med plats för upp till 6 000 människor. Det skall dock ske på lång sikt = en till två generationer!

Jörgen, en dansk landborådgivare redovisade ett system där samhället är mycket restriktivt med att ta resursen åker ur bruk för evigt. Lantbruk är i vårt grannland av hävd en viktig exportnäring, där nämns aldrig ”överproduktion”. Systemet med ”byzon” respektive ”landzon” är värt att studera djupare i diskussionen om vilket skydd åkermarken skall ha i framtiden.

En angelägen revidering av miljömålen pågår, och man kan konstatera att nuvarande mål hur vi skall hushålla med resursen jordbruksmark kan ignoreras helt i den kommunala planprocessen, Åmot är ett sådant exempel.

Laholms kommun har möjlighet att stå som värd för nästa års seminarium.

Många förfasar sig också över det som händer på Vrangelsroområdet i Halmstad. På båda sidor om motorvägen växer det centrallager av sällan skådade format på den goda jorden, just där föreningen med samma namn hade ett informationstält för några år sedan.

Vill vi vända trenden och ta ansvar för kommande generationer måste vi re­agera på mycket tidigt stadium i planprocessen. När schaktmaskinerna kommer är det som regel kört.