I Hallands Nyheter publicerar Yngve Sunesson följande ledare idag.

Igår passerade jordens befolkning sju miljarder människor. Samtidigt försvinner alltmer åkermark under asfalt och betong. Det går inte ihop.

De senaste årtiondena har mycket åkermark slutat användas i Sverige. Sedan 1990 har åkerarealen minskat med 200 000 hektar. Det motsvarar dubbelt så mycket åkermark som finns i hela Halland.

En stor del av denna har omvandlats till skogsmark eller brukas överhuvudtaget inte. Men en stor del används för vägar, industri och annan bebyggelse. Den senare delen är förbrukad för all framtid. Det är ett kortsiktigt agerande.

När Region Halland tillsammans med bl a föreningen Den goda jorden i fredags ordnade ett seminarium i Varberg konstaterade Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson att takten i omvandlingen av åker till ”exploaterad mark” har ökat. Medan det under perioden 1998–2005 var 215 hektar åker som varje år omvandlades till asfalterad eller bebyggd yta var det under åren 2006–2010 över 400 hektar per år som togs ur bruk.

Hallandskommunerna hör till de största syndarna, med Varberg på 2:a plats och Falkenberg som 5:a på listan över kommuner som exploaterat mest åkermark de senaste åren. Halmstad kommuns nya industriområde i Kårarp byggs på allra bästa åkermark. Det visar att den konferens som ordnades i fredags behövs.

Därför är den motion som Gunnel Bengtsson (C) lämnat till regionfullmäktige och som ska behandlas vid måndagens sammanträde viktig. Hon kräver en kartläggning av tätorternas påverkan på lantbruket, bl a hur åkermarken påverkas. Men regionstyrelsen vill inte göra det. Med hänvisning till vad regionen redan planerar (bl a fredagens seminarium) och att det är kommunerna samt länsstyrelsen som är ansvariga för markplaneringen anses motionen besvarad. En alltför passiv inställning, inte minst med tanke på att landshövding Lars-Erik Lövdén vid fredagens seminarium påpekade att det inte finns någon strategi för att visa på alternativ till byggande på åkermark.

Att Centerpartiet är särskilt engagerat i åkermarken visade sig på seminariet där ledande C-politiker från såväl länets kommuner som regionen deltog. Det fanns lika många C-politiker på plats som det fanns politiker från övriga partier sammanlagt.

På riksplanet har den nya miljöministern Lena Ek slagit fast att en långsiktigt hållbar markanvändning är ett viktigt mål. Hon har gett Miljömålsberedningen i uppdrag att ta fram en strategi för detta. Riksdagsmannen Per Åsling (C) har krävt lagstiftning för att skydda åkermarken.

Så långt gick ingen på konferensen i fredags. Men Varbergspolitikern Harald Lagergren (C) pekade på att numera får man inte bygga där människor förr byggt, eftersom där finns fornlämningar, och inte heller där människor aldrig byggt, eftersom där finns orörd natur som är skyddsvärd. Åkermark har inte något skydd.

Också Mats Persson pekade på åkermarkens svaga lagskydd – en medveten konsekvens vid jordbrukets avreglering 1991. Nu prövar dock Jordbruksverket ett fall i Skåne där åker ska tas i anspråk för exploatering, trots grundregeln i lagstiftningen att jordbruksmark får tas i anspråk endast om det är nödvändigt för viktiga samhällsintressen. Den lagregeln tillämpas alltför sällan i dag.

Jordbruksverket har föreslagit ett nytt miljömål om att åkermarken inte ska minska mer än marginellt. Om lagprövningen visar att Skånekommunen tillåts ta åkermark i anspråk utan hänsyn till framtidens behov av ökad livsmedelsproduktion visar det att det krävs ny lagstiftning för att skydda den goda jorden.

Till dess måste Hallandskommunerna genom regler i översiktsplanerna visa att här ska den goda jorden reserveras för matproduktion. Andra alternativ bör sökas för bebyggelse.