Hallandsposten publicerar idag följande artikel:

Gör Laholms kommun rätt som planerar att bygga bostäder och industrier på den bästa åkermarken när miljoner människor i världen håller på att dö av svält?

– Vi har inget val. Ett nej till expansion är detsamma som sotdöden, hävdar kommunrådet Per Asklund (M).

Men alla håller inte med. Lantbruksuniversitets forskare vill ha regler som skyddar den återstående jordbruksmarken mot exploatering för att kunna producera mat åt en växande världsbefolkning och möta klimatförändringarnas konsekvenser. Enligt SLU har 13 000 hektar halländsk och skånsk åker – motsvarande 130 000 villatomter – bebyggts sedan 1970-talet. Och nu hotas ytterligare 9 000 hektar – enbart i Skåne.

– Allt är uppbyggt på att kommunerna måste expandera och få in fler skattekronor. Ska vi få hit nya invånare måste vi skaffa fram attraktiv mark som för det mesta är liktydigt med bra jordbruksmark. Jag hade gärna sett att vuxit i inlandet men det är marknaden som styr. Mitt uppdrag är att värna om Laholms kommuns intressen. Men om staten vill att Laholm ska bli ett Skansen får vi förstås försöka anpassa oss efter det, säger Per Asklund.

Asklund tillstår dock att ”ekvationen inte går ihop” och att han till viss del förstår forskarnas oro.

– Men så länge vi kan leka med hästar och dricka pilsner är det nog ingen brist på jordbruksmark.

Centerns kommunråd, Erling Cronqvist, är övertygad om att den goda jorden blir oerhört värdefull i framtiden. Trots det har centern sagt ja till den stora översiktsplanen mellan Laholm och Åmot. En plan som innebär att stora arealer prima åker ska förvandlas till villatomter. Om den genomförs vill säga.

Cronqvist tvivlar.

– Möjligen byggs det en del närmast järnvägsstationen och längst ut i Åmot. Men jag tvivlar på att de centrala delarna av området blir exploaterade.

Strängare låneregler och en allmän oro för den ekonomiska utvecklingen i världen har gjort att villabyggandet stannat upp nästan helt och hållet. Med tanke på att ett nytt hus kostar över tre miljoner är det kanske inte så konstigt.

– Utvecklingen kan gynna inlandet där det fortfarande går att komma över villor för en rimlig peng om man köper begagnat, säger Erling Cronqvist och frågar sig vad som händer med Allarpsprojektet.

– Hur det går med Allarp och Åmot beror på hur många nya invånare vi kan locka till oss. Alla kommuner har ju ambitioner att växa. Men någonstans ska alla människorna komma från. Och hur många är beredda att pendla till jobbet? Jag tror inte att det blir någon direkt vallfärd hit även om vi med vårt läge borde ha ett försprång framför kommunerna i inlandet.